tisdag 29 december 2015

Årets mest lästa inlägg!



Dags att göra bokslut för 2015. Spännande att se tillbaka på ett händelserikt år här på träningsbloggen. Vi har fått vara med om allt från intervju med VM-medaljören Sofia Bleckur till att klura på vilka skor som kan fungera bäst vid fotartros. Närmare 200 inlägg har det blivit under året som gått.

Det mest lästa inlägget under 2015 blev "Fatigue - den obeskrivliga tröttheten" som har haft inte mindre än 1110 sidvisningar. Inlägget belyser den trötthet som ofta följer med inflammatorisk reumatisk sjukdom, och som av många beskrivs vara långt värre än smärta och stelhet som är vanliga symtom vid flera reumatiska sjukdomar.

Vi på Reumatikerförbundets träningsblogg ser fram emot 2016 och hoppas att du vill följa med i många nya spännande och intressanta inlägg här på bloggen!


onsdag 23 december 2015

God Jul!



Så här dan före dan vill vi på Reumatikerförbundets träningsblogg passa på att önska alla våra läsare en riktigt God Jul!

tisdag 22 december 2015

Mat för kroppen och hjärnan

charlotte-ea_liten151210
Professor Charlotte Erlanson-Albertsson forskar om kost

Mat är en stor del av julen och de dagar helger som ligger framför oss nu. Kanske kan du få hjälp av professor Charlotte Erlanson-Albertsson i valet av dina matköp till helgen. Charlotte är  forskare på Lunds universitet i ämnet aptitkontroll.

Så här inleds artikeln  "Mat för kroppen och hjärnan"  på "Aktuellt om vetenskap och hälsa"...
Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds universitet har under 25 år forskat om aptitreglering, kroppens energibalans och om hur vi ska äta för att hålla oss friska och glada, både kroppen och hjärnan. 

Läs hela artikeln och se filmen i ämnet här >>

söndag 20 december 2015

Ska vi gå balans?



Det är en märklig vinter vi har. Idag nästan varmare än på midsommarafton, men jul är det om några dagar ändå och julgran ska man ha. Så sagt och gjort idag var det dags att ta sig upp på skogen och välja ut en grann gran som ska få pryda vardagsrummet om några dagar.

Dottern var dock föga intresserad av att leta vackert vuxna granar roligare då att slänga sig rakt ut i skogens äventyr. Ska vi gå balans mamma? Hon hittade raskt en perfekt bana bestående av en nedfallen trädstam, nån stubbe och en massa mossmjuka stenar. Runt, runt och om igen. Ramla på rumpan, kravla upp, hasa ner och upp igen.

Jag försöket hänga på så gott jag kunde med mina skruttiga artros fötter och kände att efter ca 15 min på skogens egen balansbana var jag både varm och lite lagom mör i benmusklerna. Så där skönt trött.

Detta med att "gå balans" är något som man kan filosofera över i flera av livets aspekter inte minst nu i juletid. Hur går man "balans" för att bli så där skönt trött i både kroppen och själen.
Kanske finns svaret i en treårings närhet av upptäckarglädje bland tillvarons små saker eller där ute i skogen som bara står där med sina gratismöjligheter till motion och vila.

Ska vi gå balans?

onsdag 16 december 2015

"Utan er hade jag inte fixat någonting"

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Mats Griph med sambon Karin och dottern Elsa. Foto: Ari Luostarinen

Att leva med flera reumatiska sjukdomar är inte lätt. För Mats Griph spelar sambon Karin och dottern Elsa den avgörande rollen. Tillsammans klarar de svårigheterna och väljer det viktigaste: närhet, glädje och livslust.
-------------------------------------------------------------
Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #5
-------------------------------------------------------------
Det sägs att ju mer kärlek du ger, desto mer kommer du att få. I Mats Griphs fall är det tydligt att det stämmer. Hans hyllning till sambon och dottern är rakt på sak:
– Ni är bäst. Jag älskar er. Utan er hade jag inte fixat någonting.
Mats Griph är en vältränad smålänning, som cyklar krävande lopp med målet att samla in en miljon kronor till kampen mot barncancer.
Han är också en LO-anställd socialdemokrat, med stark känsla för rättvisa, och en lekfull pappa till Elsa, 4.
De som inte känner Mats skulle kunna tro att han glider runt på cykelsadeln och lever ett okomplicerat liv. Men människor bär på mer än det som syns.
I Mats fall handlar det om svåra sjukdomar, som det aldrig går att ta semester ifrån.
Förutom de reumatiska – ankyloserande spondylit och reumatoid artrit – har han även typ 1-diabetes, astma och allergier.
– Mats sjukdomar påverkar familjen jättemycket, säger sambon Karin. När vi planerar något måste vi alltid ta med i beräkningen hur han mår. Men genom sitt sätt att vara är Mats en stor inspirationskälla, för mig och många andra. Jag litar på honom och han på mig.
Att Mats är förtjust i sin sambo är ingen hemlighet. Han visar gärna sin kärlek, som här på Facebook:
"I dag är det exakt 13 år sedan jag och Karin blev ett par. Det har varit 13 fantastiska år på många sätt, höjdpunkten är ju självklart vår älskade dotter. Du har hela tiden funnits där under alla mina sjukhusvistelser, du har ingjutit hopp när det känts som tyngst. Vi har skrattat, gråtit, busat och gosat. Jag är så glad att du finns vid min sida <3! Du växer för varje dag du står ut med mig, älskar dig!/Din Mats ".
Inlägget har fått mer än ett par hundra gilla-tummar och ger en bra bild av hur Mats Griph tacklar livet, sjukdomarna och familjelivet: Mycket kärlek. Mycket prat. Mycket träning. Och en massa envishet.
– En stor fördel är att Mats tar så mycket ansvar och ser till att sköta sig, säger Karin. Som anhörig får man ta ganska mycket, men jag vet att Mats gör allt för att han ska må bra. Det skulle vara en helt annan sak att vara anhörig till någon som inte hanterade situationen på samma sätt och där familjen var tvungen att tjata. Jag är så tacksam för att Mats har det här drivet.
En symbol för Mats envisa personlighet är uttrycket "bara gört". När han delar med sig av träning och tävling i sociala medier är hashtagen, eller ämnesmarkören, #baragort. Med andra ord – det är bara att göra och inte analysera så mycket.
– Hade jag lyssnat på min doktor, då skulle jag inte ha tränat lika hårt och inte heller mått så här bra. Det går att göra saker om man ger sig fasiken på det.
Samtidigt talar Mats Griph om hur viktigt det är att visa förståelse för allas olika förutsättningar, och att samhället har en stor roll i hur människor med kronisk sjukdom mår. Men han anser ändå att "för många människor håller sig i sargen" och är alltför försiktiga.
– Jag vill förändra kulturen kring sjukdomarna, att det är rätt att pröva gränserna. Det finns så mycket som man kan göra själv.
Vid fikabordet fyller dottern Elsa i en målarbok, och Karin och Mats pratar om åren tillsammans, hur den ena diagnosen dykt upp efter den andra. Hela tiden har Mats haft öppenheten som en uttänkt strategi:
– Jag bestämde tidigt att berätta om mina sjukdomar, att aldrig hymla. Jag tror att det kan öka förståelsen för oss som är kroniskt sjuka.
En ljudsignal på låg nivå får Mats att genast dra ut en apparat ur fickan och med hjälp av den trycka in mer insulin i kroppen. Under skjortan, fastsatta på magen, sitter två så kallade kontinuerliga glukosmätare, som dygnet runt håller kollen på hans blodsockernivå.
Som erfaren idrottsman och handbollsspelare på elitnivå är Mats van att ta kontroll över sin kropp. För att öka sin kapacitet ännu mer använder han kompressionskläder, något han tror många med reumatisk sjukdom skulle ha nytta av.
– De funkar jättebra. Jag orkar mer och blir liksom varm i kroppen, inifrån och ut.
Men bakom sin djupa över­tygelse om att även de med flera kroniska sjukdomar kan leva fantastiska liv finns en rädsla för att släppa efter, att inte kunna stå emot de mörka tankarna.
– Det är klart att jag tycker synd om mig själv ibland, det måste man få göra. Men jag är rädd för att börja känna efter för mycket. Det är livsnödvändigt att jag håller mig stark, säger Mats och tittar lite extra på Karin och Elsa.
– Ibland kommer det över mig att jag kanske borde känna mig ännu mer lyckligt lottad? Jag har en fin familj, vänner som stöttar och ett bra jobb, säger Mats och fortsätter:
– Men egentligen vet jag att jag är precis så lycklig som det går att vara. Jag har ju fått allt.
 Text: Maja Aase Foto: Ari Luostarinen

Fakta

Tre viktiga frågor för folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), enligt Mats Griph:

  • Likvärdig vård: "Skillnaderna mellan landstingen är för stora. Vården kan inte hänga på vilket landsting patienten hör till."
  • Bättre rehabilitering: "Sjukvården måste visa på möjligheterna, som kan ge människor lusten att våga."
  • Inkludera de anhöriga: "När anhöriga blir mer delaktiga ökar chansen att den som är sjuk känner sig stärkt."

tisdag 15 december 2015

Julklappsinspiration

Idétorka? Här kommer några tips att slå in och lägga under granen!


FS6 kompressionsstrumpa: En fiffig hjälp när foten behöver stöd.
Läs tidigare inlägg om strumpan här >>




Yoga & jogga : den optimala träningskombon (häftad)

Böcker: En bok är aldrig fel, här har du två tips. Martina Haggs feelgood bok om löpning och Jenny Sundings bok om Yoga och joggning.
Läs tidigare inlägg om boken Heja Heja här >
Läs tidigare inlägg om boken Yoga & Jogga här >>



Gåstavar: En slitvarg och klassiker under granen. Varför inte spetsa med ett par stavar med motstånd.
Läs tidigare inlägg om BungyPump stavar här >>



Ge en gåva: Förena nytta med nöje, ge en gåva till Reumatikerfonden och stöd forskningen kring de reumatiska sjukdomarna.
För att Swicha din gåva klicka här >>

fredag 11 december 2015

SVT sprider felaktig information om artros

Från Reumatikerförbundets hemsida...

”Att SVT sprider felaktig information kring en av våra stora folksjukdomar leder till onödigt lidande för patienterna i form av oro, sjukskrivningar och onödigt lång väntetid till adekvat behandling”, skriver flera experter, inkluderat Reumatikerförbundet, i en artikel i SVT Opinion.
Det är oroväckande att läkare år 2015 använder ordet ”förslitning” som en förklaring till artros på bästa sändningstid i SVT-programmet Första hjälpen.

Flera patienter i programmet beskriver tydligt symtom som överensstämmer med artros, en av våra största folksjukdomar, var fjärde person över 45 års ålder i Sverige beräknas ha artros, sammantaget cirka 800 000 personer.

Många faktorer, ofta i samverkan ökar risken; som tidigare ledskada, övervikt, ärftlighet och nedsatt muskelfunktion. Artros är en sjukdom som drabbar hela leden och det är en påverkningsbar process som ytterst sällan beror på att patienten belastat sina leder för mycket.

Tidigare har artros betraktats som ”naturligt åldrande” och ofta kallats för ”förslitning”.

Detta kan tolkas felaktigt som att leden bör avlastas för att inte slitas ut mer. Detta leder till ökat stillasittande och minskad fysisk aktivitet och därmed en ökad risk att dö i förtid av exempelvis hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

Därför är det ledsamt att ordet ”förslitning” nämns som en förklaring till ledbesvären av läkarna i Första Hjälpen, från den äldre mannen som får höra att ”du har ju använt din kropp så det kan mycket väl röra sig om en förslitning” till den yngre tjejen som kan ha fått en ”förslitning” på grund av skidåkning och dessutom skickas på röntgen för att utesluta just detta.

Artros nämns, men som en synonym till förslitning.

Den samlade evidensen och Socialstyrelsens riktlinjer säger att vi ska ställa diagnos artros med hjälp av kliniska undersökningsfynd i kombination med patientens berättelse och upplevelse av symtomen.
Endast i oklara fall behövs en röntgenundersökning och resultat av en röntgenundersökning korrelerar ofta dåligt med patientens symtom. Behandlingen syftar i princip utan undantag mot att minska symtom, oavsett hur leden ser ut på röntgen.

När man uteslutit en ”förslitning” kan det, enligt läkaren i programmet, vara läge att gå till en sjukgymnast, Gott så, fysioterapeuter kan göra mycket nytta och bör vara en första instans för behandling av knäbesvär, oavsett röntgenfynd.

En snabb googling på förslitning i led leder in på sidor från Expressen, Aftonbladet och läkemedelsföretag.
Först långt ner på första sidan kommer en artikel från 1177 Vårdguiden om vad artros är och vad man kan göra åt sina symtom. Hade patienten istället fått reda på att det är artros och sökt på detta kommer sidan överst.
Data från det Nationella Kvalitetsregistret BOA-registret, för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros visar att 3 av 10 patienter med artros har fått höra att de har utslitna eller förslitna leder och 8 av 10 är röntgade innan de kommer till behandling hos fysioterapeut, vilket är helt emot Socialstyrelsens riktlinjer.
Genom att få en korrekt förklaring av sina besvär och snabb guidning till rätt instans, oftast fysioterapeut och artrosskola, får patienten information om sin sjukdom, hjälp att hitta rätt behandlingsalternativ, råd om anpassad träning och hjälp att optimera belastningen i arbete och på fritiden.

Patienterna kan därmed ofta fortsätta vara aktiva, blir mindre rörelserädda och bromsa eller förbättra symtomutvecklingen.

Att SVT sprider felaktig information kring en av våra stora folksjukdomar leder till onödigt lidande för patienterna i form av oro, sjukskrivningar och onödigt lång väntetid till adekvat behandling.

Kristin Wetterling, leg sjukgymnast
Carina Thorstensson, leg sjukgymnast, docent vid Göteborgs Universitet, registeransvarig BOA-registret
Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus, registeransvarig BOA-registret
Göran Garellick, professor i ortopedi vid Göteborgs Universitet, registeransvarig Svenska Höftprotesregistret
Maria Klässbo, leg sjukgymnast,Dr Med Vet
Kjell G Nilsson, professor i ortopedi vid Umeå Universitet
Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet

torsdag 10 december 2015

Ny medlemsrabatt på deltagande i Jojnts

Från Reumatikerförbundets hemsida...


Reumatikerförbundets medlemmar erbjuds 20 % rabatt på ordinarie pris fram tills den 15 januari 2016.
Jojnts är en digital version av artrosskolan. Programmet är till för både dig som har gått och inte har gått artrosskolan tidigare. Med hjälp av Jojnts användarvänliga online-verktyg kan du på ett enkelt sätt få tillgång till den behandling som visats ha bäst effekt i vetenskapliga studier.

Programmet är enkelt att följa, det fungerar både i mobilen/plattan/datorn. Du får hela ditt schema med aktiviteter levererat till din inkorg varje dag.
I programmet ingår:
  •  En personlig fysioterapeut som ger stöd och guidar dig de första 6 veckorna.
  •  Ett individualiserat schema med övningar anpassat efter dina förutsättningar för bästa möjliga resultat
  •  Korta utbildningsvideos om artros med fokus på livsstilsförändringar och hur du optimalt lever med artros
  •  Mätverktyg för att följa din förbättring.

Jojnts kostar 480 kronor för 6 veckors program. Som medlem får du 20 % rabatt. Så här gör du:
  • Surfa till Jojnts hemsida och fyll i en intresseanmälan.
  • Efter att du skickat iväg din intresseanmälan tar en sjukgymnast kontakt med dig och startar upp ett program.
  • Om du efter första provveckan vill fortsätta så anger du betalningssätt. Ange då också koden:RMF15.

tisdag 8 december 2015

Inspelning av träningsfilmer

Tobias och hans crew i filmartagen

Just nu pågår inspelning av träningsfilmer till Reumatikerförbundets digitala medier. Norah Avielle verksamhetsombudsman agerar övningsvisare. Håll utkik efter de första materialet som släpps någon gång under januari.

Norah visar övningar för glatta livet

måndag 7 december 2015

Läkartidningen: Tema FYSS

Utgåvan som PDF

Lite nu och då har Läkartidningen temanummer. Nr 47 som utkom för några veckor sedan är späckad med artiklar och forskning om fysisk aktivitet och träning. Rubriken för temanumret är "Främja fysisk aktivitet viktig för läkare"

Själva temadelen börjar på sidan 2089 med artikeln "Fysisk aktivitet en viktig medicin" snacka om att utvecklingen och tonen ändrats gällande hur potent den fysiska aktiviteten är för att direkt påverka vår hälsa.

På sidan 2111 finns en artikel inom reumatologin med rubriken "Personer med reumatoid artrit bör uppmanas till fysisk aktivitet" skriven av Nina Brodin och Emma Swärdh, båda disputerade fysioterapeuter verksamma vid Karolinska institutet i Stockholm.
Här pekar man på vikten av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att öka kondition och muskelstyrka för att minska smärta och aktivitetsbegränsningar.

Läs hela Läkartidningens temanummer om FYSS här >>
OBS: Skrolla ner till sidan 2089 där börjar temanumret.

fredag 4 december 2015

Citatet: Pojke 10 år

"Hur tror du det är att bli gammal? - Stelt!"

/Från tv-programmet Första hjälpen

onsdag 2 december 2015

Kamp för träning i varmbassäng i Dalarna

Sjukgymnasten Torhild Mildenberger är oroad över stängningen av bassänger. FOTO: Landstinget Dalarna

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Hård kamp för träning i varmvatten i Dalarna

Efter alla protester verkar Landstinget Dalarna lyssna på kritiken. Bassängträningen fortsätter – men bara för vissa.


-------------------------------------------------------------
Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #5
-------------------------------------------------------------
Landstinget Dalarna har klubbat ett sparpaket på 350 miljoner kronor. En konsekvens är att landstingets varmvattens­bassänger stängs.
– Ett idiotiskt beslut, säger Yvonne Törnqvist, ordförande i Reumatikerdistriktet Dalarna. Landstinget sparar inga pengar på detta. Vi har gott om vittnesmål från personer som skulle ha varit sjukskrivna eller suttit i rullstol utan varmvattensträningen.
Landstingsstyrelsens ordförande, Ingalill Persson (S), har lovat att ta fram en lösning för "dem som har störst behov" av varmvattensträning. För att ta reda på vilka de är ska en ny utredning tillsättas.
– Inför det här beslutet gjordes medicinska bedömningar och då framkom att många av patienterna som använder bassängerna är lika hjälpta av andra träningsformer. Men vid viss reumatisk sjukdom gäller inte det och för de patienterna ska vi hitta en lösning, säger Ingalill Persson, och fortsätter:
– Vi valde ändå att fatta beslut om en nedläggning av all verksamhet. Vi ville göra tydligt att den tidigare generösa hållningen inte längre gäller.
Enligt Ingalill Persson ska antingen en eller flera av varmvattensbassängerna eventuellt hållas igång eller så är det aktuellt att använda utvalda, kommunala badhus som i så fall skulle värmas upp. Om det handlar om egenvård eller träning ledd av fysioterapeut kan inte Ingalill Persson svara på innan utredningen är klar.
Torhild Mildenberger, sjukgymnast vid Vårdcentral Säter, är oroad:
– Egenvård är mycket bra, men det kan vara svårt att hitta rätt aktivitetsnivå. Jag har haft patienter som har sluppit planerade operationer, kunnat använda mindre läkemedel och har kommit tillbaka i arbete, tack vare anpassad träning i varmvattenbassängen, säger hon.
På andra håll i landet, som Region Örebro län, har det tvärtom satsats på varmvattensträningen och där får patientföreningar kostnadsfritt använda rehabiliteringsbad och fysioterapianläggningar.
Reumatikerförbundets hälsobefrämjandepris gick i år till Region Örebro län, för satsningarna på varmvattenträning.
Text: Maja Aase

tisdag 1 december 2015

Jojnts prisad för It-lösning vid artros

Från Reumatikerförbundets hemsida...




Jojnts får pris som årets nytänkare
It i vården-priset för årets nytänkare går till Jojnts, en "onlineterapi för människor som har ledbesvär".
Jojnts är en digital tjänst som tillhandahåller ett 6 veckor långt program för att behandla personer med artros. Det bemannas av fysioterapeuter som coachar patienter via en webbplattform.
Reumatikerförbundet har byggt Hälsoportalen, en liknande tjänst för personer med AS, RA eller Psoriasisartrit. Läs mer om den här!