fredag 30 september 2016

Vill du anmäla dig till Hälsoportalen? Det finns fortfarande 40 platser kvar!



Från Reumatikerförbundets hemsida...

Hälsoportalen är Reumatikerförbundets pågående satsning på att ge livsstilscoachning till medlemmar som vill komma igång och leva ett hälsosammare liv.

Läs mera här >>


torsdag 29 september 2016

Ny podd: Artros – vad vet vi idag?



Aktuellt om vetenskap & hälsa har just givit ut ett nytt avsnitt av sin podd. Denna gång är ämnet artros. Så här skriver man om avsnittet...

Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären, berättar fysioterapeuten Carina Thorstensson. Laboratorieforskaren André Struglics försöker för sin del att hitta biomarkörer med vars hjälp man kan ställa diagnos på sjukdomen och följa dess utveckling.

Lyssna på avsnittet "Artros - vad vet vi idag?" här >>


tisdag 27 september 2016

Stå upp och förbruka kalorier!



University of Pittsburgh har forskat på kaloriförbrukningen under olika vanliga kontorsaktiviteter och kommit fram till följande...

Kaloriförbrukningen per timme ligger på samma nivå (80 KCAL/timme) oavsett om du bara sitter och tittar på en skärm eller om du sitter och skriver tex vid en dator.

Om du däremot reser på dig och i stället står och skriver ökar din kaloriförbrukning till 88 KCAL/timme.

Ännu bättre är om du i stället för att mejla kollegan i rummet längre ner i korridoren väljer att gå dit. Att gå sakta förbrukar nämligen 210 KCAL/timme.

University of Pittsburgh konstaterade att om du går en timme under en arbetsdag så förbränner du 26000 kalorier på en månad vilket motsvarar 4,5 kg fett på ett år.


Stå upp och jobba och placera skrivaren LÅÅÅNGT bort i korridoren!



måndag 26 september 2016

Gästbloggare Elisabet: Periodiserad styrketräning

Är det då inte tråkigt att köra samma pass vecka ut och vecka in? Absolut!

Min sjukgymnast föreslog att jag ska prova att periodisera min träning. Instinktivt tänkt jag att det är något som de som tränar för att bli bra på en idrott/sport gör, men en reumatiker? När hon la upp förslaget till schema så insåg jag att det finns fördelar även om man inte siktar på att bli bäst i världen.

Min periodisering ligger över två stycken tvåveckorsperioder. De två första veckorna kör jag med lägre vikter och 3 set med 12 repetitioner och 30-60 sekunders vila mellan varje set. Syftet är att underhålla och utveckla musklernas uthållighet.

Nästa två veckor kör jag 5 set med 5 repetitioner, tyngre vikter och upp till 3 minuters vila mellan seten. Vilket syftar till att underhålla och utveckla styrka.
För varje set, oavsett period, ska vikterna vara så tunga att jag precis klarar av den sista repetitionen i setet. Vilan mellan seten ska vara så lång att jag klarar att köra lika många repetitioner även i nästa set.

Periodisering är ett ganska vitt begrepp och sätten man periodiserar på varierar också. Därför gjorde jag en kort, intervju är nog inte rätt ord, frågestund med min sjukgymnast. Jag bad att hon skulle förklarar lite djupare hur hon resonerade avseende periodisering.

Det hon sa fick mig att le – ”Det är ju känt att det funkar och varför ska man inte göra det som fungerar bara för att man inte är fullt frisk.” Sedan fortsatte hon med att förklara att även om man har fokus på rehab och/eller prehab så kan man dra nytta av variationen eftersom kroppen lite lat, den vill helst göra det den känner igen. Att då alternera mellan att bygga styrka och uthållighet ger inte kroppen möjlighet att bli lat.

Se tidigare inlägg om att testa maxstyrka och göra träningsupplägg med hjälp av 1RM-metoden här >>


fredag 23 september 2016

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom

Björn Sundström forskar om kostens betydelse vid reumatisk sjukdom


Björn Sundström disputerad fysioterapeut som forskar vid Umeå universitet föreläste under Reumaveckan om kost. Reumatikerförbundets träningsblogg fick tillfälle för en intervju med Björn.

Hur länge har du forskat om kostens betydelse vid reumatisk sjukdom?

Jag har forskat om kosten för reumatiker i lite drygt 15 år. Startskottet var att jag omkring år 2000 läste en studie som tittade på förekomst av AS och andra spondartriter hos eskimåbefolkningar. Denna studie reflekterade inte över kosten alls, vilket förvånade mig. Eftersom det då fanns väldigt lite skrivet om AS och kost, så började jag fundera över olika undersökningar som senare kom att bli min avhandling.





Finns det någon diet eller rekommendationer som sticker ut gällande kostens betydelse vid reumatisk sjukdom?

Det vi känner till bäst idag är dels den inflammationsdämpande effekten av långa omega-3 fettsyror som finns rikligt i fet fisk och dels den skyddande effekten av medelhavskost på hjärta och kärl. Medelhavskosten har också en lätt inflammationsdämpande effekt, men liksom för omega-3 så är den inflammationsdämpande effekten ganska liten.


Finns det någon skillnad i rekommenderad kost för tex en person med AS eller RA?

Många patienter med AS, eller annan spondartritsjukdom, har en känslig mage och det kan därför vara svårt eller besvärligt att äta mycket grönsaker, baljväxter och fibrer. Vill man äta hälsosamt, men har svårt med vissa grönsaker kan man därför försöka äta mer av nyttiga livsmedel som man tål, till exempel de grönsaker som man tål och äta mer fisk.





Finns det någon speciell komponent i kosten som en person med reumatisk sjukdom skall stoppa i sig mera av än något annat?

Man behöver en fullvärdig, allsidig och bra sammansatt kost, så ensidiga koster brukar jag avråda från. Ska man lyfta något enskilt livsmedel som extra bra så är det fisken jag i så fall skulle rekommendera.


Var ligger ditt forskningsfokus just nu…projekt?

Jag har några projekt gående nu som jag så småningom kommer att presentera data från.


Hur tror du vi kommer se på kostens betydelse vid reumatisk sjukdom 20 år framåt i tiden?

Det vi känner till idag är att kosten har en påverkan på inflammatoriska ledsjukdomar, men att denna effekt är ganska liten och kan inte mäta sig med moderna läkemedel. Effekten av kost på inflammation motsvarar vanligtvis i bästa fall ett NSAID-läkemedel som t.ex pronaxen. Däremot har kosten väldigt stor betydelse för att dels ge kroppen bättre förutsättningar att återhämta sig mellan sjukdomsskoven och dels för att skydda mot de följdsjukdomar som man också drabbas av, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, muskelförluster och benskörhet. Detta tror jag är allmänt känt om 20 år och jag tror det ingår som rutin i vården att diskutera detta. Jag tror också att det då kommer att finnas mer individuella råd, eftersom vi vet allt bättre idag att människan har olika behov beroende på olika förutsättningar, gener och livsomständigheter.


Vi på träningsbloggen önskar Björn lycka till i sina fortsatta forskningsprojekt och väntar med spänning på kommande forskningsdata.


Läs tidigare intervju med Björn Sundström i Reumatikervärlden här >>


onsdag 21 september 2016

Gästbloggare Maj: Race-rapport från Stockholm Halvmaraton!

2 km....12 km....I MÅL!!


Tidig uppgång på dagen D för att hinna äta frukost, åka de två milen till stationen i Falköping och komma med tåget mot Stockholm 8.20!  När vi kom fram till huvudstaden var det redan riktigt varmt ute. Luften stod nästan stilla i Kungsträdgården och det kändes som att det kunde bli ett riktigt svettigt lopp. Vi hämtade våra nummerlappar och drog oss sedan raskt in i en sval galleria för att äta lunch. 

Efteråt gick vi för att hitta någonstans där vi kunde byta om och vara i skugga så länge som möjligt innan det var dags att gå till klädinlämningen och lite uppvärmning. Det blev dock ingen uppvärmning, kanske tyckte man att det var varmt nog;)? Vi fick hoppa lite på stället själva så gott det gick. Det är alltid häftigt att stå i en startfålla och vänta. Man riktigt känner hur mycket laddad energi det finns samlad som bara väntar på att få explodera.  

Den trogna blogg-kompisen Elisabeth hade lovat att komma och heja fram oss vid 2 och 12 km. Det kändes verkligen jättebra att ha något att se fram emot! När det började kännas riktigt segt vid 11 km kom motivationen fram att iallafall orka till henne. Man ska verkligen inte underskatta peppen utmed banan! Det gör otroligt mycket när någon helt främmande ropar "Heja! Du ser pigg ut!" eller "nu är det bara 1/3 kvar, du klarar det" eller något annat lögnaktigt. Det går rakt ner i benen och upp i huvudet på något sätt. Man får en superkick! När sen Elisabeth stod med ett stort leende och hejade kom krafterna tillbaka en stund! Tack för det! 

En annan jätteviktig sak är att man kan ta rygg på någon som håller ett lagom tempo om det börjar bli jobbigt. Bara ligga bakom och falla in i samma lunk. Kolla på något firmamärke på tröjan framför eller en hårtofs som guppar och inte tänka så mycket. 
Själv tackar jag en kille i turkos tröja och en tjej i korallfärgad topp, blond hästsvans och keps för draghjälp långa delar av loppet. På slutet kom en herre i någon slags gul-blå utstyrsel som fick agera hare. Honom fick jag syn på efter målgång och kunde tacka. De andra två har ingen aning om att de hjälpte mej framåt. Kanske är det så vi fungerar ibland utan att vi vet om det? Hoppas att någon tar rygg på mej ibland om livet/loppet känns tungt och att jag kan dra lite. Även om jag inte vet....

I mål kom vi iallafall, Sven-Åke och jag! Härlig känsla som är svår att beskriva...
Vi tyckte vi var ganska pigga tills någon bad oss ta av tidtagningschipet från skon!! Aldrig har det varit så långt ner till min fot!!! Funderade starkt på att åka hem med det.  Men efter mycket möda så kom jag ner och fick av det. 

Jag tror att jag ändå lyckades gå med ganska sviktande steg och stolt hållning till stationen för att hämta väskorna och åka vidare mot hotellet i Alvik. Tänk vad en medalj runt halsen kan göra att man blir lite mallig. Ändå var det ju ingen OS- medalj direkt! 

Sammanfattningsvis:

En jättefin bana med mycket vatten vid sidan. 
Härliga människor som hejade på. 
Vi hade nog inte tränat tillräckligt många långpass. 
Jättegott med banan och druvsocker mot slutet. 
En medlöpare i lagom lunk gör susen!! 


tisdag 20 september 2016

Styrketest och träningsupplägg med 1RM-metoden


Birgitta Nordgren till hö och Linda Humlesjö till vä

Birgitta Nordgren disputerad fysioterapeut från Karolinska Institutet höll under Reumaveckan en föreläsning i ämnet styrketräning och test av styrka vid reumatisk sjukdom som arrangerades av Fysioterapeuternas sektion för reumatologi. Efter föreläsningen följde en workshop där deltagarna fick gå in i "verkstan" och på varandra testa enl 1RM-metoden.

Full fart i verkstan bland vetgiriga fysioterapeuter



Många goda anledningar att styrketräna


Detta med att verkligen veta vilken "sorts" styrka man tränar och att vara noga med dos-respons effekten är något som jag tror vi fysioterapeuter är lite taffliga (dalmål) på gällande personer med reumatisk sjukdom. Varför då, kan man fråga sig. Om jag skall filosofera lite i ämnet så tror jag att det till dels hänger ihop med reumatologins historia. Ni vet "vila, värme och vänlighet" som behandlingsmetod istället för dagens rön "gör vad du vill och träna så mycket som du för dagen kan". En annan aspekt är att forskningen allt tydligare visar på vilken potential styrketräning kan ha för att bibehålla eller öka funktion för den enskilde individen.

Att testa är viktigt för att veta!

Så hur ska vi då göra och tänka gällande styrketräning.
1. Styrka är en färskvara och behöver "fyllas på" ungefär var 6:e dag för att bibehållas.
2. Antal pass i veckan bör vara 1-3 st . För en nybörjare kan 1 pass i veckan göra stor skillnad.
3. Vad bör jag träna? Det du tränar blir du bra på oavsett vilken typ av styrketräning du väljer men det är den explosiva styrkan är den form av styrka man först tappar. Koordination och balans är beroende av denna form av styrka.
4. Ha som målsättning att träna på över 70% av ditt 1RM

Tabellen är tagen från FYSS

Styrketräningens positiva effekter är många för att nämna några så minskar du risken för diabetes om du tränar varannan dag. Vidare vet vi att styrketräning kan minska inflammation vid reumatisk sjukdom samt minska smärta och trötthet (fatigue). Och inte minst förbättra funktion och aktivitetsmöjlighet.

Så hur mäter vi styrka? Den metod som gnuggades i både teori och praktik i Umeå var 1RM-metoden. Där man testar ut ett så nära maximum av styrka man kan för en specifik muskel i en specifik övning. 1RM är max det motstånd du kan utföra med en repetition en viss övning vid.

Ett känt problem vid test av styrka vid reumatisk sjukdom är dock aspekten av smärta. Att lägga på så mycket motstånd för låt säga att testa lårmuskelns kapacitet att lyfta tyngden bara en gång (1RM) fungerar oftast inte för en person med reumatisk sjukdom. Detta råder dock 1RM-metoden bot på då man istället använder en formel för att närmast möjligt räkna ut 1RM.

Ha en plan för ditt programupplägg

Exempel: Jag vill få fram 1RM i lårmuskeln (Quadriceps) och min instruktion till försökspersonen är att vi skall försöka hitta ett motstånd som försökspersonen orkar lyfta max 12 repetitioner. Vi använder oss av en formel för uträkning av 1RM enl FYSS.

Försökspersonen klarar att göra 7 repetitioner av en rörelse med en belastning på 10kg.
7 repetitioner motsvarar 80% av max dvs. 1RM.
1RM (100%) motsvaras då av : 10 kg/0,80 = 12,5 kg

När jag nu har räknat ut 1RM kan jag sedan lättare räkna på vilken procent av motstånd i förhållande till antalet repetitioner som jag vill att försökspersonen skall träna på.

Hela formeln hittar du här >> i FYSS-kapitel Begrepp och Definitioner, Tabell 9.
Tidigare i samma dokument hittar du begrepp och definitioner gällande styrketräning i allmänhet.

Styrketräning vid reumatisk sjukdom = sant 


Sammanfattningsvis
Du har allt att vinna på att träna styrka vid reumatisk sjukdom. Ta hjälp av en fysioterapeut att verkligen testa vilka motståndsnivåer du skall ligga på i ditt träningsprogram via 1RM-metoden.

Och till er fysioterapeuter!
Börja testa styrka och mera aktivt tänka dos-respons. Använd 1RM-metoden för effektivare styrketräning och uppföljning/programkorrigering för dina patienter med reumatisk sjukdom.

//Elin sjukgymnast





måndag 19 september 2016

Reumaveckan 2016 – sammanfattning av onsdagens seminarier



Från Reumatikerförbundets hemsida kan du läsa en sammanfattning av förra onsdagens seminarier från Reumaveckan i Umeå.

Här kan du bla läsa om tRAppen en motionsapp för personer med reumatisk sjukdom. Eller om hur trötthet "fatigue" påverkar vid reumatisk sjukdom.

Sammanfattningen hittar du här >>


torsdag 15 september 2016

Det lönar sig att styrketräna vid RA

Birgitta Nordgren disputerad fysioterapeut från Karolinska Institutet föreläser i Umeå.

Kolla in här vilka positiva effekter du får om du tränar styrka om du har sjukdomen RA (reumatoid artrit/ledgångsreumatism).

Förklaring av pilar i bilden ovan: Pil upp = höjer värdet. Pil ner = sänker värdet/symtomet.


Instagram by Reumatikerförbundets träningsblogg

George D Kitas föreläser om träning vid RA. Kristina Areskoug Josefsson modererar.
Reumaveckan Umeå 2016.

onsdag 14 september 2016

Reumatikerförbundets träningsblogg vann utmärkelse

Elin Löfberg redaktör för Reumatikerförbundets träningsblogg visar den
interaktiva postern för kongressdeltagare i Umeå


Reumatikerförbundets träningsblogg har vunnit utmärkelsen för bästa kvalitets- & verksamhetsutvecklings poster under Reumaveckan i Umeå utifrån följande motivering av juryn.

Reumatikerförbundets träningsblogg - en del av det nya lärandet
Ett inspirerande exempel på systematiskt förbättringsarbete av patienter för patienter med ett stort genomslag, där praktiska råd och aktuell kunskap presenteras på ett lättillgängligt sätt. Genom kontinuerliga mätningar har projektet visat tydlig patientnytta, och ett viktigt budskap når ut till personer som kanske inte annars skulle nås. Vi ser det som ett förbättringsarbete inom patientorganisationen som kan inspirera både vården och andra patientorganisationer. Mycket kreativ och pedagogisk presentation på en interaktiv poster.




Gästbloggare Elisabet: Att träna friskt!

Elisabet om att "träna friskt"

Efter att ha spenderat snart fyra månader med min sjukgymnast för rehab så är det nu dags för mig att åter gå in i det förebyggande jobbet. Jag kallar det träning, andra säger prehab, det förebyggande jobbet.

Låt mig vara ärlig med en sak – av och till så tycker jag att träning är trist och tungt och svettigt och det gör ont. Då handlar det bara om disciplin för att få det gjort.
Jag förstår med sunda förnuftet att det aldrig, någonsin, kommer att vara mer värt att fuska än att kämpa sig igenom de tyngsta, mest trista och värkande passen. För länge sen slutade jag vänta på att motivationen ska infinna sig.

Med det sagt så hoppar vi över till det mer spännande, hur jag tränar och varför jag har det upplägget. Det här är min historia, alla har sin, och det finns inget universalmedel som funkar för alla.
Jag har, för länge se’n, bestämt mig för att jag ska försöka följa rådet om en timmes aktivitet per dag, alla veckans dagar. Tre lika stora delar är målet: kondition, styrka och smidighet/rörlighet.

Mitt huvudschema ser ut så här:
·         Måndag – Styrkepass
·         Tisdag – Styrkepass
·         Onsdag – Rörlighet och Simning
·         Torsdag – Löpning/kondition
·         Fredag – Styrkepass
·         Lördag – Kondition och Rörlighet
·         Söndag – Återhämntingsaktivitet och Simning

Jag har två styrkepass som min sjukgymnast har hjälpt mig att ta fram, ett med fokus på underkropp och det andra på överkropp. Övningarna är valda för att ge mig allmän och funktionell styrka.

I rörlighetspasset ligger många stretchövningar och töjningar, dels för att hålla musklerna mjuka men också för att behålla rörligheten i leder. I styrkepassen finns också inslag av rörlighet, som t ex frontböj som innebär djupa knäböj.

På konditionskontot finns den enda träning som jag alltid tycker är rolig. Det jag längtar till och saknar när jag missar - simningen! Den är också bra rörlighet för axlar, bröstrygg och höfter, hjälper till att bygga bålstabilitet och benstyrka.

Så var det den lilla drömmen om att kunna springa – den fick ett alldeles eget pass eftersom jag har anmält mig till en löparskola.


Är det då inte tråkigt att köra samma pass vecka ut och vecka in? Absolut! 

Min sjukgymnast föreslog att i stället börja periodisera träningen, mer om detta i nästa inlägg.


tisdag 13 september 2016

Reumaveckan 2016 i Umeå



Idag startar Reumaveckan i Umeå, där den Sveriges"reumatologi" samlas för att utbyta klokskaper i dagarna fyra. Reumatikerförbundets träningsblogg finns på plats och kommer att löpande rapportera här på bloggen. Vi är bland annat med i posterutställningen och visar träningsbloggens utveckling sedan starten 2011. En spännande programpunkt som vi kommer bevaka lite extra är en workshop med rubriken "Styrketest med 1RM-metoden och styrkeprogramupplägg vid reumatisk sjukdom" som fysioterapeuternas sektion för reumatologi håller i.

Hela programmet hittar du här >>

Läs mera om Reumaveckan här >>


fredag 9 september 2016

Gästbloggare Maj: Tillbaka till verkligheten igen

Skobyte kan vara jobbigt...
Då har man jobbat några veckor, och semestern känns väldigt avlägsen. Det är många som följt vårt cyklande i Dalarna och varit nyfikna på vad vi tyckte. Så här ett tag efteråt så känns det fortfarande som en riktig höjdare. Hoppas att några blir inspirerade och testar nästa år!

Nu var det ju så att innan det här med cyklingen dök upp så hade jag anmält oss till Stockholm Halvmaraton. Maken har åsikten att Göteborgsvarvet kommer alldeles för tidigt på löpningssäsongen så då föreslog jag ett lopp till hösten för att ha ett mål att träna till.

Efter allt cyklande var mina muskler mycket ovilliga att göra något annat än att trampa runt pedaler Det var riktigt tungt de första löppassen så jag kände mej rätt så modfälld. Började ändå riktigt försiktigt med intervaller med 3 minuters gång och 7 minuters löpning. Det är sonens recept för att skona kroppen i början och det brukar kännas bra. En ny förkylning mitt i uppstarten gjorde också att det var extra motigt.

Intervallträning är nog förresten användbart för alla. Om man är riktigt ovan så räcker det att gå snabbare mellan två lyktstolpar och sakta ner mellan två för att öka på flåset lite. Rätt vad det är så orkar man att gå snabbare mellan tre stolpar osv.

Nu gick jag nog ut lite för hårt och sprang fortare än vanligt och det kändes inte bra alls. Hade svårt att hitta min lugna, lufsande lunk som jag brukar ha. Iallafall så har veckorna gått och det har inte blivit några längre pass än intervallpass på 7 km och det är rätt långt ifrån de tänkta 21.

Med bävan gav jag mej ut på en längre runda i söndags. Men, eftersom jag bestämt innan att det skulle vara en lång, långsam tur så gick det riktigt bra. Lyckades hålla ett lågt tempo som höll bra i 12 km utan att det var jobbigt alls. (Lågt tempo= lite snabbare än gång). De där jobbiga passen som gått lite för snabbt har gjort nytta iallafall, precis som att gå snabbare än vanligt mellan lyktstolpar! Testa om du inte gjort det förut!

Nu är det bara att hålla tummar och tår för att vi ska hålla oss friska till lördag. Skolstartsvirusen verkar aggressiva i år. Hoppas iallafall kunna leverera en rapport från loppet nästa vecka!






torsdag 8 september 2016

Fysioterapins dag: Webbföreläsning om stillasittande

Anne Söderlund, Gabriel Wikström, Anders Raustorp, Maria Hagströmer


Som en del av den internationella fysioterapidagen som infaller 8:e september sänder idag Fysioterapeuterna en stående webbföreläsning i ämnet stillasittande. Ett brännande ämne för vår tid. Vidare kommer årets Fysioterapeut att utses.


Seminariet inleds av Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.


Tid: Onsdag 8/9 kl 13.00-15.00


Se föreläsningen live eller i efterhand här >>



onsdag 7 september 2016

Paralympics - De verkliga hjältarna



Idag börjar äventyret för att de som delta i Paralympics i Rio. Och enligt mitt tycke så är dessa atleter de verkliga hjältarna. Våra "vanliga" atleters insats i OS ska naturligtvis inte förringas men jag kan inte låta bli att tänka att detta trots allt smäller lite högre. Målen är det samma, att prestera på topp just där och då men förutsättningarna så vitt skilda. Paralympics deltagarna kämpar inte bara med att övervinna diverse hinder som själva funktionsnedsättningen utgör, man lirar också i en helt annan ekonomisk division ibland långt från strålkastarljus och feta sponsorkontrakt. Många arbetar tex heltid och tränar på elitnivå.

Men jag tycker dom är häftiga, vilken inställning. Ta Helene Ripa som exempel. Hon vann guld i 15 km skidor i Sotji för två år sedan. Nu har hon sadlat om och satsar på för henne en helt ny gren, nämligen kanot. Med ett enda syfte...Hon vill se hur bra hon kan bli. Så före eller efter jobbet eller både och tränar hon.

Och tack vare att SVT inte fick sända "vanliga OS" får vi mera sändningstid av Paralympics än någonsin tidigare. Tänka sig, "handikappsporten" kan också vara värd att sända.

Jag lyfter på hatten och håller tummar och tår för dessa verkliga hjältar. Kör så det ryker i Rio.

Se inslaget om Helene Ripa på SVT Sport här >>

Sändningstider hittar du här >>





tisdag 6 september 2016

måndag 5 september 2016

I rörelse i Mönsterås och Nybro-Emmaboda!



I Reumatikerföreningen Mönsterås skall vi börja med Dansbandsgympa nu i höst.Gympa som man kan välja om man vill göra stående eller sittande till glad musik.För övrigt har vi bassängträning i fyra grupper, handträning med sittgympa en grupp.
Välkomna önskar Yvonne Huldt


Reumatikerföreningen Nybro-Emmaboda har bassängträning 3 ggr / vecka. Sitt och fotgympa 1 gång/vecka samt handgympa 1 gång/ vecka. Mycket populära o fullbokade aktiviteter.
Välkomna önskar Therese Brandstedt




torsdag 1 september 2016

Orka bry sig om hälsa och träning



Aktuellt om Vetenskap och Hälsa har publicerat en intressant artikel om möjligheten för att träna bort risken för att  drabbas av typ 2-diabetes.


Du hittar hela artikeln här >>