torsdag 27 februari 2014

Bra träningsmat! Broccolipasta med vitlök



Här kommer tips på ett riktigt höjdarrecept. Enkelt, gott och med massor av nyttig broccoli.

4-6 portioner. Tillagning ca 20 min

500 g färsk broccoli
400 g pasta (ta den sort du gillar bäst)
5 st vitlöksklyftor (hackade)
3/4 dl olivolja
2 krm chilliflakes
4 dl riven pecorino (eller likvärdig ost)
flingsalt

1. Dela broccolin i mindre buketter och använd även stjälkarna genom att skära i små bitar. Kokas i lättsaltat vatten i max 5 min.
2. Koka pastan enl anvisning. Spara ca 1/2 dl pastavatten när du häller av pastan.
3. Under tiden pastan kokar. Fräs broccolin snabbt tillsammans med vitlöken och chilliflakes i olivoljan utan att broccolin tar färg.
4. Ta pastan och vänd ner detta i broccolifräset tillsammans med kokvatten och ost. Blanda noga och salta efter tycke och smak.

onsdag 26 februari 2014

Citatet: Greg LeMond

"Träningen blir aldrig lättare. Du kör bara snabbare"
/Greg LeMond, vinnare av Tour de France x flera

onsdag 19 februari 2014

Helt sanslöst...



...vilka prestationer längdlandslaget gör i detta OS!!!

Lyssna på radiosportens Guldsånger till stafettlagen här >>

tisdag 18 februari 2014

Tv sändning om artros ikväll

Du som missade föreläsningarna på Forskningens dag 5-6 november kan nu se dem i Kunskapskanalen (SVT) idag 18 februari kl 17.05-19.00.
Program:
17.05 Alla kan drabbasDet har skett en revolution i vården av artrospatienter. De flesta kan idag leva ett nära nog normalt liv, berättar professorn i försäkringsmedicin,Ingmar Petersson. Tidig diagnos är viktigt och patienter som kommer under behandling snabbt oftast inte behöver vara sjukskrivna. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
 17.20 Diagnos och behandlingBrosket i våra leder är en delikat biologisk konstruktion och mycket ömtåligt. Blir brosket skadat är träning a och o, säger ortopeden Leif Dahlberg. En led som gör ont mår i de flesta fall bättre av att röra på sig. Med rätt rörelser stärks leden och brosket stimuleras till reparation. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
 17.35 Artros och nyföddaBarn med instabila höfter drabbas i högre grad av artros som vuxna. Med hjälp av en plastisk skena går det att stabilisera en höftled på en några veckor gammal baby. Här visar forskaren Carl Johan Tiderius hur det kan gå till praktiskt. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
 17.45 Från knäskada till artrosRisken att få artros efter en knäskada är stor. Speciellt unga kvinnor som spelar fotboll eller handboll är drabbade. Det börjar ofta med en korsbandsskada, berättar forskaren och sjukgymnasten Richard Frobell. Men det går att förebygga skador med rätt träning. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
 18.00 Meniskskada, ont i knät och artrosVarannan man i 70-årsåldern har en trasig menisk och är du över 50 år är risken en på tre att din menisk är skadad. I de flesta fall upplever personer med en trasig menisk ingen smärta och det beror på att menisken saknar nerver. Smärtan kan i stället uppstå i andra delar, berättar forskaren och epidemiologen Martin Englund.
18.15 Att leva med leda lederFör att undvika smärta i samband med artros gäller det att hålla koll på vikten och vara fysiskt aktiv, menar forskaren och sjukgymnasten Carina Thorstensson. Hon har tagit initiativ till speciella artrosskolor där man lär ut rätt rörelser. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
 18.30 Dags för protesUppemot 15 procent av alla artrospatienter blir så sjuka att de behöver byta ut sina leder. I Sverige sätter man in 16 000 höftproteser och 13 000 knäproteser varje år, berättar forskaren och ortopeden Anna Nilsdotter. Det som avgör om en operation ska genomföras är den smärta patienten har, i kombination med mätningar av funktionen i leden. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
 18.40 Vanliga frågor om artros Hjälper glukosamin eller broccoli mot artros frågar sig många patienter? I dag finns det inga vetenskapliga undersökningar som pekar på några verksamma botemedel, säger professorn i ortopedi, Leif Dahlberg. Men samtliga forskare i panelen är ense om att patienten själv kan göra mycket genom att träna rätt för att minska smärtan. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

måndag 17 februari 2014

Veckans träningsövning: Fötter del 2: Exentrisk tåhävning

Har i tidigare inlägg beskrivit exentrisk tåhävning. Här har ni en bra instruktionsfilm på övningen.
Filmen är producerad av Stockholms Aktiva Fötter

fredag 14 februari 2014

Ralph snackar smärta

Ralph Nisell




















Dag två av Reumatikerförbundets kurs "Smärtskola Kunskap för livet". Dagens första föreläsare är reumatolog Ralph Nisell från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Ralph har valt ett lite annorlunda spår som reumatolog och fördjupat sig och forskar inom ämnet smärta. Idag får vi lära oss om smärtans fysiologi och precis som Måna Barsch igår berättade om hur hennes vardag präglas av "Fibro fog" beskriver Ralph Nisell hur trötthet och sömnstörning är ett kardinalsymtom vid Fibromyalgi jämte smärtan.
Något kokboksrecept på behandling finns inte då symtombilden är mycket komplex. Helt klart är dock att för att få bästa möjliga resultat bör behandling mot långvarig smärta riktas både mot fysisk, psykisk som sociala aspekter. Ett ledord är tid. Att "vården" har tid för omhändertagande i denna mycket långdragna process mot förbättrad hälsa. Att den som lever med långvarig smärta är införstådd med att behandlingen kommer att ta tid. Att tex träning behöver läggas upp strukturerad över lång tid med hög grad av coaching och återkommande stöd.

Läs mera om långvarig smärta och Fibromyalgi här >>

torsdag 13 februari 2014

Promenad mot trötthet

Måna Barsch




















Jag är trött, jag går ut och tar en promenad. Den tanken skulle jag aldrig tänkt för tio år sedan säger Måna Barsch, informatör inom Reumatikerförbundet. Måna vet vad hon pratar om då hon levt med smärta i hela sitt liv ända sedan barndomen. Vid 22 års ålder fick hon äntligen en diagnos, Fibromyalgi. Och Måna fortsätter -För mig ger träning främst effekt på minskad trötthet inte på minskad smärta, jag blir piggare.

Från Reumatikerförbundets smärtkurs.

Smärtskolan Kunskap för livet



Har under två dagar förmånen att sitta vid skolbänken och gå Reumatikerförbundets kurs "Smärtskola Kunskap för livet - Långvarig smärta eller fibromyalgi". Kursen vänder sig främst till personal inom primärvården (sjukgymnaster och arbetsterapeuter) som ju i hög grad möter människor med långvarig smärta. Du som har långvarig smärta och sökt hjälp i sjukvården vet att det ofta är en tämligen krokig väg till adekvat hjälp, ofta blir man bollad runt mellan olika instanser och får sällan en diagnos. Och hur kul är det att gå med "tandvärk" i hela kroppen månad ut och månad in utan att få någon hjälp? Inget vidare!

Syftet med denna kurs är att om möjligt råda bot på detta. Kursen kommer att mynna ut i att vi som är här idag skall kunna bedriva "Smärtskolor" ute på våra arbetsplatser precis som många vårdcentraler idag erbjuder artrosskolor. Med hjälp av rehabilitering i grupp där fysisk träning är en del vet vi att många kan få må bättre i sin långvariga smärta.

Nu skall jag spetsa öronen och hänga med!

måndag 10 februari 2014

fredag 7 februari 2014

Lämna din komfortzon



Idag drar världens mest utdragna mjölksyrapass igång, OS. Timmar av målmedveten träning som i 9 fall av 10 gjort tämligen ont för utövaren. Passen där man i princip legat på maxkapacitet rakt igenom ska nu visa vägen till resultat och ge medalj.

För oss vanliga vardagsmotionärer är detta svårt att förstå och greppa. Visst vi vet att gänget som är på plats i Sotji viger sina liv till träning och åter träning, de har dom valt som jobb. Men detta med att pressa sig till utmattningens gräns flera dagar i veckan för att öka sin kapacitet, bli bättre för att nå sina mål, fattar vi det?

För handen på hjärtat, när tränade jag på över 80% av min maxpuls sist? När valde jag att göra 10 övningar extra i den där styrketräningsmaskinen fastän musklerna redan var trötta? När bestämde jag mig för att höja tempot i sista uppförsbacken, när lämnade jag min komfortzon sist egentligen? Minns du när du lämnade din senast?

Läste en intressant artikel i Runner´s world just detta ämne, om att våga lämna sin komfortzon.
"Att lära sig löpträna utanför den egna komfortzonen innebär alltså att man släpper rädslan för att bli trött och att man accepterar att vissa träningspass är smärtsamma att fullfölja"

Artikel tar upp det filosofiska resonemanget gällande hur olika det kan se ut i en grupp där man tränar tillsammans, där vissa ser ut som om de kört ett Vasalopp efter passet och där andra knappt är andfådda. Och författaren fortsätter, hur kan det vara så stor skillnad då alla rimligen är där av samma anledning nämligen att förbättra sin hälsa och fysiska förmåga. Skribenten slutsats är att vissa personer är mer vana med "träningssmärta" medan andra skräms av tröttheten och smärtan. Vidare beskrivs två olika mentala tekniker (associera eller dissociera)  för att ta träna sig ur sin komfortzon.

Och jag funderar vidare på mitt dagliga arbete i att träna personer med reumatisk sjukdom. Hur ofta pratar jag om komfortzonen med mina patienter, om att våga kliva ur de bekväma "mellanmjölkspassen" till förmån för att höja ribban och bli mera "vän" med trötthet och smärta för att öka sina träningsresultat och hälsa? Att träna med smärta hör i och för sig till vardagen för en person med reumatisk sjukdom, men detta att träna på en intensitet som ger ligger över "trötthetströskeln" (mjölksyra och flås), att våga lägga på det lilla extra i belastning, för att verkligen träna på den för dagen högsta möjliga nivån. Gör jag det?

För 20 år sedan var det "vila, värme och vänlighet" som var mantrat inom den reumatologiska rehabiliteringen och sjukgymnastiken. Idag uppmuntrar vi till all form av fysisk aktivitet och träning. Jag är helt övertygad om att vi inom snar framtid kommer få se studier som pekar på att även reumatiker får bäst träningsresultat om man törs lämna komfortzonen.

Läs hela artikeln från Runner`s world här >>

onsdag 5 februari 2014

Citatet: Martina Navratilova

"Den som myntade uttrycket "vinna eller förlora spelar ingen roll", måste ha förlorat"

/Martina Navratilova, en av världens mest framgångsrika tennisspelare genom tiderna

måndag 3 februari 2014

Vinter OS 2014

OS-2014--sochi-logo


På fredag smäller det!

Har vi någon medaljchans mån tro? Jag sätter en pinne på att Charlotte Kalla tar minst två medaljer och att hockeygänget kommer hem med minst silver i kappsäcken. Kan det bli flera ädla valörer, ja kanske från de alpina åkarna.

Vad tror du Vilka svenska idrottare skräller på OS i år?

lördag 1 februari 2014

Indoor walking

Fick en kommentar på äldre inlägg (crosstrainer i brist på snö)....

Hej tränar på F&S Indoor walkingpass (crosstrainer i grupp) och det är både roligt och krävande och ger kondis. F&S har flera olika nivåer och det är lätt att anpassa sig efter dagsform. Rekommenderas.

Lite kul att denna kommentar kom just nu då jag i dagarna introducerade en person med ankyloserande spondylit att ta sina första steg på crosstrainer. Personen blev så tänd att vederbörande raskt började fundera på om möjlighet fanns att använda friskvårdsbidraget för att skaffa sig en egen trainer.

Alternativet att träna i grupp är annars strålande. Så här sammanfattar Friskis och Svettis sina medelpass på crosstrainer...

Det här är Indoor walking medel

Indoor walking medel är effektiv, tuff och samtidigt skonsam konditionsträning. Du får utmana din kondition och aktivera ben, bål och armar på ett kraftfullt och uppbyggande sätt. Du tränar på en konditionsmaskin, en ”walker”, där du enkelt väljer motstånd.
Träningen och rörelsen ligger nära kroppens naturliga rörelsemönster och känns som löpning ”i luften” och ger en rejäl pulsutmaning. Förutom konditionen tränar vi också bålstabilitet, balans och viss styrka. Passet är 55 minuter.

Indoor walking medel passar dig som…

är igång med din träning och vill utmana din kondition. Indoor walking medel är träning för hela kroppen och är samtidigt skonsamt för knän, fötter och rygg. Du anpassar belastningen under passet efter ditt träningssug.