Gott Nytt År!

Så här sista dagen på 2013 vill Reumatikerförbundets träningsblogg önska dig ett riktigt Gott Nytt År!
Vi ser fram emot ett spännande träningsår 2014 och tackar för att du följt bloggen under detta år. Välkommen med på ett fortsatt spännande träningsäventyr här på träningsbloggen!

Veckans träningsövning: Rörlighetsövning för axelleden

Många som har en reumatisk sjukdom har ofta rörelsenedsättning i sina axelleder. I filmen nedan får du tips och råd på hur du kan träna din axel aktivt avlastat. Att träna aktivt avlastat innebär att du tar stöd av till exempel en vägg som i filmen nedan för att minska axelns eget muskelarbete och därigenom få minskad smärta genom rörelsebanan och förhoppningsvis komma längre i ledens rörelseomfång.

Veckans träningsövning: Styrka och stabilitet för axel, rygg och säte

Här kommer en annandagsövning mitt i julhelgen som tränar styrka och stabilitet för både axel/skuldra, rygg och säte. Jobba ner julmaten med lite träning!

God Jul!

En riktigt god jul önskar Reumatikerförbundets träningsblogg!

Julkort i sista minuten

Har tiden sprungit iväg? Glömt att få iväg julkorten?
Bra! Då kan du både glädja dina vänner med julkort och stödja forskningen inom reumatologi genom att använda Reumatikerförbundets E-vykort.

Skicka dina E-julkort här >>

Veckans träningsövning: Triggerpunktsmassage

Egenvård i form av massage upplevs av många som både smärtlindrande och muskelspänningsdämpande. Att massera triggerpunkter (del/punkt av muskel som är extra spänd) är enkelt om du till exempel tar hjälp av en boll. Ta en titt på filmen nedan och få tips för egen massage av sätesmuskel och bröstrygg.

Film om muskelmassage som egenvård hittar du här >>

Julklappstips

Så var det dags igen att klura ut de där fiffiga julklapparna. Inom tränings och motionsvärlden strömmar det ut produkter som med förkärlek gör entré lagom till jul.

Kanske kan du hjälpa tomten på traven med det här...


Träningsryggsäck från Reumatikerförbundet
En smidig ryggsäck med många fack, perfekt att packa träningsprylarna i. Pris 239 kr.
Beställ här direkt via Reumatikerförbundets E-butik >>


Triggerpoint Grind
En skumgummirulle med mönster av 3-dimensionella zoner. Rullen används för massage och stretch av kroppens muskler. Pris från 460 kr. Kan beställas över nätet från en rad olika leverantörer.


Cykeltrainer
Monteras på din vanliga cykel, ställbart magnetiskt motstånd. Cykeltrainern gör att du kan flytta in cyklingen inomhus och fortsätta träna hela vintern utan att behöva köpa en separat motionscykel. Pris från 800 kr över nätet.


Bosöns kokbok (Petra Lindström, Emma Lindblom, 2012)
Om boken: Matkunskap och läckra recept för hälsan och prestation. Smakfulla fotografier, goda recept och kunskapen du behöver för att skräddarsy den perfekta matsedeln för alla i familjen - idrottare såväl som stillasittare. ca 250 kr

Veckans träningsövning: Trappträning (step up) för dig med artros

Här kommer en träningsfilm från Netdoktor.se som producerades av Reumatikerförbundet för ca 4 år sedan. Den riktar sig till dig som vill träna benstyrka/knäkontroll i största allmänhet och till dig med artros i synnerhet. Välkommen att titta och träna!

Kramgo ishockey

Ibland blir man bara glad! När Calgary Hitmen i WHL (kanadensiska juniorligan) gjorde första hemmamålet kastas enligt tradition mjukisdjur in på planen. Detta år kastades 26 000 st mjukisdjur in på planen som sedan samlades ihop för att skänkas till välgörande ändamål. Matchen fick avbrytas i en halvtimme.
Ishockey kan vara kramgo!

Instagram by Reumatikerförbundets träningsblogg

Bidrag till träningskort 2014

Som medlem inom Reumatikerförbundet har du möjlighet att söka bidrag för träningskort.
Så här skriver man på Reumatikerförbundets hemsida...

Bidraget är till för enskilda medlemmar som vill införskaffa ett träningskort/badkort under 2014. Bidraget är inkomstbeprövat och utgår med högst 1500 kronor. Sista ansökningsdagen är den 15 januari 2014.

Läs mera om bidragsansökan för träningskort här >>

Veckans träningsövning: Rörlighet i bröstrygg del 3

Som avslutande övning på temat rörlighet i bröstrygg kommer här en övning i syfte att öka sträckförmågan (bakåtböjning) i bröstryggen. Som stöd använder du en stol för att delar av kotpelaren ska fixeras medan andra kotpar rör sig i övningen.

Upprepa övningen 3-5 ggr på varje nivå. Håll på stället 5-10 sek när du böjt dig så långt bakåt som möjligt.
Kan med fördel utföras som en pausövning på jobbet.

Psoriasisartrit med attityd. Bytte medicinerna mot träning!

I senaste numret av Reumatikervärlden (Reumatikerförbundets tidning) får vi ett personligt porträtt av Emma Agnell, 23 år som lever med diagnosen psoriasisatrit. För fem år sedan fick hon diagnosen och gick då ner sig rejält men Emma säger "Idag är det jag som äger min sjukdom inte sjukdomen som äger mig". Emma Agnell fortsätter "Träningen har ökat min livskvalitet väldigt mycket. Det bästa tips jag kan ge andra med stela leder och kronisk smärta är att börja träna även om det är tungt i början"

Läs hela porträttet om Emma på sid 34 i Reumatikervärlden som du hittar här >>

Chiball

I senaste numret av Reumatikervärlden (Reumatikerförbundets tidning) kan du läsa om chiball en förhållandevis ny träningsform som passar bra för personer med reumatisk sjukdom. Anette Ljungberg (arbetsterapeut) som är utbildningsansvarig av chiballinstruktörer i Norden beskriver hur träningsformen kan förbättra både rörlighet och styrka. Chiball kommer ursprungligen från Australien och utvecklades där i slutet av 1990-talet med influenser från tai chi, dans och qigong. Rörelserna är långsamma och det enda redskap som används är mjuka greppvänliga bollar. Reumatikerföreningen i Kungsbacka är en förening inom Reumatikerförbundet som erbjuder chiballträning för sina medlemmar och har fyra egna utbildade chiball ledare.

I Reumatikervärlden på sid 22 hittar du ett träningsprogram där Anette Ljungberg visar hur du kan träna chiball hemma. Länk till Reumatikervärlden hittar du här >>

Läs mera om chiball här >>

Veckans träningsövning: Rörlighet i bröstrygg del 2

Vi fortsätter på förra veckans tema gällande rörlighet i bröstrygg. Veckans övning kräver att man klarar att stå på knä på alla fyra. I instruktionsfilmen ges tips om att ta stöd mot knogarna ifall om handlederna säger i från. Tilläggas bör att detta utgångsläge för vissa kan ge för tufft tryck på knogarna och ge smärta. Som tips kan man då använda ett stödhandtag som man placerar  på golvet för ett bättre handgrepp.
Upprepa gärna övningen 2 x 10-15 ggr/sida morgon och kväll.

Handtag för armhävning mm. Kostnad ca 150-200 kr.

Disputation om myosit

Li Alemo Munters

Det händer verkligen mycket nu inom forskningen reumatologi och sjukgymnastik. Idag har jag förmånen att gå på Li Alemo Munters disputation inom ämnet myosit (muskelinflammation).

Li lägger fram sin avhandling "Physical Exercise as a Targeted Therapy in Idiopathic Inflammatory Myopathies"

Läs mera om myosit här >>

Veckans träningsövning: Rörlighet i bröstrygg

Ett av de mest lästa inläggen här på Reumatikerförbundets träningsblogg är om rörelseövningar för bröstryggen. Här kommer en av favoritövningarna i filmat format producerat av Reumatikerförbundet.

Vridning (rotation) av bröstrygg och bål i sidliggande passar både för dig som känner dig allmänt stel i mellersta och övre delen av ryggen eller för dig som kanske har en reumatisk sjukdom i form av ankyloserande spondylit (AS).

Upprepa 10-15 ggr/sida och utför övningen gärna morgon och kväll.

Det finns ingen gräns

Det var rubriken på Anders Olssons föreläsning som hölls under Karolinska sjukhusets hälsovecka. Jag hade förmånen att sitta ner en timme och lyssna till denne mans häpnadsväckande livshistoria där han som 10-åring för första gången får en ryggskada som i vuxen ålder blir orsaken till en lång och snårig vårdhistoria.

En historia som slutar med förlamning i benen på grund av en skadad ryggmärg orsakad av felbehandling i vården. Jag har sällan hört en berättelse så fylld av elände orsakad av min egen bransch, vården.
Anders beskriver hur den olidliga ryggsmärtan medicinerades med morfin. Mycket morfin, utskrivet av "receptglada" läkare och hur han tillslut blir ett mer eller mindre liggande paket, fullpumpad och beroende av morfinpreparat. Han kommer till en punkt där han ger upp och Anders berättar hur han väljer mellan liv och död. Han bestämmer sig för att leva! Anders Olsson bestämmer sig för mer än så, han ska bli av med morfinet inte i morgon utan nu. Läkarna tror inte att det skall gå. Men på egen hand med hjälp av sittcykeln ute i garaget trappar han själv ut morfinet under 8 mån. När abstinenssymtomen blir för påtagliga kör han ett pass på cykeln i garaget för att frisätta kroppens egna endorfiner. Så nöter han på dygnet runt i 8 månader för att till slutligen ringa upp sin läkare och berätta...ATT DET GICK!



Under den här tiden träffar Anders en gammal kompis som frågar om dom ska köra Vansbrosimmet tillsammans kommande sommar. Kompisen ger sig inte utan ringer och ringer tills Anders kommer ner till simhallen och börjar träna. De startar sedan tillsammans i Vansbrosimmet och Anders Olsson går i mål på 98.e plats av ca 3200 startande. En lysande simkarriär har startat.

Vi som sitter med uppspärrade ögon och öron i auditoriet får sedan följa Anders berättelse via landslagsdebut som 37-åring, OS i Aten  och rekordhållare i frisim vid Alcatraz till Anders senaste utmaning, att simma hela Klarälven (28,1 mil) vilket genomfördes nu i somras.

Målbilden då, att ta många medaljer? Inte alls, svarar Anders, att bevisa för doktorn att det gick att bli av med morfinet är fortfarande den största segern.

Anders Olsson avslutar sin föreläsning med att säga "Folk säger att jag är handikappad, men jag är bara hjulbent"

Det finns ingen gräns!

Läs mer om Anders Olsson här>>

Sittgympa träningsvideo

Reumatikerförbundet har under många år samarbetat med SOND som producerat träningsprogram specifikt framtagna för personer med reumatisk sjukdom.

Nu kan du helt gratis via YouTube se och träna sittgympa via SONS´s träningsvideo.
Programmet är uppdelat i tre delar där varje program är ca 10 min.

Enklare och mer pedagogiskt än så här kan det knappast bli att komma igång med sin träning.

Ta chansen till ypperlig vardagsmotion genom att följa länken här >>

Här hittar du flera träningsprogram från SOND >>

Fotledsortos

Har skrivit ASO Ankle Stabilizer fotledortos i tidigare inlägg (se tagg fötter). Fick för någon månad sedan frågan om vart den går att köpa. Hänvisade då till Rehband eller CAMP Scandinavia.

Blev dock glatt överraskad när jag sprang på precis samma typ av ortosmodell på Team Sportia.
Enklare än så kan det inte bli.

Redcord träning i slingor

Andreas Bjurman

Igår hade vi förmånen att få besök på sjukgymnastiken av Andreas Bjurman naprapat och instruktör för Redcord från Access Rehab i Stockholm. Efter att ha skruvat ihop ställningen och fått alla slingor på plats visade Andreas med stort engagemang hur man kan använda sig av Redcord för både undersökning, behandling och träning.

Du kanske känner igen slingorna från ditt gym. Varje träningsinrättning som är med sin tid har oftast någon form av slingsystem att erbjuda för funktionell träning. Det fiffiga med detta lite mera avancerade system som Andreas visade är att man kan avlasta kroppsdelar på flera olika sätt och anpassa träningen utifrån behov och förmåga. Som Andreas uttryckte det -Här kan både mormor och OS-eliten träna.

Kollega Helene går nu under namnet Helene atlet

Själv log jag lite igenkännande när jag såg utrustningen. Du som liksom jag har en reumatologisk karriär på så där 30 år minns säkert "susp-buren". Där blev man "upphängd" i slingor för att mera avlastat och smärtfritt kunna träna rörlighet i sina leder. För sin tid en tämligen klumpig anordning men ack så effektiv och nödvändig.

Oändliga variationsmöjligheter 

Utvecklingen och tekniken går framåt, den gamla "susp-buren" har fått mjuka slingor och avlastande hjälpmedel för att hela kroppen skall kunna tränas funktionellt inte bara rörlighet. Jag tror att tänket är helt rätt!

Läs mera om Redcord här >>

Föreläsning i Karlstad om ankyloserande spondylit

Bor du i närheten av Karlstad och är intresserad av att veta mer om AS? Ta dig till Stadsbiblioteket den 11 november!

Reumatolog Lars Cöster informerar om sjukdomen, sjukgymnast Karin Eriksson finns på plats och ger konkreta tips och råd och du möter även en person som lever med AS som berättar om sina erfarenheter.

Tid: Måndag 11 november Klockan 18.00

Plats: Stadsbiblioteket, Sessionssalen, Västra Torggatan 26, Karlstad

Fri entré!  Ingen anmälan behövs.

Läs mera på Reumatikerförbundets hemsida här >>

Disputation om inflammatorisk ryggsjukdom

Emma Haglund

På fredag lägger sjukgymnast Emma Haglund fram sin avhandling "Inflammatorisk ryggsjukdom - förekomst, fysisk aktivitet och inverkan på arbete".
Texten nedan är saxad från FoU-Spenshult som du hittar här >>

Emma Haglund har som sjukgymnast länge intresserat sig för spondylartrit, dvs reumatisk inflammatorisk ryggsjukdom. Hon har sin yrkesbakgrund som specialiserad sjukgymnast inom reumatologisk vård på Spenshults sjukhus.

I sin avhandling ”Prevalence, physical activity, and work in patients with spondyloarthritis” beskriver Emma förekomsten av spondylartrit och dess undergrupper. Hon har också utforskat sjukdomens konsekvenser vad det gäller fysisk aktivitet och produktivitet i arbetslivet. Avhandlingen består av fyra delarbeten och baserar sig på en stor kohort av patienter med spondylartrit i Skåne.

Förekomsten av spondylartrit studerades genom Region Skånes register över sjukvårdskontakter under 2003-2007. Där identifierades närmare 4000 patienter. Förekomsten (prevalensen) av spondylartrit i den vuxna befolkningen beräknades till 0,45 %. De två vanligaste undergrupperna var psoriasisartrit (0,25 %) och ankyloserande spondylit – tidigare benämnd Bechterews sjukdom (0,12 %). Sju av tio patienter uppnådde en fysisk aktivitetsnivå som enligt WHO är tillräcklig för att behålla sin hälsa. Detta är något mer än i befolkningen i allmänhet. Hos patienter som fortfarande var i arbete rapporterade ungefär hälften av patienterna en nedsatt produktivitet i arbetet. Denna nedsättning kunde i en uppföljande studie predikteras av ett antal vanligt använda frågeformulär. Den nedsatta förmågan i arbetet samvarierade även med en negativ inverkan på aktivitetsförmågan utanför arbetet.

Fredagen den 8 november 2013 klockan 9.00 försvarar Emma sin avhandling i Belfragesalen, BMC, Lund. Disputationen är öppen för alla.

Leder rör oss alla

Du som bor i Malmö och Lund med omnejd har imorgon tisdag och på onsdag möjlighet till ett gediget föreläsningsprogram vid Forskningens dag  2013 som hålls under rubriken "Leder rör oss alla".

Läs mera om Forskningens dag här >>

MALMÖ tisdagen 5 november
Öppet hus kl 17.00-18.00
Program kl 18.00 – ca 21.00
Jubileumsaulan, Jan Waldenströmsgata 1
Skånes universitetssjukhus, Malmö

LUND onsdagen 6 november
Öppet hus kl 13.30-14.30 
Program kl 14.30– ca 18.00
Aulan, Centralblocket
Skånes universitetssjukhus, Lund


Öppet hus - Prova-på-aktiviteter
En timme innan programmet börjar har vi öppet hus där du som besökare själv kan testa dina riskfaktorer för att utveckla ledsjukdomar, utforska vad ledbrosk egentligen är, få information om hur det är att leva med ledsjukdomar och få tips som kan underlätta för dig som lever med artros.

Saxat ur föreläsningsprogrammet...
Reumatiska sjukdomar 
– vem drabbas och hur? Ingemar Petersson,
professor, reumatolog

- Artros – behandling och diagnostik. Leif Dahlberg,

professor, ortoped

- Att leva med leda leder 
– tips och råd för egenvård. Carina Thorstensson,

docent, sjukgymnast

Håll koll på midjemåttet!

Midjemåttet är ett bra sätt att läsa av din vikthälsa med. Leta rätt på ditt nedersta revbens undre kant och övre kanten på bäckenbenet, placera måttbandet mittemellan dessa punkter. Slappna av i bukmusklerna och andas ut när du mäter din omkrets runt midjan. Sätt sedan in ditt uppmätta midjemått i formeln nedan.

ditt midjemått i cm
-------------------       = midje-längdkvot
din längd i cm

Resultattabell
Under 0,4 = undervikt
0,4-0,5 = normalvikt
0,5-0,6 = övervikt
Över 0,6 = mycket övervikt

Ny telefon nya möjligheter!

Blev med ny telefon här om veckan, en modell större smarttelefon (android). Oj vad med prylar som ligger inbakade i denna lilla manick. Den kan ju det mesta utom att laga mat och diska. Roade mig med att ladda ner ett antal gratisappar  med sökord "träning". Här dök det upp smått och gott, både användbart och rent skräp. Har börjat kika på några appar som ser riktigt lovande ut.

Är  nyfiken på vad du använder för träningsappar och vad du rekommenderar en novis som mig i träningsappsvärlden?!

Skriv en rad i kommentarsfältet och berätta!

Jakt för alla

I dessa älgjaktstider måste jag lyfta Dalarnas reumatikerdistrikt som vann utmärkelsen "Bästa mediainslag 2012" inom Reumatikerförbundet. Här tänkte man utanför de givna och traditionella träningsramarna och lät medlemmarna träna både jakt och prova fiske i samarbete med Svenska Jägareförbundet och deras projekt "Jakt för alla". Att friluftsliv är positivt för både kropp och själ kan många vittna om, men en aktivitet så som jakt och fiske behöver göras än mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Det är ett av målen för projektet "Jakt för alla".

Daladistriktets medlemmar visar att det går att prova på en lite annorlunda fysisk aktivitet bara man får rätt förutsättningar.

Nu hänger Nacka-Värmdö reumatikerförening på och ordnar en liknande träff under rubriken "Jakt för alla". Träffen hålls 16/11 ute vid Bogesund där möjlighet att skjuta med jaktsimulator kommer att finnas. Länk till Nacka-Värmdö hittar du här >>

Läs hela artikeln från Dalarnas reumatikerdistrikt här >>

Elitidrott kan ge artros

Magnus Tveit

Elitidrottande män har ett långsiktigt skydd mot frakturer och benskörhet (osteoporos) länge efter det att karriären är avslutad. Däremot har de en ökad risk att utveckla artros i höft och knä. I maj i år försvarade Lundaortopeden Magnus Tveit sin avhandling inom ortopedi/idrottsmedicin. Han påvisade både positiva och negativa resultat av elitidrottande. Det är en stor studie på elitidrottande män aktiva på 1950-talet. Elitidrottande kvinnor fanns inte så många på 1950-talet och omfattas inte av studien.

Läs hela artikeln här >> på Reumatikerförbundets hemsida

Länk till avhandlingen här>>

I huvudet på Gunde Svan

Ikväll kommer jag att värma upp Tv´n i god tid innan kl 20.00 då det är premiär för programmet "I huvudet på Gunde Svan" som sänds på Tv4.

Så här skriver Tv4 om programmet...
Svenskt underhållningsserie från 2013. Gunde Svan träffar sex av Sveriges främsta idrottare för att ta reda på hur man blir bäst. Genom att utmana dem i en tuff och prestigefylld duell i deras egen sport hoppas han på att knäcka hemligheten bakom deras prestationer. 

Personerna som Gunde kommer att möta är Magdalena Forsberg, Tony Rickardsson, Pernilla Wiberg, Annika Sörenstam, Kenny Bräck och Malin Baryard-Johnsson. Hela gänget världsledande inom sina sportgrenar, vinnarskallar ut i fingerspetsarna.

Hur blir man bäst? Hoppas på en riktig vitaminkick genom Tv-rutan.

Läs mera om programmet här >>

Tidig morgon

Möter en strid ström av människor på väg till tåget och det slår mig att de flesta av de morgontrötta ansikten jag möter...
...har inte vaknat upprepade gånger i natt på grund av smärta
...har inte varit uppe och nattvandrat för att minska värken
...har inte haft svårt att ta sig upp ur sängen i morse
...har inte känt det som om fötterna satt två mil ner när strumporna skulle på
...har inte haft svårt att få fingrarna att lyda när knapparna ska knäppas
...har inte tagit en näve medicin till morgonkaffet
...har inte haft svårt att få upp tandborsten till munnen
...har inte gått fot om fot ner för trapporna
...har inte känt det som om hela kroppen är fylld av betong
på grund av en reumatisk sjukdom.
Att dom inte springer och skuttar av ren glädje på väg mot tåget!?

Citatet: Sara Wadman

"Träning ska vara blod, svett och tårar. Inte fruktsallad, kesella och instagram"

/Sara Wadman, längdskidåkare i IFK Mora om den gamla och nya tidens träning.

Test av Bungypumps gångstavar med fjädring

Har skrivit om de fjädrande gångstavarna tidigare men har först nu fått möjlighet att klämma och känna på denna stavgångsinnovation lite mera ingående. Rent utseendemässigt liknar staven mera en slalomstav än en gångstav, tämligen grov, troligen för att få plats med den 20 cm långa fjädern.

Den stav som jag testat heter "BungyPump number one" som riktar sig till vardagsmotionärer med ett motstånd på 4 kg. Det finns även en "Energy" modell med 6 kg i motstånd. Förutom att  känns lite klumpig i utformningen reagerar jag direkt på att den saknar anpassad handled och tumlåsning "handske" som de flesta nya löparskidstavar har idag. Här har man den gamla enkelöglan som man sticker in handen i vilket både minskar komfort, energibesparing och närhet till staven. Att själva greppet är grövre än en normalstav hamnar dock på plussidan. För en hand med fingrar påverkade tex av artros eller ledgångsreumatism välkomnas ofta ett större grepp.

Skönt grepp men dålig handledsögla, saknar "handske".

När jag först börjar gå slår det lite slint i koordination och muskelminne, får ju minimalt med svar från staven i form av frånskjut i marken och det tar några minuter för kroppen att få till rytmen. Känner sedan ganska omgående hur mycket mera denna stav tar på tricepsmusklerna (de muskler som sträcker armbågen på överarmens baksida). Snacka om bra barmarksträning inför längdskidsäsongen. Tar min första runda på 15 min och det räcker. Börjar i slutet av premiärrundan känna av min ena armbåge så jag lugnar mig lite med att trycka ifrån för kung och fosterland.

Testpanelen på kvällsrunda med fjäderstaven

När jag provar staven vid upprepade tillfällen har hjärnkontoret och musklerna vant sig vid svikten, tar det lite lugnare i tryckandet för att inte fresta på armbågarna för hårt. Upptäcker när jag kommer ut på asfalt att det känns skönt att slippa stöten upp genom staven som annars bildas vid gång med traditionell stum stav.

Så vad blir slutbetyg från Reumatikerförbundets träningsblogg för BungyPump staven?
Godkänd med potential.
+ Skönt lite grövre grepp
+ Riktigt bra träningseffekt av triceps
+ Vid rätt teknik får hjärtat arbeta
+ Bonus av stötdämpning vid gång på asfalt

- Dåligt utformad handledsrem/handlåsning
- Lite klumpig och tung
- Saknar låsfunktion så att man kan stänga av fjädringen vid behov
- Kan nog upplevas som lite väl tuff för lite skörare armbågar och axlar

För personer med reumatisk sjukdom tror jag den uppskattas mera om man inte har för stor sjukdomsaktivitet i sina händer, armbågar och axlar. Är man ute efter gångstöd tror jag att en vanlig fast stav lämpar sig bättre. Vill man däremot komma åt träning för överkroppen eller höja sin vanliga stavgång några snäpp kommer man inte bli besviken på BungyPumpstaven. Mitt tips är att få möjlighet provgå staven vid några tillfällen innan köp. Kostar runt 1000 kr.

Läs mera om ByngyPumps här >>

Från kontoret till skateboardrampen

Slipskille som åker bräda? Ja, jag hajade också till när jag läste artikeln om Anders i senaste numret av Reumatikerförbundets tidning, Reumatikervärlden. Här får vi möta 43-årige Andreas Edlund som hittat rörelseglädjen i Fryshusets bowl och skateramper i Stockholm. Till vardags arbetar Anders Edlund som kommunikationschef på Nordea men två kvällar åker slipsen av till till förmån för hjälm och knäskydd. Det som kryddar historien extra är att Anders har diagnosen ankyloserande spondylit (reumatiskt inflammatorisk ledsjukdom i ryggen) sedan många år tillbaka.

Läs hela artikeln om inspiratören Anders här>> på sidan 9 i Reumatikervärlden

Internationella Reumatikerdagen 12:e oktober

Internationella Reumatikerdagen infaller den 12:e oktober. Runt om i landet uppmärksammas detta på olika sätt i närhet av denna dag. Flera reumatologiska kliniker har öppet hus och drop in, föreläsningar anordnas och mycket mera, allt för att sätta fokus och ljus på de reumatiska sjukdomarna och inte minst hur det är att leva med en reumatisk diagnos.

Hitta vad som händer just i ditt närområde här >>

Reumatikerförbundet med i UltraVasan?

Snacka om att hjärnorna bakom Vasaloppet med alla dess event har prickat rätt i tiden. Man har gått från det klassiska Vasaloppet som enskild händelse till två späckade veckor med lopp, en vintervecka och en sommarvecka. Sist ut på menyn lanserades nu UltraVasan 2014, en löptävling som genomförs på den klassiska vasaloppsbanan mellan Sälen och Mora.

Det mest fascinerande med VasaloppsArenans hela koncept är att det finns lopp för alla typer av nivåer och ambitioner. Kortaste loppet var tidigare på 2 km som en del av stavgångsvasan  som i år är bortplockad från VasaloppsArenans egna event men lever vidare i IFK Moras regi. Man kan alltså sätta målet allt mellan 9 mil och 2 km.

Platserna till premiären av UltraVasan tog slut på otroliga 29 min, snacka om att motionstrenden är hetare än hetast. Sitter och drömmer om att vi som Reumatikerförbund skulle synas på dessa stora motionsarenor. Tänk om någon skulle springa UltraVasan i helgrön dräkt med ett stort R på ryggen, eller om något företag köpte sin plats i sommarens VasaStafett till förmån för Reumatikerfonden, eller om Reumatikerdistriket i Dalarna ställde upp med ett lag i StavgångsVasan eller om...

Tänk om vi kunde sprida att Reumatikerförbundet är "I rörelse" i fäders spår för framtids segrar!

Läs mer om alla Vasaloppseventen här>>
Läs mera om StavgångsVasan här>>
Läs mera om UltraVasan här >>

Citatet: John Stephen Akhwari

"My country did not send me 5000 miles to start the race; they sent me 5000 miles to finish the race"
John Stephen Akhwari

Dessa oförglömliga ord uttalades efter att denne man från Tanzania korsat mållinjen i maratonloppet i OS 1968 som hölls i Mexiko. John gick i mål drygt en timme efter segraren med ena knät ut led och en skadad axel efter en fallolycka som inträffat tidigt i loppet.

Konditionstest vid reumatisk sjukdom!

Åsa Lindkvist cyklar under Carina Malms ledning

Igår höll LSR´s sektion för reumatologi workshop under rubriken "Att konditionstesta vid reumatisk sjukdom". Har du gjort något konditionstest någon gång? Om du svarar ja gissar jag att du utfört det klassiska Åstrandstestet, där man cyklar 6 min på submaximal nivå. Detta test har varit standard för konditionstest i stora delar av världen sedan 60-talet men det har tyvärr sina brister. Studier visar att kvinnor tenderas att skattas för lågt i sin kondition och män för högt och spridningen är tämligen stor vid Åstrands test. Om man skall ha ett helt tillförlitligt resultat behöver man göra ett så kallat maxtest, men för det behövs ett fyslab med div utrustning som kostar mer än skjortan, så i brist på bröd har man genom året ätit limpa och gjort det betydligt billigare submaximala Åstrandstestet.

Men nu börjar det hända saker på konditionsmätningsfronten. Föreläsarna Carina Malm, Birgitta Nordgren samt Sofia Hagel presenterade det nya Ekblom-Bark testet. Också det ett cykeltest utarbetat av doktorand Elin Ekbom-Bark (GIH och KI) med Åstrandstest som utgångsläge och grund.

Under workshopen jämfördes testen och auditoriet kunde raskt konstatera att Ekblom-Bark`s test troligen lämpar sig bättre att göra för personer med reumatisk sjukdom då detta bygger på två på varandra följande cykelperioder om 4 min vardera. Den första på en lägre standardbelastning oavsett kön/ålder/aktivitetsförmåga och den andra 4 min omgången på en individuellt anpassad motståndsbelastning.

Varför skulle detta fungera bättre för en reumatiker än Åstrands test då? Ja, ett av bekymren är att vid Åstrand cyklar man på en "högre" belastning från start och risken är då att benmusklerna/lederna säger stopp innan pulsen hängt med och börjar gå upp. Man orkar alltså muskulärt och ledmässigt inte genomföra testet. Detta tycks vara ett mindre problem vid Ekblom-Bak testet.

Varför ska man konditionstesta personer med reumatisk sjukdom för?
En stor orsak är att det kort och gott är inspirerande och motiverande att kunna följa sin egen utveckling under en träningsperiod allra helst som studier visar att personer med ledgångsreumatism (RA) och ryggreumatisk sjukdom (AS) har klart sämre kondition än normalbefolkningen i allmänhet. Tyvärr drabbas också personer med reumatisk sjukdom i högre grad av hjärt-kärlsjukdom än andra, så konditionsträningen är extra viktig för denna grupp.

Så när du träffar din sjukgymnast nästa gång så be om ett konditionstest så får du en fin sporre inför höstens träningsperiod. Eller är du sjukgymnast som läser detta...kör igång och konditionstesta!

Läs mera om Ekblom-Bark  test här >>

Trådlös trend!

Ovan ser du en vimmelbild från utställningshallen på Sjukgymnastdagarna i Göteborg. En trend som klart sticker ut bland utställarna är "trådlös". En ny spännande innovation står DJO för, en trådlös muskelstimmulator (Muscle Intelligence - teknik) som kan användas under fysisk aktivitet och träning för både muskelaktivering och smärtlindring. En annan intressant produkt kommer från ExorLive som skapat en träningsövningsbank (Challenge) där individanpassade träningsprogram överförs via länk direkt till mobiltelefon eller surfplatta. Programmet är tänkt som ett hjälpmedel mellan sjukgymnast och patient eller tränare och sportutövare, där man kan ha en direktkontakt vid dator, telefon eller surfplatta med mer än 3500 övningar att välja på. Varje övning är också filmad och kan spelas upp om minnet sviker. Programmet har inbyggd träningsdagbok. Spännande!

Jag tror att vi kommer få se många smarta hjälpmedel för att förenkla träningsprogram, uppföljning, resultat och kommunikation med hjälp av den nya "trådlösa" tekniken.

Läs mera om Muscle Intelligence - teknik här >>
Läs mera om Challange här>>

Träna bindväven långsiktigt!

Så är sjukgymnastdagarna igång och Reumatikerförbundet finns på plats både med representanter lokalt anknutna till Göteborg och från förbundskansliet med ordförande Anne Calsson i spetsen. Självklart finns även Reumatikerförbundets träningsblogg på plats.

Under förmiddagen höll LSR`s sektion för Reumatologi workshop med titeln "Hypermobilitet - vad bör du som sjukgymnast känna till?". Workshopen riktade sig både till de som arbetar på de reumatologiska klinikerna men också till sjukgymnaster i primärvården (vårdcentraler).

Elke Schubert (Göteborg) och Thomas Torstensson (Sundsvall) båda aktiva sjukgymnaster och forskare inom ämnet hypermobilitet (överrörlighet). Elke arbetar med barn medan Thomas har vuxna som sitt huvudområde.

Thomas beskriver att många av patienterna som kommer till honom inte allt för sällan passerat reumatologen och sedan hamnat i primärvården under diagnosen fibromyalgi. Kvinnor är i högre grad representerade än män. Man söker oftast för generell led och muskelsmärta, med inte allt för sällan även tarm/buksmärta. Vidare beskriver denna patientgrupp hög grad av kronisk trötthet och hög muskeluttröttbarhet. Många har svårt att klara att parera vardagen pga detta.

Att bedöma ett hypermobilitetstillstånd är inte enkelt slår både Elke och Thomas fast då det idag inte finns någon konsensus gällande bedömningsinstrumenten. Men man menar dock att det är bättre att sjukgymnasten använder något av de bedömningsinstrument som finns tillgängliga än inget alls tex Beighton hypermobilitets scoore.

Går det att göra någonting åt tillståndet?
Ja visst, säger Thomas Torstensson och Elke Schubert träna bindväven långsiktigt minst 6-12 veckor på lågintensiv nivå (50-80% av max), helst daglig träning i pass om minst 30 min.
Vad ska då tränas? Styrka, stabilitet, balans, koordination och kroppskännedom.

För många personer med en hypermobilitets problematik kan detta vara början till ett liv där man orkar vara delaktig igen.

Läs mera om EDS (Ehlers-Danlos syndrom) här >>

Följ sjukgymnastdagarna

I morgon drar sjukgymnastdagarna i Göteborg igång.
För dig som vill följa en det av det som händer kan du bla göra det via "Fysiopodden".

Om Fysiopodden:
Fysiopodden är en podcast som spelas in av fem stycken sjukgymnaster. Sedan starten i mars 2011 har vi spelat in avsnitt som alla på ett eller annat sätt är relaterade till träning eller sjukgymnastik.

Fysiopodden hittar du här >> och kan ladda ner

Om artros i Expressen

I Expressen i lördags (28/9) fanns en artikel med rubriken "Artros - så minskar du smärtorna i lederna". Glädjande nog var man klok att låta både Reumatikerförbundets Yvonne Enman, kommunikatör med många års erfarenhet inom ämnet reumatologisk forskning samt doktorerade sjukgymnasten Carina Torstensson expert inom ämnet artos, uttala sig. Både Yvonne och Carina ger tydliga besked, - Sök hjälp för att få rätt träning!

Läs hela artikeln här >>

En vecka kvar till sjukgymnastdagarna 2-4 oktober

Nästa vecka samlas landets sjukgymnaster till kongress i Göteborg. Här kommer stort och smått dryftas inom det sjukgymnastiska området och yrkets utveckling. Ett stort urval av seminarier och workshops står på programmet. Sektionen för reumatologi inom LSR (Legitimerade sjukgymnasters riksförbund) kommer hålla två workshops "Hypermobilitet - Vad bör du som sjukgymnast känna till?" och "Att konditionstesta vid reumatisk sjukdom". Flera seminarier och postrar inom ämnet reumatologi kommer att hållas och presenteras.

Jag åker dit med ögon och öron på helspänn och hoppas på många nya upptäckter som rör träning och hälsa i ämnet reumatologi. Träningsbloggen återkommer med direktrapport.

Läs mer om Sjukgymnastdagarna här >>

Reumatikerförbundets kansli rör på sig

Idag är det personaldag för hela slanten på Reumatikerförbundets kansli. Vi ser tillbaka på förra årets temaår "Kunskap som lindrar" och blickar fram emot jubileumsåret 2015 då Reumatikerförbundet fyller 70 år.
En av många glädjande punkter från 2012 års temaår är att våra webbföreläsningar varit och är mycket välbesökta.

Om du missade Blossom Taintons föreläsning om motion och motivation eller Ola Schenströms föreläsning om mindfullnes eller om du missat alla de andra 13 föreläsningarna så hittar du dem här >> och kan titta på dessa igen.

Kan man ha en personaldag utan pausgympa? Givetvis inte! Nedan ser du hela gänget svänga loss till Dolly Parton.

Härligt, suddigt rörigt foto av kanslipersonalen i rörelse

Ny träningskompis Garmin forerunner 305

Det är bara att erkänna, träningsmotivationen ligger inte på topp! Har svårt att hitta drivet att komma ut efter vardagens bestyr när lugnet sänkt sig över stugan. Landar trött i soffan i stället. Och mörkt börjar det bli ute om kvällarna också, och kallt. Nej nu får det vara slutgnällt tänkte jag och gjorde slag i saken och köpte mig en bättre begagnad GPS-klocka stor som en moraklocka här om dagen.

Garmin forerunner 305 är en klocka med flera inställningsmöjligheter och träningsval än jag egentligen behöver. Och då finns det en ännu vassare modell i efterföljaren 310xt som kom ut för ngt år sedan. Men jag har suktat efter en GPS-klocka för att kunna se sträcka och hastighet, inte minst när jag är ute med kajaken. Jag gillar grejen med att komma hem efter ett pass och kunna plita ner lite gott och blandat i träningsdagboken. Siffror är skoj, inte minst för motivationen så nu är min förhoppning att min nya träningskompis kan välta mig ur soffan ut i höstmörkret. Får återkomma med rapport om någon månad.

PS. Det är 987 m. mellan Reumatikerförbundets kansli på Alströmergatan i Stockholm till Karlbergs pendeltågsstation. Tänk vad man kan få reda på med hjälp av en GPS en vanlig onsdag i september. DS.

Skor avlastar knäartros

I maj-juli numret av Reumatikervärlden (Reumatikerförbundets tidning) stod följande att läsa...
"Personer med knäartros som bär platta, flexibla skor, så kallade mobility shoes, belastar sina knän mindre i vardagen"

Uppgifterna som bygger på en amerikansk studie publicerats i Arthritis & Rheumatism visade också att skorna även bidrog till en gångstil som förbättrade testpersonernas knästatus. Skons sula är böjlig och eftersträvar att likna hur våra fötter rör sig när vi går barfota.

Känns beskrivningen igen? Ja visst, barfotalöpning! Klart intressant tycker jag i svallet av de vågor som går just i ämnet barfotalöpning, där de minimalistiska skorna som används just har samma princip som de skor som beskrivs i studien ovan.

I min värld blir det dock lite krock i begreppen runt den praktiska användningen av "artrosskorna". Jag skulle i stället vilja formulera frågan så här. Har du en isolerad knäartros eller har du en knäartros som är sekundärt orsakad av tex ledgångsreumatism? Om svaret är det sistnämnda misstänker jag att du snarare har behov av en stabil sko med lätt rullsula, snarare än en "barfotasko". Men vi är som bekant olika, här gäller det att prova sig fram och hitta det som passar just dig. Att ta ett resonemang med en ortopedtekniker och en sjukgymnast som kan fötter är helt klart till stor hjälp.

Ökad styrka vid barnreumatism

Läste en sammanfattning av en studie gjord på barn och ungdomar med juvenil ideopatisk artrit (JIA) eller barnreumatism i folkmun i tidningen FYSIO. Underlaget bestod av femtiofyra barn och unga mellan 9 och 21 år. Deltagarna lottades till två grupper, en träningsgrupp och en kontrollgrupp. Muskelstyrka, kondition och välbefinnande mättes innan och efter träningsperioden. Ett uppföljande mättillfälle lades också efter sex månader efter avslutad träning. Studien pågick i 12 veckor, där de som tillhörde träningsgruppen körde tre pass i veckan. Varje pass innehöll styrkeövningar med fria vikter samt att hoppa rep.

Före träningsperioden uppvisade både kontrollgruppen och träningsgruppen samma resultat nämligen nedsatt styrka i de muskler som sträcker höften och de muskler som gör att man kan ta benen åt sidan samt handens greppstyrka. Efter avslutad träningsperiod hade träningsgruppen ökat sin styrka ffa i höftens och knäts muskler jämfört med kontrollgruppen. Det var dock ingen skillnad i kondition eller smärta som låg på samma nivå som vid studiens start. Smärtan var lika för både kontroll och träningsgrupp.

En viktig faktor var dock att smärtan inte förvärrades i träningsgruppen utan ungdomarna med JIA kunde tillgodogöra sig träningen på ett positivt sätt trots hög belastning.

Hela artikeln i sin helhet finns publicerad i Pediatr Rheumatol Online J 2013;11(1):7.



Apropå barnreumatism!
Har du läst om Klas? Inte!
Då tycker jag att du skall titta in här >>  och läsa om en kille som idag är 20 år men som levt med JIA sedan han var två år. En riktig fajter! Passa också på att ge en gåva till Reumatikerfonden här >> 

Gratis e-böcker

Gratis är kul!
Nu kan du ladda ner Hillevi Wahl´s samlade texter om träning och hälsa i e-bokformat gratis. Hillevi som är författare och krönikör som bla skrivit boken "Extremt kul" där hon beskriver resan från en fd "soffpotatis" till "träningsfrälst". Eller varför inte ta en titt på boken "Exprimentet" där hela familjen involveras i ett tremånadersexpriment för att byta livsstil. Ladda ner "Träningsglädje" här >>

Artrosskola en rättighet eller...?

I förra veckan uppmärksammades ämnet artrosskolor i bla Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladets kartläggning visar att artrospatienterna är lite av en bortglömd grupp. Enligt BOA registret (bättre omhändertagande vid artros) är det idag endast Jämtland som kan erbjuda artrosskolor till alla. 
  
– Alla som behöver det ska naturligtvis erbjudas en artrosskola. Det ska inte spela någon roll var man råkar bo, säger Anne Carlsson ordförande Reumatikerförbundet.
Och hon fortsätter:

 – Kartläggningen visar hur viktigt det är med patientskolor som en del i behandlingen. Vi vill att sjukvården ska införa fler patientskolor. Därför att vi vet att det ger stor effekt och bidrar till att människor kan leva ett bättre liv.

Men det är alltjämt stora regionala skillnader;  
Det ser bäst ut i Jämtland där alla som vill får gå en sådan. Och sämst ser det ut i Västernorrland där bara fyra procent erbjuds en artrosskola. I Stockholm erbjuds bara drygt var tionde patient artrosskola. Stockholm satsar också mer på läkemedel och operationer än övriga landet. 85 % av patienterna behöver inte opereras utan har större nytta av en artrosskola, skriver tidningen också.
Reumatikerförbundet som har varit med och tagit fram artroskolorna välkomnar naturligtvis Svenska Dagbladets stora granskning om detta. Granskning är bra men det behövs också verkstad.

– Vi behöver fler sjukgymnaster, fortsätter hon.  Därför idag finns ingen behandling som botar artros, utan det bästa behandlingen är faktiskt träning och där har sjukgymnasterna en viktig roll att fylla. 
Ett bra exempel på hur landstingen organiserar vården av artrospatienter finns dock i Värmland. Där måste man först gå en artrosskola innan man får en remiss till ortopeden för eventuell operation. Där hoppas Reumatikerförbundet att fler landsting kan ta efter det goda exemplet!

Det är inte bara artrosskolor som Reumatikerförbundet varit med och tagit fram. Vi arbetar också med smärtskolor för de med långvarig smärta i samarbete med Primärvården.  

Läs hela artikeln från Svenska Dagbladet här >>
Inslag om artrosskolor på SvT mittnytt  hittar du här >>

Ortos vid knäartros

Artros är Sveriges folksjukdom nr 1. Hur många i din bekantskapskrets känner du som har fått ett knä eller en höft utbytta mot en protes? Och då nämner jag inte ens alla dom som i din närhet har artros i fingrar, fötter eller rygg vilket också troligen är ett ganska stort antal. De många inte vet är att det finns mycket hjälp att få eller framför allt som man kan göra själv för att påverka sjukdomen innan ortopeden hotar med att ta fram skalpellen. Först och främst är träning och åter träning i ett så tidigt skede som möjligt oerhört viktigt. Om man fått artros konstaterat eller misstänker att det lutar åt det hållet ska du lyfta luren och boka tid hos sjukgymnast alternativt arbetsterapeut (vid handproblem) för att få hjälp att utforma ett individuellt träningsprogram eller ännu bättre...Gå en artrosskola!

Om smärtan hindrar dig från att utföra en fysisk aktivitet eller träning kan en ortos (stöd"bandage") komma in som ett komplement. För någon vecka sedan fick jag och mina kollegor ett antal sådana produkter presenterade för oss. Glöm de gamla hudfärgade bandagen, nu är det nanomaterial som gäller, det vill säga lätta och extremt hållbara. Det ledade gångjärnet går numera även att få med ett fjädrande motstånd i ytterläget. Allt för att skapa en så stor stabilitet för i detta fall knäleden som möjligt.

Även här gäller det att ha en diskussion med sin sjukgymnast för att se om just dina besvär skulle kunna lindras med hjälp av en ortos. I sådana fall krävs en remiss och du skickas sedan vidare till en ortopedtekniker som provar ut ortosen.

Men glöm inte bort....vitsen med en ortos är att smärtan skall minska så att du skall kunna vara mera aktiv och om möjligt träna dig bort från "bandaget". Inget slår kroppens egen muskelkorsett!

Kurs om spondylartriter

Igår hade jag förmånen att delta vid Reumatikerförbundets kurs i ämnet spondylartriter "sjukgymnastiska verktyg och metoder". Vi var ett gäng sjukgymnaster från olika delar av landet som landade i skolbänken, idel öra för vad specialistsjukgymnast och doktorand Emma Haglund hade att säga. Emma som just doktorerar i ämnet inflammatoriska "ryggar". Till sin hjälp hade Emma AS-instruktören Steinar Walsö-Kanstad. Ett mycket uppskattat inslag i kursen som gav patientperspektivet ett verkligt ansikte.

Huvudämnet gällde diagnosen ankyloserande spondylit tidigare kallas Bechterews sjukdom. Visste du att från första symtom till att diagnos är ställd ligger medeltalet på 6 år? Det är en faslig lång tid att gå runt med "ryggskott". Målet med dessa kurser från Reumatikerförbundets sida är att genom utbildning av bla sjukgymnaster minska tidsspannet från symtom till diagnos så mycket som möjligt.

Emma och Steinar i aktion. Här tas ett BAS-status

Så vad är då viktigast? Att så snabbt som möjligt utreda om "ryggontet" är av reumatologisk infalammatorisk orsak eller av annan orsak. För det är just detta med inflammationskomponenten som är det centrala utifrån en reumatologisk frågeställning.

Ja men tänker du, vad skiljer en inflammatorisk ryggsmärta från en "vanlig ryggsmärta"? Det enklaste svaret på en frågan är att ställa en motfråga. Minskar smärtan i ryggen om du rör på dig eller blir den värre? Om svaret är att smärtan minskar vid fysisk rörelse och träning då är smärtan med största säkerhet orsakad av inflammationskomponenter.

I den frågan får vi också svaret på vad man kan göra åt smärta i ryggen som är orsakad av inflammation, nämligen träning. Emma berättade om vikten av att så fort som möjligt komma igång med anpassad rörlighetsträning (se tidigare inlägg om övningar för bröstrygg och ländrygg) men även styrketräning och konditionsträning för att motverka sjukdomens effekter. Här kan en sjukgymnast vara till stor hjälp i att utforma ett specifikt träningsprogram och även följa upp detta med tester.

Jag hoppas att denna kurs kan bidra till att någon får hjälp lite snabbare och får en korrekt bedömning innan 6 år har gått. Lite trötta i huvudet gick vi nöjda hem efter en givande eftermiddag!