måndag 14 februari 2011

Sista träningsveckan

Så är det dags att inleda sista träningsveckan innan kortvasan. Nu kan jag då i alla fall inte klaga varken på avsaknad av minusgrader eller snömängd. Det var som att stå i en snöslunga här i Stockholm i fredags och i morse hade ett par skoterkängor inte suttit i vägen -20°. Härligt J. Nu gäller det att passa på och köra de sista milen på skidorna innan det är dags för vilodagar inför tävlingen. Har ca 3 mil kvar till mitt mål på 30 träningsmil vilket jag kommer att klara, känns skönt. Dessa 30 mil inkluderar även de mil som jag körde under hösten på rullskidor. Långsiktighet för att vänja kroppen är ett måste för att det skall funka för mig, där av rullskidor under hösten. Nu besväras jag till min glädje inte alls av smärta i nacke/skuldror längre däremot fortsatt problem med värk vid skidåkning i vänster armbåge. Har försökt att trixa med stavgreppet utan optimalt resultat. Hoppas få bukt med armbågen bla via behandling med akupunktur.
Veckans upplägg ser ut som följande…
Måndag: Skidor (distans, beroende på armbågsmående)
Onsdag: Allmänstyrka på gym
Torsdag: Innebandy med kompisgänget
Fredag: Skidor (distans, beroende på armbågsmående)
Lördag: Skidor (sista passet, intervall)
Efter i mina mått mätt en tung träningsvecka väntar sedan aktiv vila för hela slanten och kolhydratladdning J
Hur ser din träningsvecka ut?

4 kommentarer:

  1. Hej! Vad kul att läsa din träningsblogg. Skönt att läsa om någon som inspirerar och inte bara en massa negativt! Hade varit kul att veta lite mer om dig och hur ditt liv har utvecklat sig med tanke på att jag också haft min jia sedan barnsben (1 år) och har svårt att få tag på personer som vet vad det handlar om!
    Hälsningar Pia

    SvaraRadera
  2. Hej Pia! Va roligt att höra att du har glädje av bloggen. Jag skriver gärna lite mera om min historia i kommande inlägg. Dela gärna med dig av dina erfarenheter gällande träning och fysisk aktivitet. /Elin

    SvaraRadera
  3. Hej igen!
    Jag har ju som liten och ung hela tiden fått höra att ta det lugnt och hoppat över skolgympan så träning har ju inte legat mig så nära. För några år sedan träffade jag en kille som skulle skriva ut träning på recept till mig och frågade vad jag hade för mål. Då svarade jag att jag ju är reumatiker så vad menade han egentligen... det fick mig att vakna upp... nu tränar jag flera gånger och mår mycket bättre. Tyvärr är båda mina fötter stelopererade men som tur är finns det cyklar!! Tänkte ev anmäla mig till ett lopp i vår!//pia

    SvaraRadera
  4. Ja du Pia, vi är nog många som fått rådet att "inte överanstränga oss". Under 80-talet när jag var som sämt i min sjukdom trodde man ju fortfarande att fyisk aktivitet/träning skadade lederna. Idag vet vi att det i princip är tvärt om. Tack och lov fick jag till slut en sjukgymnast som jobbade utanför ramarna och i stället uppmuntrade mig till rörelse utifrån mina förutsättningar och drömmar. Det är tur att forskningen går frammåt! /Elin

    SvaraRadera