onsdag 8 juni 2016
EULAR i London 8-11 juni
Idag börjar den Europeiska kongressen i reumatologi som i år hålls i London. Detta år kommer vi från Reumatikerförbundets träningsblogg finnas på plats tillsammans med en delegation för Reumatikerförbundet. Dagarna är fyllda med spännande och intressanta seminarium med allt från forskning till verksamhetsutveckling och medlemsstöd.
Kongressen riktar sig främst till hälso- och sjukvården men många patient och medlemsorganisationer finns också på plats. I år har Reumatikerförbundet glädjen att delta vid inte mindre än tre sessioner i programmet där vi bla kommer att berätta om utvecklandet av webbsajten Artros-kollen och vi på träningsbloggen skall berätta om hur Reumatikerförbundets träningsblogg kom till 2011 och dess process i utveckling fram till idag.
Så häng med här på bloggen och på Reumatikerförbundets övriga sociala medier och hemsida och följ vår rapportering från London.
Läs mera om kongressen här >>
tisdag 7 juni 2016
Vinnarna av Friskis & Svettis tränings DVD
Så har vi korat de tre lyckliga vinnarna som får var sitt ex av Friskis & Svettis DVD "Träna mjukt".
- Birgit Grönlund i Blåsmark
- Solveig Håkansson i Hässleholm
- Maria Svensson i Sollentuna
Grattis och lycka till med träningen önskar vi på Reumatikerförbundets träningsblogg!
måndag 6 juni 2016
Gästbloggare Elisabet: Orientering
![]() |
| Här går jag och leder cykeln – undrar om jag någonsin kommer att cykla utför |
Så, då har jag kommit ut i skogen! På cykel! Men jag fegar
än så länge, jag kör i löpar-/mountainbike spåren i Brantbrink. Första gången vet jag inte hur många gånger jag sa eller
tänkte ”Åh jä….!!” Antalet fula ord är fortfarande oroväckande hög, men börjar
sjunka.
Det känns lite som när jag var liten och cyklade och körde
moppe i gruset på gården hos farmor och farfar. Fast på den tiden var jag
totalt oförvägen och sladdade och svängde och stod i. Nu var det mer en sugande
känsla i magen, nästan skräckblandad förtjusning – lite berg- och dalbana.
Jag registrerade förra veckans försök i Runkeeper – och när
jag visade det för en kompis fick jag kommentaren ”men du vet väl att Vasan är
flackare”. Hum … jag ska nog studera höjdkurvan lite?
Första gången så körde jag lite på måfå, mellan
orienteringstavlorna. När jag var vid tavla 12 så stod jag och funderade lite
över åt vilket håll jag skulle för att komma hemåt. Precis när jag bestämt mig
rasslade det till i skogen och ut kom en orienterare. Han stannar, tittar på
mig och ser väl att jag är lite villrådig. ”Vart ska du? Till Brantbrink?” Jo,
det var ju tanken. ”Men då ska du däråt” och pekar precis 90 grader om från
vart jag tänkte mig. ”Tavlan står lite snett, du kommer ingen vart åt det hållet.”.
Räddad av en orienterare, på snitslad bana.
![]() |
Svårt att ta en
rättvisande bild, men här är backen.
|
Jag cyklar alltid ut från Brantbrink på 5 km spåret. Dels
för att där brukar jag springa och kan banan, dels för att den är så otroligt
vacker! MEN … den är ”lite lätt” kuperad. Det finns en backe som jag fortfarande
går och leder cykeln utför. Den är inte lång, men den är brant! Och slutar i
ett färist in i en kohage. Jag undrar om jag någonsin kommer att cykla utför
den. Det är en hel del teknik kvar för mig att komma på. Jag
vinglar när jag bromsar, jag sladdar, jag får spinn i lösgrus, jag har svårt
att bedöma vilken växel jag ska köra på.
Det jag har lyckats med, mycket tack vare att jag pendlar
till jobbet av o till, är att slutföra de 300 km som en känd matvarukedja har
skickat ut en utmaning på. Så just nu är jag nöjd med min cykling den här
säsongen. Bara jag får snurr på tekniken …
Däremot har jag stött på en utmaning, som jag ska berätta om
i nästa inlägg. Jag ska till sjukgymnasten idag och läkaren på fredag, efter
det vet jag mer och kommer att berätta. Någon skulle kalla det ett bakslag.
Själv bestämde jag mig för att deppa i onsdags och sedan har jag ägnat några
dagar åt att orientera mig själv igen.
Jag tror jag har en plan!
fredag 3 juni 2016
”Slå hål på farliga myter om artros”
Som slutkläm på denna veckas tema om artros kommer här en debattartikel som igår publicerades i tidningen Dagens Medicin. Bland annat står det att läsa att...
“Uppemot var femte patient slutar med ledrelaterade läkemedel efter artrosskola.”
Men hur ser vården ut egentligen, erbjuds alla med artros möjlighet till artrosskola?
Läs och begrunda.
Hela artikeln hittar du här >>
Gästbloggare Maj: Om med och motvind!
Just nu är naturen så ofattbart vacker.
Flera kvällar har jag cyklat en liten tur, just bara för att njuta. Inga cykelbyxor, inga cykelskor, BARA njuta. Vildapel, syren, liljekonvalj och smörbollar slåss om utrymmet i doftdjungeln.
Men det är en sak jag har slagits av de här kvällarna jag har varit ute och trampat.
Det är att doften är starkast i motvinden.
Så är det väl i livet också har jag tänkt. När saker och ting känns motiga så upplever man livet tydligare. När man har medvind så är det bara naturligt och man tänker inte så mycket alls. Ofta har jag inte vett att vara tacksam sådana dagar. Det är något jag behöver träna på, likaväl som att träna cykelmusklerna!
Eftersom vi bor i ett samhälle som ligger utmed en gammal banvall så är det så lätt att trampa iväg utan att behöva störas av trafiken. Om man vill kan man ta en liten paus vid anhalten i Hög. Ortsborna håller fin ordning i den lilla väntkuren som också fungerar som en liten turistinformation. Det är nog ca 30 år sedan rälsbusslinjen Falköping-Landeryd lades ner men av- och påstigningsrampen hänger med ännu.
Och hur går det med träningen då???
Jo, vars. Eftersom Ica-klassikern drog igång just som Cykelvasa- utmaningen kom så anmälde jag mej till den också. Tänkte att det är väl kul att ha lite delmål på vägen. Nu har jag kommit upp i de 30 milen. Det är dock nästan uteslutande på bra vägar, och mycket på ovan nämnda banvall. Skador och värk? Nja, lite ömhetskänsla i utsidan av knä men inget värre. Dock kände jag obehag i händer och axlar av vibrationerna då vi cyklade lite på grusväg i Halland.
Gick därför in i vår cykelaffär, Racerdepån, för att höra om min cykel kunde "hottas" upp på något sätt inför kommande lopp. Tänkte mig väl grövre däck eller så.
"Vi rekommenderar inte någon att cykla någon del av Vasan utan cykel med dämpning. Speciellt inte dej med dina besvär!" Det var svaret jag fick. Hmmm, att byta cykel ingick ju inte direkt i min plan....
"Såklart KAN man genomföra loppet på vanlig cykel, men det blir inte så roligt och kan inte vara så bra för dej" sa Sofie som själv har cyklat sträckan, och vet vad hon pratar om.
Jaha, vad gör man då? Eftersom jag gett mig in i detta så bestämde jag mig (efter lite funderande) att köpa en begagnad mountainbike. Som av en händelse fanns det en i butiken som passade min längd precis. (Medvind....tack!)
Så där är jag nu. 30 mil på hybridcykel på bra vägar. 0 mil på MTB på grus, stig, stock och sten.
I morgon ska cykeln och jag justeras ihop och på kvällen är det MBT-träff för nybörjare och andra intresserade tjejer på Mösseberg.
Taggad?? Mhm!
Rapport i nästa inlägg......
Flera kvällar har jag cyklat en liten tur, just bara för att njuta. Inga cykelbyxor, inga cykelskor, BARA njuta. Vildapel, syren, liljekonvalj och smörbollar slåss om utrymmet i doftdjungeln.
Men det är en sak jag har slagits av de här kvällarna jag har varit ute och trampat.
Det är att doften är starkast i motvinden.
Så är det väl i livet också har jag tänkt. När saker och ting känns motiga så upplever man livet tydligare. När man har medvind så är det bara naturligt och man tänker inte så mycket alls. Ofta har jag inte vett att vara tacksam sådana dagar. Det är något jag behöver träna på, likaväl som att träna cykelmusklerna!
Eftersom vi bor i ett samhälle som ligger utmed en gammal banvall så är det så lätt att trampa iväg utan att behöva störas av trafiken. Om man vill kan man ta en liten paus vid anhalten i Hög. Ortsborna håller fin ordning i den lilla väntkuren som också fungerar som en liten turistinformation. Det är nog ca 30 år sedan rälsbusslinjen Falköping-Landeryd lades ner men av- och påstigningsrampen hänger med ännu.
Och hur går det med träningen då???
Jo, vars. Eftersom Ica-klassikern drog igång just som Cykelvasa- utmaningen kom så anmälde jag mej till den också. Tänkte att det är väl kul att ha lite delmål på vägen. Nu har jag kommit upp i de 30 milen. Det är dock nästan uteslutande på bra vägar, och mycket på ovan nämnda banvall. Skador och värk? Nja, lite ömhetskänsla i utsidan av knä men inget värre. Dock kände jag obehag i händer och axlar av vibrationerna då vi cyklade lite på grusväg i Halland.
Gick därför in i vår cykelaffär, Racerdepån, för att höra om min cykel kunde "hottas" upp på något sätt inför kommande lopp. Tänkte mig väl grövre däck eller så.
"Vi rekommenderar inte någon att cykla någon del av Vasan utan cykel med dämpning. Speciellt inte dej med dina besvär!" Det var svaret jag fick. Hmmm, att byta cykel ingick ju inte direkt i min plan....
"Såklart KAN man genomföra loppet på vanlig cykel, men det blir inte så roligt och kan inte vara så bra för dej" sa Sofie som själv har cyklat sträckan, och vet vad hon pratar om.
Jaha, vad gör man då? Eftersom jag gett mig in i detta så bestämde jag mig (efter lite funderande) att köpa en begagnad mountainbike. Som av en händelse fanns det en i butiken som passade min längd precis. (Medvind....tack!)
Så där är jag nu. 30 mil på hybridcykel på bra vägar. 0 mil på MTB på grus, stig, stock och sten.
I morgon ska cykeln och jag justeras ihop och på kvällen är det MBT-träff för nybörjare och andra intresserade tjejer på Mösseberg.
Taggad?? Mhm!
Rapport i nästa inlägg......
torsdag 2 juni 2016
Artrosdagen idag! Kom till centralen i Stockholm!
Artrosdagen 2 juni.
För andra året ordnar Reumatikerförbundet tillsammans med Fysioterapeuterna och forskare från Lunds Universitet Artrosdagen på Centralstationen i Stockholm. Under dagen kommer vi ha en rad olika aktiviteter och programpunkter. Allt från praktiska råd till personer med artros till diskussion mellan politik, profession och patientorganisation, kring hur omhändertagandet av personer med artros kan bli bättre.
Under hela dagen kommer det finnas fysioterapeuter,
arbetsteapeuter, läkare, forskare och patienter på plats som berättar om hur
det är att leva med artros, ger tips och råd och förklarar vad som händer i
leden när man får artros. Varje heltimme mellan klockan 11 och 14 kommer det
ordnas panelsamtal på två olika teman.
- · Vad kan du som artrospatient göra själv? Deltagare: Marie Granberg- Fysioterapeuterna, Leif Dahlberg – Ortoped, Lunds Universitet, Gunnel Jonsson - Artrosinformatör och forskningspartner, Reumatikerförbundet
- · Hur kan omhändertagandet av personer med artros bli bättre? Deltagare: Leif Dahlberg – Ortoped, Lunds Universitet, Karin Stenström – SBU, Dag Larsson – Landstingsråd
När: Artrosdagen kl 07.00 och 19.00, torsdagen den 2 juni 2016.
Var: T-Centralen, övre plan, Stockholm.
Välkomna till en, vad vi hoppas, spännande och intressant dag!
Hälsningar, Kristin Blidberg med dr, forskningschef Reumatikerförbundet
onsdag 1 juni 2016
Om livet och träning med fotledsartros
Jag har skrivit och nämnt om det många gånger, om mina artrosfötter som dagligen gör avtryck i min vardag. Kort resumé för dig som inte hängt med sedan tidigare. Min reumatologiska karriär började strax innan jag fyllde tre år med att jag insjuknade i barnledgångsreumatism (JIA) full cirkus i de flesta leder fram till att jag var i 20 års åldern. Under graviditet återkom smärtan i fotlederna och detta gav inte med sig trots att underverket kommit till världen. Nix smärtan och stelheten i båda fotlederna tilltog snarare. Sedan ca 5 år tillbaka daglig värk i båda fotlederna som även påverkar hälsenorna och givit fötter som är stela som vedträna. Alla kliniska symtom talade för artros och en röntgen visade bara vad jag redan kände och visste. Kort och gott uselt med brosk kvar i båda skånkarna.
Så det var historiken i stora drag. Tänkte nu dela med mig av några tips hur jag tacklar värk och stelhet. Detta är tyvärr lättare sagt en gjort då mitt "fotkapital" kan ta slut när som helst under dagen och den ena "fotdagen" är inte den andra lik. En sak är dock tydlig, ju mera jag belastar fötterna ffa går ju högre smärta och ju fortare tar "fotkapitalet slut.
Så jag har krasst börjat spara steg med hjälp av att använda sparkcykel på jobbet, cyklar istället för att gå och använder stavar för att lätta på trycket om jag behöver gå längre. Vidare är jag toknoga med att använda mina fotbäddar (personligt gjutna och anpassade sulor) och går sällan i strumplästen inne. Det gäller att spara på "kapitalet" och använda det klokt, helst till det som är skoj och ger inspiration i tillvaron.
Några ytterligare ess i rockärmen är tunna kompressions strumpor som trycker åt runt vristen eller vadskydd (calf) som går ner över hälsenan. Dessa åker på när jag vet att jag kommer belasta fötterna mer än normalt och det hjälper till viss del för mig. Kinesiotape om hälsenorna är extra trökiga, vilket ofta ger en smärtlindande effekt för mig.
Annat då, raggsockor på nätterna så att jag är varm om vristerna. Se till att vara så medicinskt smärtlindrad som möjligt inför tex träningspass eller dagar med extra stor belastningsutmaning.
Gällande fysisk aktivitet och träning är det just nu cykling som står på schemat, efter ca 20-30 min cykling på måttligt ansträngande till ansträngande nivå kommer belöningen av smärtlindring och välbehag. En effekt som ofta sitter i under resten av dagen även om fötterna ibland reagerar med något ökad stelhet.
Att stärka mellanfotens muskler är också en höjdare och given i underhållet av fötterna.
Titta på en av mina favoritövningar här >>
Detta är vad som hjälper mig och vad jag laborerar med för att få fötterna att hänga med i vardagen. Kanske kan något av mina tips hjälpa även dig!
// Elin sjukgymnast
Etiketter:
artros (OA),
barnreumatism (JIA),
cykel,
egenvård,
fötter,
träning,
övningar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)











