Caroline har blivit med kajak

I serien, "Vad gör vi när vi inte är på Reumatikerförbundets kansli" har nu turen kommit till vår kollega Caroline Åkerhjelm. Caroline arbetar som forskningshandläggare här på kansliet och är den som ansvarar för Reumatikerförbundets projekt Brukarmedverkan i forskningen.

För någon månad sedan när Caroline hade födelsedag hade hennes familj den goda smaken att gratulera med ett stort paket innehållande en kajak. Modellen är av märket Seabird Designs i HD-polyten (plast) vilket gör kajaken mycket stryktålig.

Bilderna du ser är tagna vid prämiärturen i början av juni där Caroline gav sig ut tillsammans med sonen Erik och hunden Wilma. Turen gick ute vid Skarpö i Stockholms skärgård. Caroline berättar att hon upplevde sin nya present som riktigt stabil och vågade snabbt släppa bryggan. En ny erfarenhet blev att styra med fotpedalerna som sköter rodret. Om Caroline höll sig på rätt köl? Ja men visst! Och som kansliets skyddsombud satt flyvästen stadigt på plats.

Ser fram emot att få bilder på din första eskimåsväng Caroline! Nu gaddar vi ihop oss som kansliets paddelsektion. Lycka till med sommarens paddeläventyr önskar gänget på kontoret.

Vardagsmotion!

Så här såg det ut när jag gick till jobbet i morse. När Karlbergskanalen visar sig från sin bästa sida måste man ju bara stanna till och njuta lite. Stod en stund och tittade på utsikten från St: Eriksbron här i Stockholm. Bakom mig trampade en strid ström av cyklister på cykelbanan, ute på kanalen paddlade ett par kajakister under bron och klöv den spegelblanka vattenytan (om jag blev avundsjuk, gissa!) och bredvid kanalen var morgonjoggarna redan igång.

Hur tar du dig till jobbet, skolan, dagis, affären en vanlig tisdag? För min del går det ingen bra buss mellan tåget och kontoret så det har helt enkelt blivit så att jag går 10-15 min för att lättast komma till jobbet. Kan väl inte påstå att det är alla mornar som är så trivsamma att spankulera sig fram igenom med strålande väder som den idag. Men det har liksom blivit en vana som promenadautopiloten är inställd på. Så jag låter fötterna hitta sin egen väg och hjärnan vakna till under min lilla tiominuters promenix och när jag väl landar här på kontorsstolen har leder och muskler kommit igång.

Och ska man vara lite vardagsstatistiker blir det ju faktiskt en hel del rörelse om man lägger ihop alla dessa "Ta sig till jobbet" vandringar...
Dag: 20 min (10 min tur och retur)
Vecka: 1 h 40 min
Månad: 7 h

Så räkna med din vardagsmotion!

Glad Midsommar!

Träning från Dalarna :)
Kolla in 2009 års världsrekordförsök av "Små grodorna" vid midsommarfirande i Leksand

En riktigt skön midsommar önskar Reumatikerförbundets träningsblogg!

Åter i Sverige...

Nog med alla bortförklaringar, i morgon börjar min sommarträning!

Det kan jag säga för att kroppen känns lite bättre efter det senaste droppet. Jag kommer trappa upp stavgången och träna på gym två gånger i veckan, dessutom ska jag delta i sommarträningen på Danderyds sjukhus. Den består av styrketräning och vattengymnastik två gånger per vecka under hela sommaren, utom den vecka jag är på besök hos släktingar i Skåne.

Det känns som att jag skulle behöva ett mätbart mål att arbeta emot och inte bara allmänt välbefinnande och en acceptabel vikt. Jag vet bara inte vad det ska vara, möjligen något motionslopp men jag kan och vill inte springa/jogga så det måste vara något där jag kan stavgå. Vad kan jag annars ha för mål att träna mot? Är det någon som har något bra tips?

Hur var det då på Åland? Man kan sammanfatta det med ett ord; regnigt! Hur gick det då med träningen? Stavarna glömde jag, i all hast, hemma, men gummibanden fick jag med mig. Jag tränade med dem och tog ett par promenader emellan regnskurarna. Förutom det umgicks jag med familjen, utforskade min svärmors barndomstrakter, spelade sällskapsspel och hade det väldigt trevligt.

Nu tar jag sommarpaus från ”bloggandet”, vem vet, vi kanske hörs till hösten igen!

Allt gott och lev väl i vår vackra sommar!

Maria

Skepp och hoj!

Kerstin, en vanlig dag på jobbet

Nu när Maria är på Åland passar jag på att skriva ett litet inlägg på temat hav och segel. Här på Reumatikerförbundets kansli finns många intressen kopplat till fysisk aktivitet och min tanke är att lite nu och då skriva om vad vi i personalen pysslar med när vi inte sitter på kontoret.

Först ut i raden är Reumatikerförbundets biträdande generalsekreterare Kerstin Källander som har ett brinnande intresse för segling. För någon vecka sedan deltog Kerstin tillsammans med fyra väninnor vid segeltävlingen "24-timmars" med start och mål vid Dalarö, i Stockholms skärgård.

Tävlingen gick ut på att under 24-timmar segla så lång distans som möjligt och under tiden nå så många rundningsmärken eller andra för tävlingen utsatta punkter.


Besättningen på Bacchus går ut i sol












Kerstin berättade att man gick ut i strålande sol och hem i snålblåst, så dessa 24-timmar bjöd minst sagt på växlande väderlek. Gänget på båten fick jobba i skift för att inte tappa tid och fart och lyckades till slut nå en 20:e plats av 34 st startande båtar i tävlingen.


Målgång i ruskväder 












Vi har en biträdande generalsekreterare med riktigt sjöben!
Grattis Kerstin till en strålande seglats säger kollegorna här på kontoret!

Jag ger inte upp...

Hej!
Enligt uppgift var inte de aktiviteter jag var involverad i, i söndags, hemliga. För att stilla er nyfikenhet kan jag ge en inblick i vad det rörde sig om.

Reumatikerförbundets tema år 2012 kommer att handla om ”Kunskap som lindrar”, filmen som jag deltog i ska användas som underlag vid tematräffar. Den ska ge de närvarande något att fundera på, ge inspiration och idéer som leder till diskussioner och vilja att dela med sig av sina erfarenheter under träffen. Filmen tar upp följande ämnen:

º        Träning/fysisk aktivitet

º        Smärta/trötthet

º        Närstående

Det ska bli spännande att se det färdiga resultatet och du, vi kanske ses på en tematräff. Jag är en av dem som tillfrågats om att leda träffar i de olika föreningarna och distrikten.

Hur har det då gått med veckans målsättning? Sådär skulle jag vilja säga, jag har ägnat dagen åt att fundera på varför jag har så många skäl till att inte träna ibland. Jag har inte tilliten till att jag ska klara av det jag har föresatt mig och då är det så lätt att avstå allt.

För mig handlar det nu om att peppa mig själv mentalt, att acceptera att den träning som blir av är bra träning.

Förutom det måste jag också ha tålamod och se om medicinen fortfarande kan göra mig ytterligare lite bättre, mindre stel och smärtpåverkad.

Jag ger inte upp, jag ska ta min tre km promenad, om inte i morgon så i helgen eller nästa vecka. Om inte alltför lång tid ska jag ta mig runt min långa slinga och då ska jag och min hund fira med något ”smarrigt”, får han bestämma så blir det en cocosboll!

I nästa vecka hörs vi först på onsdag för jag tar en tripp till Åland tillsammans med familjen på söndag och blir borta några dagar. Jag tar med mig stavar och gummiband och försöker upprätthålla stilen och formen.

Lev väl!

Maria

Lycka är att orka mer!

Hejsan!

Träningsnivån har varit låg idag pga att jag har fått månadens dos av medicin. Trots det har jag ändå gått 7610 steg idag, vilket är en astronomisk summa om jag jämför med min dåliga period i vintras då jag kanske kom upp i 30-50 steg per dag.

Jag kan bli så lycklig av att känna att jag orkar mer, kan ta i mer, att musklerna är starkare, att jag inte blir lika andfådd. Det är en fantastisk känsla att kroppen svarar på träning.

Även om jag inte har varit ute och stavgått eller tränat styrka och vattengymnastik brukar jag göra lite övningar hemma, dels med gummiband och enklare styrkeövningar t ex sit ups, bäckenlyft och sitta 90 gr mot vägg. Det som är så bra med dessa övningar är att de går att göra var som helst, hemma, på hotellet, vandrarhemmet eller i husvagnen under semestern.

Målet för morgondagen är två km rask promenad med stavar och efterföljande styrketräning hemma. På torsdag ska jag ta en rask stavpromenad på tre km och styrketräning. På fredag kan du läsa om jag har lyckats med veckans målsättning.

Vi hörs då!

Maria