tisdag 29 december 2015

Årets mest lästa inlägg!



Dags att göra bokslut för 2015. Spännande att se tillbaka på ett händelserikt år här på träningsbloggen. Vi har fått vara med om allt från intervju med VM-medaljören Sofia Bleckur till att klura på vilka skor som kan fungera bäst vid fotartros. Närmare 200 inlägg har det blivit under året som gått.

Det mest lästa inlägget under 2015 blev "Fatigue - den obeskrivliga tröttheten" som har haft inte mindre än 1110 sidvisningar. Inlägget belyser den trötthet som ofta följer med inflammatorisk reumatisk sjukdom, och som av många beskrivs vara långt värre än smärta och stelhet som är vanliga symtom vid flera reumatiska sjukdomar.

Vi på Reumatikerförbundets träningsblogg ser fram emot 2016 och hoppas att du vill följa med i många nya spännande och intressanta inlägg här på bloggen!


onsdag 23 december 2015

God Jul!



Så här dan före dan vill vi på Reumatikerförbundets träningsblogg passa på att önska alla våra läsare en riktigt God Jul!

tisdag 22 december 2015

Mat för kroppen och hjärnan

charlotte-ea_liten151210
Professor Charlotte Erlanson-Albertsson forskar om kost

Mat är en stor del av julen och de dagar helger som ligger framför oss nu. Kanske kan du få hjälp av professor Charlotte Erlanson-Albertsson i valet av dina matköp till helgen. Charlotte är  forskare på Lunds universitet i ämnet aptitkontroll.

Så här inleds artikeln  "Mat för kroppen och hjärnan"  på "Aktuellt om vetenskap och hälsa"...
Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds universitet har under 25 år forskat om aptitreglering, kroppens energibalans och om hur vi ska äta för att hålla oss friska och glada, både kroppen och hjärnan. 

Läs hela artikeln och se filmen i ämnet här >>

söndag 20 december 2015

Ska vi gå balans?



Det är en märklig vinter vi har. Idag nästan varmare än på midsommarafton, men jul är det om några dagar ändå och julgran ska man ha. Så sagt och gjort idag var det dags att ta sig upp på skogen och välja ut en grann gran som ska få pryda vardagsrummet om några dagar.

Dottern var dock föga intresserad av att leta vackert vuxna granar roligare då att slänga sig rakt ut i skogens äventyr. Ska vi gå balans mamma? Hon hittade raskt en perfekt bana bestående av en nedfallen trädstam, nån stubbe och en massa mossmjuka stenar. Runt, runt och om igen. Ramla på rumpan, kravla upp, hasa ner och upp igen.

Jag försöket hänga på så gott jag kunde med mina skruttiga artros fötter och kände att efter ca 15 min på skogens egen balansbana var jag både varm och lite lagom mör i benmusklerna. Så där skönt trött.

Detta med att "gå balans" är något som man kan filosofera över i flera av livets aspekter inte minst nu i juletid. Hur går man "balans" för att bli så där skönt trött i både kroppen och själen.
Kanske finns svaret i en treårings närhet av upptäckarglädje bland tillvarons små saker eller där ute i skogen som bara står där med sina gratismöjligheter till motion och vila.

Ska vi gå balans?

onsdag 16 december 2015

"Utan er hade jag inte fixat någonting"

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Mats Griph med sambon Karin och dottern Elsa. Foto: Ari Luostarinen

Att leva med flera reumatiska sjukdomar är inte lätt. För Mats Griph spelar sambon Karin och dottern Elsa den avgörande rollen. Tillsammans klarar de svårigheterna och väljer det viktigaste: närhet, glädje och livslust.
-------------------------------------------------------------
Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #5
-------------------------------------------------------------
Det sägs att ju mer kärlek du ger, desto mer kommer du att få. I Mats Griphs fall är det tydligt att det stämmer. Hans hyllning till sambon och dottern är rakt på sak:
– Ni är bäst. Jag älskar er. Utan er hade jag inte fixat någonting.
Mats Griph är en vältränad smålänning, som cyklar krävande lopp med målet att samla in en miljon kronor till kampen mot barncancer.
Han är också en LO-anställd socialdemokrat, med stark känsla för rättvisa, och en lekfull pappa till Elsa, 4.
De som inte känner Mats skulle kunna tro att han glider runt på cykelsadeln och lever ett okomplicerat liv. Men människor bär på mer än det som syns.
I Mats fall handlar det om svåra sjukdomar, som det aldrig går att ta semester ifrån.
Förutom de reumatiska – ankyloserande spondylit och reumatoid artrit – har han även typ 1-diabetes, astma och allergier.
– Mats sjukdomar påverkar familjen jättemycket, säger sambon Karin. När vi planerar något måste vi alltid ta med i beräkningen hur han mår. Men genom sitt sätt att vara är Mats en stor inspirationskälla, för mig och många andra. Jag litar på honom och han på mig.
Att Mats är förtjust i sin sambo är ingen hemlighet. Han visar gärna sin kärlek, som här på Facebook:
"I dag är det exakt 13 år sedan jag och Karin blev ett par. Det har varit 13 fantastiska år på många sätt, höjdpunkten är ju självklart vår älskade dotter. Du har hela tiden funnits där under alla mina sjukhusvistelser, du har ingjutit hopp när det känts som tyngst. Vi har skrattat, gråtit, busat och gosat. Jag är så glad att du finns vid min sida <3! Du växer för varje dag du står ut med mig, älskar dig!/Din Mats ".
Inlägget har fått mer än ett par hundra gilla-tummar och ger en bra bild av hur Mats Griph tacklar livet, sjukdomarna och familjelivet: Mycket kärlek. Mycket prat. Mycket träning. Och en massa envishet.
– En stor fördel är att Mats tar så mycket ansvar och ser till att sköta sig, säger Karin. Som anhörig får man ta ganska mycket, men jag vet att Mats gör allt för att han ska må bra. Det skulle vara en helt annan sak att vara anhörig till någon som inte hanterade situationen på samma sätt och där familjen var tvungen att tjata. Jag är så tacksam för att Mats har det här drivet.
En symbol för Mats envisa personlighet är uttrycket "bara gört". När han delar med sig av träning och tävling i sociala medier är hashtagen, eller ämnesmarkören, #baragort. Med andra ord – det är bara att göra och inte analysera så mycket.
– Hade jag lyssnat på min doktor, då skulle jag inte ha tränat lika hårt och inte heller mått så här bra. Det går att göra saker om man ger sig fasiken på det.
Samtidigt talar Mats Griph om hur viktigt det är att visa förståelse för allas olika förutsättningar, och att samhället har en stor roll i hur människor med kronisk sjukdom mår. Men han anser ändå att "för många människor håller sig i sargen" och är alltför försiktiga.
– Jag vill förändra kulturen kring sjukdomarna, att det är rätt att pröva gränserna. Det finns så mycket som man kan göra själv.
Vid fikabordet fyller dottern Elsa i en målarbok, och Karin och Mats pratar om åren tillsammans, hur den ena diagnosen dykt upp efter den andra. Hela tiden har Mats haft öppenheten som en uttänkt strategi:
– Jag bestämde tidigt att berätta om mina sjukdomar, att aldrig hymla. Jag tror att det kan öka förståelsen för oss som är kroniskt sjuka.
En ljudsignal på låg nivå får Mats att genast dra ut en apparat ur fickan och med hjälp av den trycka in mer insulin i kroppen. Under skjortan, fastsatta på magen, sitter två så kallade kontinuerliga glukosmätare, som dygnet runt håller kollen på hans blodsockernivå.
Som erfaren idrottsman och handbollsspelare på elitnivå är Mats van att ta kontroll över sin kropp. För att öka sin kapacitet ännu mer använder han kompressionskläder, något han tror många med reumatisk sjukdom skulle ha nytta av.
– De funkar jättebra. Jag orkar mer och blir liksom varm i kroppen, inifrån och ut.
Men bakom sin djupa över­tygelse om att även de med flera kroniska sjukdomar kan leva fantastiska liv finns en rädsla för att släppa efter, att inte kunna stå emot de mörka tankarna.
– Det är klart att jag tycker synd om mig själv ibland, det måste man få göra. Men jag är rädd för att börja känna efter för mycket. Det är livsnödvändigt att jag håller mig stark, säger Mats och tittar lite extra på Karin och Elsa.
– Ibland kommer det över mig att jag kanske borde känna mig ännu mer lyckligt lottad? Jag har en fin familj, vänner som stöttar och ett bra jobb, säger Mats och fortsätter:
– Men egentligen vet jag att jag är precis så lycklig som det går att vara. Jag har ju fått allt.
 Text: Maja Aase Foto: Ari Luostarinen

Fakta

Tre viktiga frågor för folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), enligt Mats Griph:

  • Likvärdig vård: "Skillnaderna mellan landstingen är för stora. Vården kan inte hänga på vilket landsting patienten hör till."
  • Bättre rehabilitering: "Sjukvården måste visa på möjligheterna, som kan ge människor lusten att våga."
  • Inkludera de anhöriga: "När anhöriga blir mer delaktiga ökar chansen att den som är sjuk känner sig stärkt."

tisdag 15 december 2015

Julklappsinspiration

Idétorka? Här kommer några tips att slå in och lägga under granen!


FS6 kompressionsstrumpa: En fiffig hjälp när foten behöver stöd.
Läs tidigare inlägg om strumpan här >>




Yoga & jogga : den optimala träningskombon (häftad)

Böcker: En bok är aldrig fel, här har du två tips. Martina Haggs feelgood bok om löpning och Jenny Sundings bok om Yoga och joggning.
Läs tidigare inlägg om boken Heja Heja här >
Läs tidigare inlägg om boken Yoga & Jogga här >>



Gåstavar: En slitvarg och klassiker under granen. Varför inte spetsa med ett par stavar med motstånd.
Läs tidigare inlägg om BungyPump stavar här >>



Ge en gåva: Förena nytta med nöje, ge en gåva till Reumatikerfonden och stöd forskningen kring de reumatiska sjukdomarna.
För att Swicha din gåva klicka här >>

fredag 11 december 2015

SVT sprider felaktig information om artros

Från Reumatikerförbundets hemsida...

”Att SVT sprider felaktig information kring en av våra stora folksjukdomar leder till onödigt lidande för patienterna i form av oro, sjukskrivningar och onödigt lång väntetid till adekvat behandling”, skriver flera experter, inkluderat Reumatikerförbundet, i en artikel i SVT Opinion.
Det är oroväckande att läkare år 2015 använder ordet ”förslitning” som en förklaring till artros på bästa sändningstid i SVT-programmet Första hjälpen.

Flera patienter i programmet beskriver tydligt symtom som överensstämmer med artros, en av våra största folksjukdomar, var fjärde person över 45 års ålder i Sverige beräknas ha artros, sammantaget cirka 800 000 personer.

Många faktorer, ofta i samverkan ökar risken; som tidigare ledskada, övervikt, ärftlighet och nedsatt muskelfunktion. Artros är en sjukdom som drabbar hela leden och det är en påverkningsbar process som ytterst sällan beror på att patienten belastat sina leder för mycket.

Tidigare har artros betraktats som ”naturligt åldrande” och ofta kallats för ”förslitning”.

Detta kan tolkas felaktigt som att leden bör avlastas för att inte slitas ut mer. Detta leder till ökat stillasittande och minskad fysisk aktivitet och därmed en ökad risk att dö i förtid av exempelvis hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

Därför är det ledsamt att ordet ”förslitning” nämns som en förklaring till ledbesvären av läkarna i Första Hjälpen, från den äldre mannen som får höra att ”du har ju använt din kropp så det kan mycket väl röra sig om en förslitning” till den yngre tjejen som kan ha fått en ”förslitning” på grund av skidåkning och dessutom skickas på röntgen för att utesluta just detta.

Artros nämns, men som en synonym till förslitning.

Den samlade evidensen och Socialstyrelsens riktlinjer säger att vi ska ställa diagnos artros med hjälp av kliniska undersökningsfynd i kombination med patientens berättelse och upplevelse av symtomen.
Endast i oklara fall behövs en röntgenundersökning och resultat av en röntgenundersökning korrelerar ofta dåligt med patientens symtom. Behandlingen syftar i princip utan undantag mot att minska symtom, oavsett hur leden ser ut på röntgen.

När man uteslutit en ”förslitning” kan det, enligt läkaren i programmet, vara läge att gå till en sjukgymnast, Gott så, fysioterapeuter kan göra mycket nytta och bör vara en första instans för behandling av knäbesvär, oavsett röntgenfynd.

En snabb googling på förslitning i led leder in på sidor från Expressen, Aftonbladet och läkemedelsföretag.
Först långt ner på första sidan kommer en artikel från 1177 Vårdguiden om vad artros är och vad man kan göra åt sina symtom. Hade patienten istället fått reda på att det är artros och sökt på detta kommer sidan överst.
Data från det Nationella Kvalitetsregistret BOA-registret, för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros visar att 3 av 10 patienter med artros har fått höra att de har utslitna eller förslitna leder och 8 av 10 är röntgade innan de kommer till behandling hos fysioterapeut, vilket är helt emot Socialstyrelsens riktlinjer.
Genom att få en korrekt förklaring av sina besvär och snabb guidning till rätt instans, oftast fysioterapeut och artrosskola, får patienten information om sin sjukdom, hjälp att hitta rätt behandlingsalternativ, råd om anpassad träning och hjälp att optimera belastningen i arbete och på fritiden.

Patienterna kan därmed ofta fortsätta vara aktiva, blir mindre rörelserädda och bromsa eller förbättra symtomutvecklingen.

Att SVT sprider felaktig information kring en av våra stora folksjukdomar leder till onödigt lidande för patienterna i form av oro, sjukskrivningar och onödigt lång väntetid till adekvat behandling.

Kristin Wetterling, leg sjukgymnast
Carina Thorstensson, leg sjukgymnast, docent vid Göteborgs Universitet, registeransvarig BOA-registret
Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus, registeransvarig BOA-registret
Göran Garellick, professor i ortopedi vid Göteborgs Universitet, registeransvarig Svenska Höftprotesregistret
Maria Klässbo, leg sjukgymnast,Dr Med Vet
Kjell G Nilsson, professor i ortopedi vid Umeå Universitet
Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet

torsdag 10 december 2015

Ny medlemsrabatt på deltagande i Jojnts

Från Reumatikerförbundets hemsida...


Reumatikerförbundets medlemmar erbjuds 20 % rabatt på ordinarie pris fram tills den 15 januari 2016.
Jojnts är en digital version av artrosskolan. Programmet är till för både dig som har gått och inte har gått artrosskolan tidigare. Med hjälp av Jojnts användarvänliga online-verktyg kan du på ett enkelt sätt få tillgång till den behandling som visats ha bäst effekt i vetenskapliga studier.

Programmet är enkelt att följa, det fungerar både i mobilen/plattan/datorn. Du får hela ditt schema med aktiviteter levererat till din inkorg varje dag.
I programmet ingår:
  •  En personlig fysioterapeut som ger stöd och guidar dig de första 6 veckorna.
  •  Ett individualiserat schema med övningar anpassat efter dina förutsättningar för bästa möjliga resultat
  •  Korta utbildningsvideos om artros med fokus på livsstilsförändringar och hur du optimalt lever med artros
  •  Mätverktyg för att följa din förbättring.

Jojnts kostar 480 kronor för 6 veckors program. Som medlem får du 20 % rabatt. Så här gör du:
  • Surfa till Jojnts hemsida och fyll i en intresseanmälan.
  • Efter att du skickat iväg din intresseanmälan tar en sjukgymnast kontakt med dig och startar upp ett program.
  • Om du efter första provveckan vill fortsätta så anger du betalningssätt. Ange då också koden:RMF15.

tisdag 8 december 2015

Inspelning av träningsfilmer

Tobias och hans crew i filmartagen

Just nu pågår inspelning av träningsfilmer till Reumatikerförbundets digitala medier. Norah Avielle verksamhetsombudsman agerar övningsvisare. Håll utkik efter de första materialet som släpps någon gång under januari.

Norah visar övningar för glatta livet

måndag 7 december 2015

Läkartidningen: Tema FYSS

Utgåvan som PDF

Lite nu och då har Läkartidningen temanummer. Nr 47 som utkom för några veckor sedan är späckad med artiklar och forskning om fysisk aktivitet och träning. Rubriken för temanumret är "Främja fysisk aktivitet viktig för läkare"

Själva temadelen börjar på sidan 2089 med artikeln "Fysisk aktivitet en viktig medicin" snacka om att utvecklingen och tonen ändrats gällande hur potent den fysiska aktiviteten är för att direkt påverka vår hälsa.

På sidan 2111 finns en artikel inom reumatologin med rubriken "Personer med reumatoid artrit bör uppmanas till fysisk aktivitet" skriven av Nina Brodin och Emma Swärdh, båda disputerade fysioterapeuter verksamma vid Karolinska institutet i Stockholm.
Här pekar man på vikten av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att öka kondition och muskelstyrka för att minska smärta och aktivitetsbegränsningar.

Läs hela Läkartidningens temanummer om FYSS här >>
OBS: Skrolla ner till sidan 2089 där börjar temanumret.

fredag 4 december 2015

Citatet: Pojke 10 år

"Hur tror du det är att bli gammal? - Stelt!"

/Från tv-programmet Första hjälpen

onsdag 2 december 2015

Kamp för träning i varmbassäng i Dalarna

Sjukgymnasten Torhild Mildenberger är oroad över stängningen av bassänger. FOTO: Landstinget Dalarna

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Hård kamp för träning i varmvatten i Dalarna

Efter alla protester verkar Landstinget Dalarna lyssna på kritiken. Bassängträningen fortsätter – men bara för vissa.


-------------------------------------------------------------
Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #5
-------------------------------------------------------------
Landstinget Dalarna har klubbat ett sparpaket på 350 miljoner kronor. En konsekvens är att landstingets varmvattens­bassänger stängs.
– Ett idiotiskt beslut, säger Yvonne Törnqvist, ordförande i Reumatikerdistriktet Dalarna. Landstinget sparar inga pengar på detta. Vi har gott om vittnesmål från personer som skulle ha varit sjukskrivna eller suttit i rullstol utan varmvattensträningen.
Landstingsstyrelsens ordförande, Ingalill Persson (S), har lovat att ta fram en lösning för "dem som har störst behov" av varmvattensträning. För att ta reda på vilka de är ska en ny utredning tillsättas.
– Inför det här beslutet gjordes medicinska bedömningar och då framkom att många av patienterna som använder bassängerna är lika hjälpta av andra träningsformer. Men vid viss reumatisk sjukdom gäller inte det och för de patienterna ska vi hitta en lösning, säger Ingalill Persson, och fortsätter:
– Vi valde ändå att fatta beslut om en nedläggning av all verksamhet. Vi ville göra tydligt att den tidigare generösa hållningen inte längre gäller.
Enligt Ingalill Persson ska antingen en eller flera av varmvattensbassängerna eventuellt hållas igång eller så är det aktuellt att använda utvalda, kommunala badhus som i så fall skulle värmas upp. Om det handlar om egenvård eller träning ledd av fysioterapeut kan inte Ingalill Persson svara på innan utredningen är klar.
Torhild Mildenberger, sjukgymnast vid Vårdcentral Säter, är oroad:
– Egenvård är mycket bra, men det kan vara svårt att hitta rätt aktivitetsnivå. Jag har haft patienter som har sluppit planerade operationer, kunnat använda mindre läkemedel och har kommit tillbaka i arbete, tack vare anpassad träning i varmvattenbassängen, säger hon.
På andra håll i landet, som Region Örebro län, har det tvärtom satsats på varmvattensträningen och där får patientföreningar kostnadsfritt använda rehabiliteringsbad och fysioterapianläggningar.
Reumatikerförbundets hälsobefrämjandepris gick i år till Region Örebro län, för satsningarna på varmvattenträning.
Text: Maja Aase

tisdag 1 december 2015

Jojnts prisad för It-lösning vid artros

Från Reumatikerförbundets hemsida...




Jojnts får pris som årets nytänkare
It i vården-priset för årets nytänkare går till Jojnts, en "onlineterapi för människor som har ledbesvär".
Jojnts är en digital tjänst som tillhandahåller ett 6 veckor långt program för att behandla personer med artros. Det bemannas av fysioterapeuter som coachar patienter via en webbplattform.
Reumatikerförbundet har byggt Hälsoportalen, en liknande tjänst för personer med AS, RA eller Psoriasisartrit. Läs mer om den här!

fredag 27 november 2015

Delta i forskningsstudie om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom!



Just nu pågår en studie på Karolinska Institutet som vill underöka hur du som lever med reumatisk sjukdom mäter och håller koll på din fysiska aktivitet och träning. Forskning som den här kommer hjälpa oss att ännu bättre förstå hur vi på bästa sätt kan använda den fysiska aktiviteten som en del i behandlingen och egenvården vid reumatisk sjukdom.




Hjälp forskarna genom att delta i en enkätundersökning från Karolinska Institutet som riktar sig till personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar! Undersökningen handlar om objektiva mätmetoder för fysisk aktivitet.


OBS: Detta är samma studie och enkät som ligger ute på Reumatikerförbundets facebooksida. Så att du inte fyller i och besvarar dubbelt!


Ta 10 min av din tid och hjälp forskningen framåt!


För att delta i studien klickar du på länken nedan...


Enkät: Objektiva mätmetoder för fysisk aktivitet >>

torsdag 26 november 2015

70 år - Från sängen till gymmet!



Som en liten ring på vattnet av Reumatikerförbundets 70-års jubileum fundera lite på ämnet reumarehabilitering. En tidslinje som går från "sängen till gymmet"

För det är faktiskt krasst vad som hänt under de senaste 70-åren inom reumatologin. Orsakerna till denna revolution är många men främst stavas orsaken nr ett FORSKNING. Vi har forskat oss fram till bättre mediciner som gör att personer med reumatisk sjukdom idag i många fall kan leva helt vanliga liv och i mycket mindre grad än tidigare påverkas av sin sjukdom. Och vi har forskat oss till att fysisk aktivitet och träning minskar sjukdomens effekter än förvärrar eländet som vi trodde förr.



Vi har gått från att "inte överanstränga" till att "vara så fysiskt aktiva som möjligt". Vi har också fått upp ögonen för att det är mer än bara en led eller en muskel som behöver behandlas. Att lära oss mera om hur levnadsvanor i stort påverkar måendet hos personer med reumatisk sjukdom är ett av de nya fälten inom reumatologin. Rökning har en direkt koppling till, ledgångsreumatism. Hjärt och kärlsjuklighet är högre bland personer med reumatisk sjukdom. Fler och fler fält inom begreppet "hälsa" vävs in i vård och rehabilitering inom reumatologin.

Men var allt sämre förr då? Några av de självklara möjligheter som vi hade då som tex intensivträningsperioder på våra sjukhus, klimatvård, hjälpmedel/ortoser är idag mycket restriktiva eller finns inte alls. Vi hamnar i ett dilemma när vi bygger rehabiliteringsstrukturen så som om vi redan "funnit lösningen på reumatismens gåta" fast vi faktiskt inte har det.

Trots detta fantastiska paradigm från sängen till gymmet behövs fortsatt möjlighet till synnerligen individanpassad rehabilitering inom reumatologin. Kan vi med handen på hjärtat erbjuda det idag?



Så heja på alla ni som forskar och funderar på hur "reumatismens gåta" verkligen kan lösas på alla plan. Och heja på alla ni som lever med reumatisk sjukdom som dagligen lägger krut på er egen hälsa genom olika metoder för egenvård bla fysisk aktivitet och träning.

Vad blir nästa stora scoop inom reumarehabilitering?

onsdag 25 november 2015

Workshop om levnadsvanor inom reumatologi


Reumatikerförbundets träningsblogg var en av ett 30-tal inbjudna till att delta i en wokshop om levnadsvanor inom reumatologi. Gruppen representerades av allt från reumatologer till sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och oss från Reumatikerförbundet.

Under två dagar har vi gnuggat tanken runt detta med levnadsvanor inom reumatologi. Hur ser det egentligen ut där ute i reuma vård Sverige? Har någon pratat med dig om kost, rökning/tobak, alkohol och fysisk aktivitet/träning som en helhet i din vård av din reumatiska sjukdom?

Det är just det, hur får man ihop detta till en fungerande helhet på individplanet på våra reumatologmottagningar idag? Några av wokshopens arbetsområden var "vårdkedjan", "Teamets, patientens och mottagningens insatser" Verktyg och stöd för lyckat arbete med levnadsvanor".





En av workshopens föreläsare var Ann Blomstrand som berättade "Hälsolyftet" är ett material som utvecklats i Västergötlands regionen för att arbeta med levnadsvanor inom primärvården. Ann Blomstrand poängterar vikten av att jag som patient själv bestämmer vad jag vill förändra och att sjukvården lotsar och coachar vid behov. Lyssna här på när Anne Blomstrand berättar om projektet 
>>



Mycket av dessa dagars samtal landar i bilden ovan "Stages of change" förändringshjulet/motivationshjulet. Att fånga var på hjulets skala jag som patient befinner mig och stötta i den egna processen för motivation för livsstilsförändring.

Ett hjul som du direkt kan koppla till din fysiska aktivitet och träning för att ta ett exempel...typ så här. Jag vill inte träna. Jag funderar på att börja motionera. Jag har skaffat ett par nya promenadskor. Nu går jag ut på min första promenad. Varje onsdag och fredag går jag ut på en promenad med min kompis.

E-hälsa var ett annat område vi diskuterade i arbetet med livsstilsfrågor där det svenska reumatologiska kvalitetsregistret SRQ just i detta nu byggs till med en rehabmodul. Där vi bla i nära framtid kommer att på ett bättre sätt kommer att kunna regga mätvärden gällande din fysiska aktivitet och träning.


Den stora frågan är kanske -Vad är hälsa för dig? Hälsa och sjukdom kan existera samtidigt

tisdag 24 november 2015

Tävla om iPad!



Visst vore det kul att kunna läsa Reumatikerförbundets träningsblogg via iPad?
Då skall du vara med i Reumatikerförbundets tävling "Värva en medlem - vinn en iPad"
Är du inte medlem ännu? Bli det här >>
Från Reumatikerförbundets hemsida...

Om du värvar minst en ny betalande medlem innan den sista januari deltar du i utlottningen av 10 ipads. 
Den här tävlingen är för dig som redan är medlem. Kanske känner du någon som har en sjukdom i ledorganen men som ännu inte är medlem? Att gå med i en patientorganisation är ett stort steg för många och att ha en peppande röst bredvid sig kan vara en avgörande skillnad. 
Om du värvar minst en ny betalande medlem innan den sista januari deltar du i utlottningen av 10 ipads. Se bara till att ditt medlemsnummer finns med i fältet "Värvad av" i ansökningsformuläret här på hemsidan.
Ditt medlemsnummer står på baksidan av tidningen Reumatikervärlden som du bör få i brevlådan idag eller i morgon.

måndag 23 november 2015

Grattis Reumatikerförbundet 70 år



Exakt idag för 70 år sedan bildades Reumatikerförbundet som då hette Riksföreningen mot Reumatism. Och självklart kommer detta att firas med kanoner och salut. Vill du ta del av festligheterna kan du göra det via webblänk.Vill slå ett extra slag för punkten Reuma-stand-up vid ca kl 15.30, där yngre forskare kommer att presentera sin forskning på sitt eget vis!

För visst har det hänt en del på 70 år. Då = ta det lugnt! Nu = rör på dig!

Läs mera om webbsändningen och se hela eftermiddagens program här >>

fredag 20 november 2015

Vinterstudion känns avlägsen



Så här års brukar det börja klia i fötterna, var är mina skidpjäxor? Men inte i år. Tittar ut över ett landskap som badar i sol med närmare +10 grader. Sjön ligger öppen och gräsmattan är grön. Märkligt då att känna samma entusiasm för att vinterstudion drar igång i morgon lördag. Har sett klipp på en Kalla "på gränsen" i både mental och fysisk form. Och på resten av längdlandslaget som med en dåres tålamod snurrat runt på en knappt 3 km bana av snö. Ja, i brist på snö får man bita ihop.

Men visst kommer jag landa i Tv-soffan en stund i alla fall, för det är något visst när sport "vintern" drar igång ändå. Men just nu tror jag att det är dags att lufta tvåhjulingen en sväng, skidorna får vänta ännu någon vecka.

Se hela SVT´s tablå för vinterstudions sändningar här >>

tisdag 17 november 2015

Sömnen avgörande för att tackla stress

FridaEek
Frida Eek forskar om stress

Fick tips på en artikel via Vetenskap och Hälsa om stress. Det är Frida Eek som är docent inom epidemiologi och legitimerad sjukgymnast som forskat i ämnet. Så här inleds artikeln...

Att mäta stress är komplext. Frida Eek, docent i epidemiologi och legitimerad sjukgymnast, vet att långvarig stress kräver återhämtning. Och att belastning i arbetslivet inte går att hålla isär från privatlivet.

och lite längre in i texten...

För att undvika att stress ger ohälsa, är just återhämtning A och O. Sömnen är allra viktigast. Frida Eek ogillar begreppet ”positiv stress”. Stress innebär att det råder obalans – kraven är större än förmågan att hantera dessa. Då drabbas ofta sömnen och den stressade hamnar lätt i ältande och oro. Den ”positiva stressen” kan hellre kallas att vara aktiverad, resonerar Frida Eek.

Läs hela artikeln om stress här >>

fredag 13 november 2015

Vintersol -Träningsanläggning 50 år ung



I förra veckan firade Vintersol 50-årsjubileum och passade samtidigt på att nyinviga sina rustade lokaler. Anläggningen är känd av många personer med reumatisk sjukdom som under åren fått köra intensiva veckor av träning på södra Teneriffa. För många har dessa träningsperioder varit en livlina för att klara vardagen med jobb och familj resten av året.


Roligt i besparingarnas tidevarv att något av de stora rehab fundamenten inom reumatologi får finnas kvar och till och med satsas på.


Läsa mera om Vintersols jubileum på Reumatikerförbundets hemsida här >>

onsdag 11 november 2015

Test: FS6 kompressionsstrumpa


Under Fysioterapi 2015 fick Reumatikerförbundets träningsblogg prova en för oss ny produkt vid namn FS6. Detta är en liten kompressionsstrumpa. Så här är produktbeskrivningen för strumpan...

FS6 Compression Foot Sleeve - Kompressionsstrumpa med öppen tå för lindring av hälsporre (plantar fasciit), smärta i häl och fotvalv samt svullna fötter.

Strumpan har sex olika kompressions-zoner som stödjer fotens struktur och ökar blodflödet genom en komprimering av venerna i foten, vilket ger förbättrad cirkulation och därmed snabbare läkning och återhämtning. För lindring av hälsporre lyfter och sträcker kompressionsstrumpan försiktigt plantar fascia, vilket ger ökat blodflöde till skadad vävnad. Detta dämpar i sin tur inflammation och smärta i häl och fot. Kompressionsstrumpan hjälper även till att flytta vätska och blod ur foten och hälen för att minska svullnad och smärta.





De olika zonerna
Zon 1 - (Lätt kompression): Plan och jämn framkant utan pressande sömmar som kan ge upphov till för högt tryck på foten.

Zon 2 - (Måttlig kompression): Graderad kompression som minskar omkring den bredare delen av foten, för bra komfort.


Zon 3 - (Fast kompression): Graderad kompression, fast nog för att skapa ett stöd för venerna, stabilisering av vävnad och för att försiktigt lyfta plantar fascia-ligamenten.

Zon 4 - (Måttlig kompression): Anatomisk utformning av hälpartiet ger en djup hälficka för bra komfort, passform och enkel påtagning. Tunnare tyg på fotens ovansida för att minimera obekväma veck i tyget.

Zon 5 - (Fast kompression): Graderad kompression, fungerar som en hävstång för stödet i zon 3 och ger ytterligare boost till det venösa systemet.

Zon 6 - (Lätt kompression): Graderad, lätt kompression i en bred och mjuk stickad övre fåll som ger ytterligare stöd för cirkulationen.


Bedömning av test
Så vad blir då utlåtande efter att ha testat strumpan både för smärta i hälsena och i fotled, i mitt fall pga artros och reumatoid artrit (RA)? Spontant överraskad! Klockade första testet när strumpan provades vid smärta i hälsenan och fann att smärtan hade minskat efter ca 10 min användning av FS6. Vid ytterligare upprepade test av strumpan användes den främst vid smärta i fotled och användes då mer eller mindre under hel dag. Resultat av det var känslan av ökad support av fotleden med viss smärtlindring i själva fotleden. Förvånansvärt nog väldigt lite känsla av "stas" runt framfot och tår. Främst upplevde jag att strumpan hade effekt vid smärta i muskler eller hälsena, inte lika stor effekt vid ren ledsmärta men ändå värd att använda då den gav behagligt stöd av fotleden med minskad svullnad som följd.

Betyg: Från 0 till 5 (där 5 är bästa betyg) får FS6 följande betyg av Reumatikerförbundets träningsblogg: 4+

På + sidan: 
- Tunn och smidig, fungerar utmärkt ihop med vanlig strumpa i sko.
- Väl avvägd kompression, zonerna verkar fungerar

- Bra stöd över hålfot och hälsena
- I mitt fall inget obehag av stas över framfot och tår
- Gav både viss smärtlindring, support och svullnadsminskning över hälsena och fotled 

På - sidan:
- Vid nedsatt handfunktion knölig att få på, saknar hank eller "flärp" att hålla i

- Endast handtvätt
- Priset borde gå att pressa under 300 kr/par ligger idag på från ca 320 kr upp mot 400 kr beroende på leverantör.

FS6 utsågs för övrigt till ˮProduct of the Year 2012ˮ på The Running Event i Austin, USA. Hos Mediband som är en av återförsäljarna av FS6 kan du läsa om produkten.

måndag 9 november 2015

Om artros i Expressen

Från Reumatikerförbundets Facebook sida...

Du har väl sett att Reumatikerförbundets förbundsstyrelseledamot Margreth Halvarsson berättar i dagens Expressen om hur hon hanterar sin artros.


torsdag 5 november 2015

Reumatikervärlden på nätet



Nu kan du läsa förra numret av Reumatikervärlden på nätet. Här hittar du bla den mycket spridda och gillade artikeln "Viktigaste steget, acceptera smärtan" som snurrade runt som en löpeld när den lades ut på Facebook och på Reumatikerförbundets hemsida. Du hittar artikeln på sid 40.

Kolla också in sid 44-46 här hittar du artiklar om träningsforskning och yoga vid ryggvärk.

God läsning!

Reumatikervärlden hittar du här >>

tisdag 3 november 2015

Träningsdos och intensitet är viktig för Kristina

Kristina Areskoug-Josefsson. Foto: Viktor Westin

Som en fortsättning på det mycket uppskattade och lästa inlägget "Fysioterapi 2015: Träningsintensiteten är A och O" kommer här en intervju med Kristina Areskoug-Josefsson som länge använt träningens dos-respons som en del av sin egen behandling.

Berätta Kristina, vilka diagnoser har du och hur ser din vardag och dina intressen ut?
RA, Sjögrens syndrom, Raynauds sedan c:a 10 år tillbaka. Arbetar, som forskare, fysioterapeut och lektor i en kombinerad tjänst. Mina intressen är utomhusaktiviteter såsom paddling, orientering, ridning, skogslöpning, vintersport. Jag tränar helst med sällskap, både med familjen och vänner. Utöver träning gillar jag att hänga i vårt renoveringsobjekt (liten stuga), prova nya recept (med mer eller mindre lyckade resultat), äta kakor och läsa.

Hur skulle du vilja beskriva symtomen av din sjukdom idag? Och hur påverkar det din vardag?
Mitt största problem är skov av trötthet. Tröttheten kan kännas förlamande och saker som jag vanligen klarar av i min vardag blir enorma hinder. Värk i händer, fötter och knän är lättare att hantera på något sätt.

Tröttheten påverkar min koncentrationsförmåga och jag blir mindre social, jag orkar helt enkelt inte med att umgås när tröttheten är som värst. Värken i händerna begränsar främst hur mycket jag gör hemma. Jag undviker matlagning som innebär skära, skala och finfixa saker. Det är inte alltid så lätt att be om hjälp, även om familjen gärna hjälper mig. Numera ser det även själva vad jag behöver hjälp med och är snabba på att hjälpa till.

Torrhet i ögon och mun är också besvärligt. Snustorra ögonlock som är ihopklistrade på morgnarna och dessutom en tunga som är fastklistrad i gommen. Inte min mest mysiga tid på dygnet…
En annan påverkan är att jag direkt blir sämre med ökad stelhet och värk om jag har inte får möjlighet att vara i rörelse. I mitt arbete kan jag behöva vara sittande under flera dagar med möten eller resor, och det gör mig stelare och ökar värken. De dagarna behöver jag försöka hitta utrymme för rörelse under dagen, vilken kan tvinga mig till träning tidiga morgnar, sena kvällar eller lunchpromenader. Ibland hade det varit skönt att slippa, att bara vara slö. Tyvärr har jag lärt mig att faller jag för sitt-frestelsen så blir det bara värre….

Hur ser din medicinska beh ut idag jämfört med då du fick din diagnos?
Nu är det Methotrexate och Mabhtera som gäller, och vid behov kortison och Arcoxia. Jag har provat en del olika mediciner. Från Salazopyrin i början till olika kombinationer med biologiska läkemedel tillsammans med Methotrexate och Methoject. Medicinbytena har berott på allergier och dålig effekt, men nu har jag hittat en bra kombination.
Ögondroppar och salivtabletter har jag jämt i fickan/väskan/bilen.

Du har under lång tid noggrant följt hur din träningsdos påverkat dina symtom, berätta om hur du upptäckte att träningen gav direkt lindring.
När jag blev sjuk var jag aktiv med ridning och promenader, det vill säga ganska lågaktiv fysisk träning. I samband med diagnosen blev jag nedstämd och tänkte att jag skulle drabbas av stora försämringar i vad jag skulle kunna göra i livet. Resultatet av det blev att jag fick för mig att om jag någon gång skulle springa ett maraton så fick jag börja träna direkt, för jag skulle säkert inte kunna gå så många år till. Det kan ju låta lite udda, men det var ändå så det började. Som fysioterapeut var jag medveten om att jag var tvungen att träna upp mig successivt och jag tyckte att det var enklare med träningsdagbok, så jag började använda funbeat.se. Här går det att skriva hur länge träningen har pågått, träningsmål, träningstyp och ansträngningsnivå.



Jag valde att följa ett nybörjarlöparprogram C25K (från soffan till 5km) och det var här jag första gången fick känna att träningens intensitet påverkade värken. I träningsprogrammet ingick både lugna och mer intensiva pass och under de intensiva passen kände jag att smärtan i händerna minskade. Smärtlindringen fanns även kvar efter passet. Detta motiverade min träning och efter några månader kände jag även att trötthetsskoven minskade. När jag fortsatt att öka min träningsdos och intensitet märkte jag inte försämring utan om jag ökade successivt så mådde jag istället bara bättre. Jag har alltid följt 24h regeln och försökt att anpassa mig efter den. Ibland blir det för hårt, men det går ju att träna lite lugnare nästa gång. Ibland blir det för lätt och då vet jag att jag har mer kapacitet än vad jag trodde.

Hur ser din träningsdos ut idag och vilken träningsform/er använder du dig av?
Jag försöker vara i rörelse 1-2h/dag, men det är olika typer av fysisk aktivitet. En del är intensivt (löpning, orientering, längdåkning, mountainbike, styrketräning) annat är lugnare (promenader, ridning, stavgång). Jag försöker ha minst tre pass i veckan som är högintensiva. Men träningen beror även på vem jag får sällskap med, eftersom jag tycker bäst om att ”socialträna”. Ofta kan ett pass på medelintensitet ge bra smärtlindrande effekt om det är på längre tid än en timme, men högintensiva pass känner jag positiv effekt av även om de bara är 20min.



Måste du utföra samma form av aktivitet/träning för att få effekt eller kan du byta aktivitet typ spela badminton i stället?
Jag byter gärna aktiviteter, det viktigaste är att intensiteten blir tillräcklig. Jag vill nå minst Borgs ansträngningskala grad 15 tre gånger per vecka. Ofta kan nya sporter bli roligt, men jag kan behöva ta en extra paus under träningspasset för att känna efter hur kroppen hanterar den nya träningen. För mig krävs det alltid lite tillvänjning vid nya sporter, annars hamnar jag lätt på för mycket värk efteråt.

Om du av någon anledning skulle missa två pass i rad, vad händer med kroppen då?
Två pass, tja, det händer ju, men som sagt då blir jag stelare och får mer värk. Om jag har missat många pass, kanske inte i rad, men att det har blivit mindre träning under en månad, då ökar även tröttheten. För mig krävs daglig aktivitet för att jag ska må som bäst.

Cykling är en av Kristinas motionsformer. Foto: Viktor Westin

Måste du börja om från 0 om du missar en veckas träning tex pga förkylning eller hur gör du för att uppnå bästa effekt av dos-respons efter?
Efter förkylning (är väldigt sällan förkyld, men det vågar jag knappt skriva, för då kommer väl snuvan som ett brev på posten!) brukar jag bli mer ansträngd på kortare pass, så på sitt vis blir det ju lite som att börja om, men träningsintensiteten blir ju lika hög även om passet kan bli kortare/långsammare/mindre fysiskt belastande.



Om du skulle ge ett ”nybörjarråd” till den som mera systematiskt vill få bättre effekt av sin träning just på tex smärta/stelhet utifrån ett dos-respons tänk, vad skulle det vara?
Mitt tips skulle vara att använda Borgs ansträngningsskala och vara ärlig mot mig själv i hur ansträngande de aktiviteter jag gör egentligen är. Variera träningsintensitet, men se till att ha med högintensiva pass.

Träningsdagbok är bra för att se över tid hur mycket träning det faktiskt blir och hur ansträngande den är. Successiv stegring av träningen är viktigt för att minska skador och få ut mesta möjliga av träningen. Om träningen alltid är likadan (samma runda, samma vattengympapass, samma promenadtakt) blir det en tillvänjning och alltså inte lika ansträngande längre. 24h regeln är också bra att använda sig av för att känna sig trygg i sin träning se gärna Reumatikerförbundets folder" Kom igång tips -träning och fysisk aktivitet" där du kan läsa mera om 24h regeln.

Går att beställa från Reumatikerförbundet

Vad är ditt knep för att orka hålla igång träningen kontinuerligt över tid?
Träna tillsammans! Min mamma tycker t.ex. att det är jättekul att cykla med mig när jag springer. Vi får träning på vår egen nivå, men har roligt tillsammans under tiden. Jag tränar även i en orienteringsklubb och ibland på inomhuspass på gym. Byt sport för olika årstider. Gör det som är roligt och prova gärna något nytt.
Färgglada träningskläder, en ny buff och åka iväg och träna på ett utegym på ett nytt ställe är också inspirerande. Sedan hade jag berömt mig själv för varje genomfört pass (det är lätt att bara tänka på vad som inte blir gjort och då kan träningsdagboken vara som en bekräftelse på att det ändå har blivit mycket gjort!) Boka in nya äventyr: gå upp för en slalombacke och titta på utsikten, välj en ny runda, trimorientera, testa nya utegym, gå på prova på aktiviteter.

IMG_2181.JPG
Återhämtning och vila är också en viktig aspekt för att få bästa möjliga träningsresultat
En sak till är anpassning, visst har jag anpassat min utrustning för att det ska bli enklare att träna: träningsskor med dragsko (inte knyta skosnören), sportbehå som går att komma i/ur på dåliga axeldagar, extra snöre i draggrejen i dragkedjor, började med barnstavar i längdåkningen, extra stötdämpning i framgaffeln på cykeln, snowboard istället för slalom för de mjuka snowboardskornas skull m.m.

Och mina vänner och familj anpassar sig: byter vantar med mig om händerna blir för kalla (ett åk i liften med uppvärmda vantar gör susen ibland), hjälper till att knäppa upp och knäppa saker, semestrar med inplanerad fysisk aktivitet, står ut med att prova många paddlar till kajaken innan jag hittar en som passar, ja listan är kan bli riktigt lång…

Kristina tränar gärna ute. Foto: Viktor Westin
Hur tänker du om detta med motivation generellt sett?
Den kommer naturligt för mig eftersom jag känner att jag mår bättre av träningen. Min familj och vänner vet också att jag mår bättre och stöttar mig genom att uppmuntra mig att träna, inkludera mig i träningsaktiviteter och prioritera min träning.

”Kom igen mamma, ut o rör på dig så mår du bättre sen!”

”Du det ösregnar, det är ett fantastiskt tillfälle att se om du slipper skoskav i dina skor när de är blöta!”

”Vi är ett gäng som ska prova konstsnöbanan, vill du följa med? Vi fixar att vallar dina skidor.” (valla har jag svårt för, lite klen handstyrka)

SMS-utmaningen: ”26” (ett SMS som betyder jag har gjort 26 benböj, och då skickas utmaningen vidare, så får jag göra helst fler innan jag SMSar vidare)




Tack Kristina för att du så inspirerande och frikostigt delade med dig av din erfarenhet gällande hur du använder fysisk aktivitet och träning som en direkt behandlingsmetod vid reumatisk sjukdom.
Reumatikerförbundets träningsblogg önskar lycka till både ute i motionsspåret och med din forskning!