fredag 8 april 2011

Tilltryfflad!




















Styrde glad i hågen stegen mot Löplabbet på St:Eriksgatan här i Stockholm för att prova ut ett par nya löparskor. Min coach Lars hade uppmuntrat mig att få hjälp att prova ut ett par skor som passar för mina behov och förutsättningar. För mig var det första besöket i en affär med specialinriktning på skor för ändamålet löpning. Namnet på butiken klingade lite åt ortopedteknik med en inneboende trygghet av kunskap.
Men ack vad jag bedrog mig. Möttes av en butiksman som uppenbarligen inte hade sin bästa dag. Som avbröt mig innan jag ens hunnit till punkt i mitt ärende med orden – Jag har inte tid för en massa snack. Jag höll då just på att presentera mig själv som nybörjarlöpare och sjukgymnast på Reumatikerförbundet med en önskan om att med mig själv som försökskanin få hjälp och tips på vad man skall tänka på vid val av löparskor som person med funktionsnedsättning i fötterna tex på grund av en reumatisk sjukdom för att sedan kuna ge tipsen vidare här på bloggen.
Jag kom helt av mig vid denna avsaknad av kundintresse och tappade på stående fot all förväntan och glädje som jag känt inför besöket en stund tidigare. Då han såg min förvånade min och allt mörknande blick blev tonen mildare. Han togs sig då i alla fall tid att titta på min fotbelastning i en såkallad spegellåda och jag provade vidare två par olika skomodeller på löpband. Men då jag gick vidare med frågor om stabilitet, fotavveckling, sulans rull och så vidare utifrån mina stela fotleder och mellanfötters behov hade butiksmannen inte många svar att komma med.
På min direkta fråga om han hade erfarenhet av att hjälpa kunder med funktionsnedsättning i fötterna i största allmänhet och personer med reumatisk sjukdom i synnerhet gällande val av löparskor svarade han krasst att han inte hade någon större erfarenhet i ämnet. Besöket avslutades med att butiksmannen bad om ursäkt för sin stressade inledning som han kallade det.
Tämligen slokörad gick jag sedan vägen upp tillbaka till kansliet, minns inte när jag kände mig så tilltryfflad som ”reumatiker” senast. Vad såg butiksmannen framför sig när jag berättade att jag kom från Reumatikerförbundet? Var han rädd att ett gäng jobbiga individer med sina problemfötter skulle komma och invadera butiken efter att jag skrivit om besöket på träningsbloggen?
Han såg i alla fall inte möjligheten att genom mitt besök bredda butikens kundkrets och kanske även sin egen kunskap. Han såg mig inte som kund.
Nästa vecka gör jag ett besök hos Runners`Store istället!

4 kommentarer:

  1. vilken idiot du verkar ha träffat! Ja, han behöver nog inte oroa sig för att vi kommar att komma vallfärdande till honom iaf...

    SvaraRadera
  2. eller kanske är det just det vi ska göra? Så att de ser ett behov av att skaffa sig utbildning i detta ämne så att vi får den proffsiga hjälp vi behöver...

    SvaraRadera
  3. Idioter finns överallt!
    A6 i Jönköping har en superbra team sportia med löpkunnig personal som har varit bra för mig. Jag ahde asics Kayano när jag hade ont i framfötterna (de har en speciell typ av geledämpning). Nu kör jag Salomon, mjuka i hälen och med dragsko. Jag ahr svårt att knyta skor så det tycker jag är kanon.
    Lycka till!

    SvaraRadera
  4. Elin Löfberg11 april 2011 11:58

    Syrran tipsade också om TeamSportia här på Drottninggatan. Har hört flera som uppskattat servicen i den koncernen. Jag ska först ta mig en tur till Runners Store och sedan kolla marknaden. Killen på Löplabbet, hade ingen bra dag helt enkelt. Så är livet.

    SvaraRadera