Gästbloggare Elisabet: Apport!

Med lite färg och några drakar som flåsar runt benen på en blir man piggare av

Att ge upp ligger inte naturligt för mig. Jag vill vidare, det kan ju gå, målet kan nås.

Men så kommer det där tillfället när något händer och som blir en övermäktigt, det där som gör att man sätter sig ner och omvärderar vart man är och vart man ska. Det hände mig i nu på sensommaren/hösten. Ni har läst allt mitt gnäll över snuvorna … snuvor bör för övrigt förbjudas!

Först duckade jag och inbillade mig att om jag att om jag inte funderade på hur jag mådde – egentligen - så skulle det släppa. Det hela sprack!  Jag blev snuvig och under en lång period bara sov och åt jag … nåja – det blev ett och annat skitprogram på dag-TV också. Jag blev eremit och träningen fanns det noll ork till att ens tänka på.

Till slut tog jag till allt jag hade, bad om hjälp med det mesta – matlagning, tvätt, städning. Jag köpte en massa nytt smink och hårprodukter (som jag normalt inte använder). Tänkte att om jag bara äter bättre, känner mig snyggare, slipper tvätta och städa och kan vila i stället så skulle jag komma igång igen. Imorgon! Funkar inte jättebra kan jag meddela, men allt går att inbilla sig och det var roligt att nätshoppa smink!

Snuvorna har minskat, jag är fortfarande trött vissa dagar, men inte konstant. Otroligt! Är det så här man kan må?! Och fy vad lätt det var att vänja sig av med att laga mat, tvätta och städa.
Så – nu ska jag börja träna igen, lederna känns igengrodda.  Första besöket till gymet var så nedslående. Jag tänkte smyga igång med ett pass, fyra övningar, fyra set á fem repetitioner. ”Jag behöver nog ta av lite vikter”.  Jo, hej – två varv senare låg jag i en blöt pöl av svett, snor och tårar på golvet och funderade allvarligt på att be dom komma med en lyftkran och köra hem mig.

Nya kondiskompisar

Efter det passet ringde jag och bokade tid med min sjukgymnast. Fick en genomgång och justeringar av mina program. Se’n frågade hon vad jag skulle tycka vara roligt att träna. Jag hör mig själv säga ”det ser så roligt ut med gymnastikövningarna i Crossfit”. Min mun har en helt egen agenda, den säger saker som jag inte tänkt. Den är dessutom bundis med "hjärnhalvorna" som man sitter på.

Rosa <3 

Fram kom en rosa kettlebell – undrar om hon känner mig? Och jag blev presenterad för Assault bike, jobbigare finns nog inte … Bäst av allt, övningen som får mig att känna mig som en yster valp! Kasta en tung, sandfylld boll över axeln – så långt det går, bara för att springa efter den och hiva iväg den över den andra axeln.  Kunde jag skulle jag vifta på svansen och gläfsa av glädje när jag lubbar efter bollen jag precis hivade iväg.

Apport Elisabet! Hämta tillbaka din träning igen.

Högbro Bruk, en lisa för kropp och själ

Maken och jag hade förmånen att värma upp semesterkänslan med ett dygn på Högbo Bruk för någon veka sedan. Högbo är känt för sin utsökta mat och vackra omgivningar och inte minst en synnerligen välskött MTB-park. Sagt och gjort vi klämde in cyklarna i vår gamla skåpbil och gav oss iväg.

För mig var detta första gången som jag cyklade på gjorda leder. Efter lite läsande och funderande på karta och banbeskrivning satsade vi på en röd led. En medelsvår bana som skulle passa motionär till elit. Vi valde banan Maja.

Se film från banan Maja här >>

Jag tänkte att efter som jag cyklat en del på skogsvägarna hemmavid skulle detta bli en lagom utflykt. Men tjosan hejsan, att cykla singel-track, alltså smal stig som dessutom har både rötter och en hel näve sten utslängd är ngt annat än skogsbilväg. Så nyttigt, så småläskigt och såååå roligt.

Insåg raskt att en teknikkurs för att få ordning på växlar, trampor, tyngdpunkt och styrning vore nog på sin plats. Detta är något som Högbo Bruk erbjuder varje lördag i olika klasser, så det satte jag upp på önskelistan.

Dag två med lite lagom ömma cykelrumpor och trötta muskler lite här och där valde vi bland annat blå led MTB10 vilket var en tekniskt lättare led med även denna bjöd på fina små trix och framför allt en fantastisk miljö och natur.

Se film fån banan MTB 10 km här >>

Att ge sig ut på en led där någon tänkt till om underlag, höjdskillnad och svårighet är verkligen något helt annat än den cykling jag provat tidigare. Att dessutom få uppleva det i vacker bruksmiljö och med mat som slår det mesta tillsammans med sin käresta det är en bra uppvärmning inför semestern.

Rekommenderas!

Läs mera om Högbo MTB här >>

Läs mera om Högbo Bruk här >>

Sverige tränar

Det tränas ute i vårt avlånga land. Här en hälsning från en av Reumatikerförbundets vattengympagrupper.

Hej här är en liten bild över hur roligt vi har i vår vattengympa-grupp.

"Man har inte roligare än man gör det"

Att ta sig tid att efter badet ta en fika tillsammans kan vara ett sätt att ha roligt, Ett annat är att sitta en stund i bastun. Oavsett så träffas vi och delar en stund tillsammans.

Hälsningar, EvA

Lucka 23: Sov

Strunta i det där lilla göra extra ikväll. Skippa uppesittarkvällen. Gå och sov i stället och strunta i att ställa klockan i morgon bitti. Vakna av dig själv denna julafton. Sömnen är en av de viktigaste komponenter vi har gällande hälsa. Det är under sömnen både kropp och själ får möjlighet till återhämtning och reparation. Så sov!

Lucka 21: Bra att ha

Sista minuten! Svårt att komma på något att skriva på önskelistan? Här är några saker som är riktigt fiffigt att ha på lagret om man är en person med reumatisk sjukdom och gillar att träna.

1. Piggboll
Som det låter, en liten boll av gummi med piggar på.  Strålande bra att gnugga ömma muskler och triggerpunkter med. Går lätt ner i väskan.

2. Kinesiotejp
Tro eller vetande, ja det kan man diskutera. Många tycker dock att egenvård med denna töjbara tejp ger både smärtlindring och stöd. 

3. Gummiband
Med ett gummiband kan du träna många muskelgrupper enkelt och effektivt hemma eller ha med i väskan oavsett vilken plats du befinner dig på.

Alla tre "bra att ha" sakerna finns att köpa i sportaffärer.

Lucka 1: Frisk hela december

Dagens tips! Håll dig frisk(are) fram till jul. Tvätta händerna!

Gästbloggare Elisabet: Det flyter!

Ingen har väl undgått att simningen är mitt stora intresse och absolut roligaste träningen!

När jag skriver det här har jag precis kommit hem från ett jätteroligt och jättejobbigt pass. Jag simmar med Södertörns simsällskap och går på det som kallas för vuxensim i Vårby simhall. Vi tränar söndagar 19.30-20.15 och onsdagar 20-21.30.

En av mina favoritplatser!

Ikväll simmade vi tempoträning och alla simsätten. Det innebär att vi simmade olika set, varje set bestod av 25, 50 eller 100 meter och skulle simmas fyra gånger. De tre första gångerna i ett mellantempo, och den sista på max. Vi började med medley, vilket innebär att man simmar de fyra simsätten efter varandra. Först fjäril, sen rygg, bröst och avslutar med frisim (crawl). Sedan fortsatte vi med det olika simsätten var för sig. Vi fick simma mot vår egen tid också på varje simsätt. Passet var simningens variant på intervallträning.

Jag började simma i månadsskiftet februari-mars 2012. Då hade jag bestämt mig för att försöka göra en tjejklassiker och jag insåg att simma uppströms för Västerdalälven skulle kräva lite mer än det ”kajkande” jag höll på med. Att vara i vatten och att simma har jag alltid älskat, jag kommer inte ihåg att jag lärde mig simma. Däremot kommer jag ihåg när jag skulle ta mitt första simmärke. Det var på västkusten, i Kungshamn. Jag skulle simma 25 meter. Medan jag höll på så skulle simläraren gå och hämta märket. Precis lagom till att jag var framme kom han springandes ”vänd och simma tillbaka, vi har bara 50 metersmärken”. Sagt och gjort!

Rörlighetsträning för axlar, bröstrygg och höfter. Stabilitetsträning för bål och rumpa. 5-i-1, större utbyte än ett godisägg. 

Första simträningen var en mardröm! ”Alla” var duktigare än jag, ”alla” simmade fortare, ”alla” kunde crawla 25 meter utan att drabbas av andnöd eller kallsupar. Men, duktiga tränare och att det är roligt, det tar en långt.

Simningen funkar väldigt bra för mig. Den har bidragit mycket till att jag tränar allt annat som jag gör, jag behöver den träningen för att utvecklas i simningen. Simningen håller mina axlar, bröstrygg och höfter rörliga (ex vis min bröstkorg expanderade 0 cm när jag andades 2012, idag expanderar den över 4 cm).

Det är också en bra form att träna benstyrka, armstyrka och bålstabilitet med. Armstyrkan är ju lätt att både se och förstå. Men benstyrka och bålstabilitet? Jo – för att kunna få upp farten (i alla simsätten) så behöver man bålstabilitet. När man drar åt de musklerna så stärks de, särskilt eftersom man jobbar med böjning eller vridning samtidigt. Lyckas man hålla mage och rumpa spända så får man så god flytkraft som möjligt. Det i sin tur leder till att rörelseenergin går framåt i stället för att guppa upp och ner och så vips simmar man lite fortare. Benstyrkan kommer av att man inte bara kan flaxa med benen, det gäller att hålla en kontrollerad rörelse i dem också för att rikta kraften åt rätt håll.

Min absolut sämsta gren är bröstsim. Mycket för att jag har kämpat med bentekniken, den har liksom inte infunnit sig. Jag har känt att jag gör fel, men inte förstått varför eller hur jag skulle kunna ändra det. Ända tills strax innan sommaren – då en av våra tränare förklarade att det är samma rörelse som när man tränar höftrörlighet. Den övningen när man står på golvet, håller i sig i en stol eller ribbstol, lyfter benet så knä och höft böjs i ungefär rät vinkel. Då för man knät utåt. Där viker man så ut benet igen och drar in. Hur många har inte stått och gjort den rörelsen som uppvärmning? Det tog mig över fyra år att förstå hur jag skulle göra …

Efter min första Vansbro Tjejsim var jag såld på öppet vattensimning. Det allra roligaste jag simmat är Forsbackarännet, det är ett evenemang, ingen tävling. Man simmar från Forsbacka till Gävle, utför Gavleån i 21 km. I år tog det 14 timmar och trekvart. Förra året var vattenståndet högre och vi kunde flyta med mer och då tog lite drygt 12 timmar.

Skitig och glad efter 14 timmar och trekvart i Gavleån.

Passar simning en reumatiker? Jag skulle absolut rekommendera att prova om man tycker om att vara i vatten. Alla simsätt går att justera för onda knän, onda höfter och ond rygg – så länge man inte siktar på att tävla då måste man tyvärr simma rätt. Och det finns hjälpmedel! Klarar man att lyfta armarna rakt upp utan att det gör för ont så kan man ta hjälp av en platta. Det är ett flythjälpmedel som man håller utsträckt framför sig och så arbetar man bara med benen.

Stilstudie i hur man misslyckas med en vändning.

Och lite utrustning man kan ha nytta av om man vill simträna, fenor, platta och dolme.

Har man svårt att sträcka armarna så kan man ligga på rygg och ”krama” plattan över magen och därifrån jobba med benen. Har man problem med stel nacke kan frisim bli svårt eftersom man måste andas åt sidan. Men å andra sidan så skulle många av mina bekanta med Bechterew (ankyloserande spondylit, AS) klara fjäril galant! Där ska man nämligen inte böja nacken för mycket bakåt, då får man kallsupar utan dess like, utan där ska nacken vara neutral även när man andas (man tittar nästan ner mot botten fast man är ovanför ytan).

Är benen inte i sin bästa form kan man sätta en dolme mellan knäna eller låren och jobba med armtekniken. En dolme är också ett flythjälpmedel som lyfter benen och stöttar bålen. Vill man jobba med benstyrka och flås kan man använda fenor. De hjälper också till att kompensera för dålig bålstabilitet.

Så – tycker du det verkar kul och har en bra dag, våga prova! 

Gästbloggare Maj: Tjoho, det är kul att cykla i skogen!

Sist jag skrev så skulle jag hämta min nya cykel. Efter att ha fått inställningarna gjorda i butiken, med lagom höjd på sadel och clipsen på rätt köl, så åkte jag upp till Mösseberg. Där träffas ett gäng tjejer i blandade åldrar varje vecka för att köra cykelträning i skogen. Lite nervöst var det allt, men jag förstod ganska snart att det inte bara var jag som var nybörjare. En och en halv timme senare var jag såld!

 
Att jag har en egen PT (personlig tränare) är också en höjdare. Eller, tränare och tränare, men påhejare iallafall! Äldsta barnbarnet Harry är en trogen följeslagare ute i naturen. En kväll gjorde vi en riktig upptäcktsfärd och hittade jätteroliga stigar. " Heja mormor", "fortare mormor", det ger härlig energi! När han till slut frågade om vi cyklat in i ett annat land eftersom vi cyklat så länge, vände vi hemåt.

Inte visste jag att det var så kul att dra ut bland tallar och granar med cykel!

Att det kunde vara så mycket lättare med grövre däck och stötdämpare hade jag inte tänkt mej. Men det var det.

Sedan dess har jag varit runt i min omgivning och utforskat små skogsvägar som jag bara gått eller cyklat förbi tidigare. Ibland tar det stopp vid ett stängsel eller något, men då är det ju bara att vända och leta upp en annan stig. Vårt kuperade elljusspår har också varit en utmaning. En dag körde jag runt, runt tills jag klarade alla backarna utan att behöva kliva av cykeln.

Att träna tillsammans med någon, stor eller liten, är riktigt roligt!

Igår var det dags för cykelgruppen "Solskenscyklisterna" igen. Den här gången hade vi ett riktigt proffs med oss som visade kurvtagning och position på cykeln. Vi delades in i grupper och fick träna på höger- och vänstersväng. Att jag har svårare att svänga åt höger på skidor vet jag ju, och det hängde med även i cyklingen. Efter ett antal U-svängar gick det dock bättre och bättre! Sen fick vi ge oss ut på en smal stig med rötter och stenar och testa lite utförskörning. Detta fick mej att fundera över om det är normalt för en 55-åring att tycka att sånt är kul? Fast, är det inte normalt så är jag gärna lite onormal.....

Sitter ute på altanen och skriver medan maken sköter fotbolls-tittandet inne. I dag har det kommit lite välbehövligt regn och det doftar gott av nytvättat gräs. I veckan har jag fått min dropp-behandling. Den var också välbehövlig. Tänk att man bor i ett land där man har tillgång till vård och medicin i de allra flesta fall. Med fin medicinering får jag det samhället kan erbjuda. 

Vad kan jag göra själv för att ge min kropp de bästa förutsättningarna? Vad kan du göra?

EULAR: E-hälsa för egenvård

Igår deltog vi på träningsbloggen på en session under namnet "Digital applications for the benefit of the patient". Fem talare berättade om olika områden inom E-hälsa och vilka stöd för egenvård och hälsa. Först ut var Sofia Ernestam, reumatolog från Sverige som berättade om det svenska kvalitetsregistret inom reumatologi SRQ. Sofia betonade vikten av att använda och utveckla registret tillsammans både patienter och folket i vården. Att framgångsfaktorn är att patienten känner sig delaktig och förstår vad resultatet av registreringarna i registret betyder utifrån den egna hälsan.

Den kanske mest nytänkande skapelsen kom från Frankrike där man skapat ett webbaserat spel för personer med reumatisk sjukdom som behandlas med biologiska läkemedel. Spelets syfte är att utbilda patienten i egenvård utifrån olika scenarion. Man har byggt detta utbildningsspel via ett företag som riktar sig till att utbilda inom vård och hälsa digitalt. Spelet kommer att släppas under september månad i år på sida som du hittar här >>
Hur vida detta kommer bli en storsäljare eller inte återstår att se.

Simon Stones

En annan mycket intressant talare var forskaren Simon Stones som levt med barnledgångsreumatism (JIA) sedan 3 års ålder. Simon är involverad i flera forskningsprojekt där man använder appar för insamling av data. Vidare arbetar han aktivt för att utveckla appar för egenvård för personer med reumatiska sjukdomar. En studie som just nu pågår som Simon är involverad i är en av de äldsta frågorna inom reumatologin "Påverkar väderomslag sjukdomstillstånd och mående för en person med reumatism". Simon siade också om framtiden och spådde att den smarta telefonen kommer stt helt försvinna till förmån för mindre enheter så som armband och chipp som kommer ge och ta emot information om vår hälsa och välmående.
Du kan läsa mera om Simon Stones forskning och vardag här >>

Sist ut i denna session var Grainne O Leary som berättade om det Irländska reumatikerförbundets arbete med att skapa en onlineutbildning för sina medlemmar under rubriken "Self-management online: From concept to delivery, living well with arthritis online". Här fick vi en fin guidning om hur man utvecklat sin onlinetjänst med både med och motgångar beskrivna.
Vill du läsa mera om Arthritis Ireland´s arbete så hittar du det här >>


Sammanfattningsvis kan man helt klart konstatera att det rör på sig i den digitala reumatologiska världen på många olika plan men målet är det samma för de olika innovationerna att den som lever med reumatisk sjukdom skall få hjälp och stöd i att själv kunna påverka och följa sitt mående och på så vis kunna leva ett så "friskt" liv som möjligt.

Om livet och träning med fotledsartros

Jag har skrivit och nämnt om det många gånger, om mina artrosfötter som dagligen gör avtryck i min vardag. Kort resumé för dig som inte hängt med sedan tidigare. Min reumatologiska karriär började strax innan jag fyllde tre år med att jag insjuknade i barnledgångsreumatism (JIA) full cirkus i de flesta leder fram till att jag var i 20 års åldern. Under graviditet återkom smärtan i fotlederna och detta gav inte med sig trots att underverket kommit till världen. Nix smärtan och stelheten i båda fotlederna tilltog snarare. Sedan ca 5 år tillbaka daglig värk i båda fotlederna som även påverkar hälsenorna och givit fötter som är stela som vedträna. Alla kliniska symtom talade för artros och en röntgen visade bara vad jag redan kände och visste. Kort och gott uselt med brosk kvar i båda skånkarna.

Så det var historiken i stora drag. Tänkte nu dela med mig av några tips hur jag tacklar värk och stelhet. Detta är tyvärr lättare sagt en gjort då mitt "fotkapital" kan ta slut när som helst under dagen och den ena "fotdagen" är inte den andra lik. En sak är dock tydlig, ju mera jag belastar fötterna ffa går ju högre smärta och ju fortare tar "fotkapitalet slut.

Så jag har krasst börjat spara steg med hjälp av att använda sparkcykel på jobbet, cyklar istället för att gå och använder stavar för att lätta på trycket om jag behöver gå längre. Vidare är jag toknoga med att använda mina fotbäddar (personligt gjutna och anpassade sulor) och går sällan i strumplästen inne. Det gäller att spara på "kapitalet" och använda det klokt, helst till det som är skoj och ger inspiration i tillvaron.

Detta med skor är ett annat kapitlet inom vilket ämne jag snart kan skriva en avhandling alternativt öppna en skoaffär. Jag trivs bäst i stabila med väldämpade löparskor. Har gått från traditionella "gympaskor" till så kallade fetskor med extremt tjock och väldämpad sula. Vandrarkängor med möjlighet att reglera trycket runt vristen med snörning är också favoriter. Platta skor med hård sula eller för den delen gummistövlar går helt bort. En halvtimme i fel skor kan röja "fotkapitalet" för en hel dag.

Några ytterligare ess i rockärmen är tunna kompressions strumpor som trycker åt runt vristen eller vadskydd (calf) som går ner över hälsenan. Dessa åker på när jag vet att jag kommer belasta fötterna mer än normalt och det hjälper till viss del för mig. Kinesiotape om hälsenorna är extra trökiga, vilket ofta ger en smärtlindande effekt för mig.

Annat då, raggsockor på nätterna så att jag är varm om vristerna. Se till att vara så medicinskt smärtlindrad som möjligt inför tex träningspass eller dagar med extra stor belastningsutmaning.

Gällande fysisk aktivitet och träning är det just nu cykling som står på schemat, efter ca 20-30 min cykling på måttligt ansträngande till ansträngande nivå kommer belöningen av smärtlindring och välbehag. En effekt som ofta sitter i under resten av dagen även om fötterna ibland reagerar med något ökad stelhet.

Att stärka mellanfotens muskler är också en höjdare och given i underhållet av fötterna.
Titta på en av mina favoritövningar här >>

Detta är vad som hjälper mig och vad jag laborerar med för att få fötterna att hänga med i vardagen. Kanske kan något av mina tips hjälpa även dig!

// Elin sjukgymnast

Podd Aktuellt om Vetenskap & Hälsa: Bradiga bär

Lingon har en inflammationsdämpande effekt

Aktuellt om Vetenskap & Hälsa, populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet har dragit igång en podd. Detta avsnitt handlar om spännande forskning om våra svenska vanliga bär så som lingon, blåbär och svarta vinbär. Lyssna på hur bär kan påverka vår hälsa.

Aktuellt om Vetenskap & Hälsa podd hittar du här >>

Med glädje som smärtlindring

Man kan vila själen på många sätt, själv har jag alltid haft en förkärlek att hitta lugnet bland mojänger och molijoxer som Mulle Meck skulle ha sagt. Att få stå i källaren vid verkstadsbänken och skruva på något är för mig ren terapi som jag tyvärr ofta inte anser mig ha tid med. Men så här om kvällen tog jag äntligen tag i att byta däck på och serva en av familjens cyklar. Bort med ventil, fram med däckavtagare, bort med slag. Kränga på det nya däcket, pilla i slang och ventil, sätta ihop hela hjulet med nytt däck igen. Passa samtidigt på att göra ren kassett och kedja och till slut balansera in hjulet på plats igen.

Stod nog där och fixade och trixade i säkert två timmar. Kände mig så nöjd när jag var färdig med mitt praktiska värv, då slog det mig så in i baljan ont jag hade i mina fotleder. Hade inte ägnat en tanke åt mins skruttiga artrosfötter under tiden jag var koncentrerad på att serva cykeln.

Vad vi lägger vårt fokus och mål på har verkligen inverkan på hur vi upplever vårt mående och vår smärta. För mig är glädjen i att få lite kedjeolja på händerna rent smärtlindrande.

Fibromyalgi + träning = jo då!

Idag är det internationella fibromyalgidagen. Så självklart blir dagens ämne här på träningsbloggen fibromyalgi och träning. Är det verkligen att rekommendera? Ja men visst! Men det gäller att göra det hela med lite finess och stor kroppskännedom. Det finns faktiskt en hel del bra artiklar i ämnet här ute i nätverkligheten som är riktigt välkomponerade.

En är skriven av Olga Rönnberg under 2015. Hon resonerar runt dilemmat att lyckas pricka rätt mellan dos-respons, var ligger gränsen i träningsdos för att "få energi" och inte bli "av med energin". Olga Rönnberg poängterar just också vikten av återhämtning och att den som lider av fibromyalgi aktivt jobbar med att dokumentera sitt mående just för att öka sin kroppskännedom och i högre grad kunna påverka sitt mående.

Du hittar hela Olga Rönnbergs artikel här >>

Vidare finns en artikel på Fibromyalgiförbundet som heter "Fibromyalgi och träning - Ja, du kan!"
Här återkommer resonemanget om att träna lågintensivt, att hitta sin egen nivå och börja lite försiktigare man kanske själv tror för att i stället öka på sin träningsdos. Många startar med för hög belastning och intensitet, får bakslag och lägger av.
Artikeln beskriver också hur stor vikt den mentala träningen har vid fibromyalgi "att ta sig över de mentala hindren"

Du hittar hela artikeln "Fibromyalgi och träning - Ja, du kan!" här >>

Och sist men inte minst finns en mängd artiklar och fakta om fibromyalgi på Reumatikerförbundets hemsida. En heter "Fysisk aktivitet ökar välbefinnandet vid fibromyalgi". Även här ligger fokus på att vägleda till att hitta rätt nivå på träningen för att just öka välbefinnandet. Det finns inget rätt eller fel, det gäller att hitta den fysiska aktivitet som just du känner glädje i och utföra den på en nivå som du mår bra av. Då kommer det positiva effekterna i välbefinnande.

Du hittar artikeln "Fysisk aktivitet ökar välbefinnandet vid fibromyalgi" här >>

Vill du läsa mera krass forkning i ämnet, rekommenderas varmt Reumatikerförbundets forskningsbilaga "Den livsviktiga fysiska aktiviteten" Du hittar kapitlet om fibromyalgi på sidan 18.

 "Den livsviktiga fysiska aktiviteten" hittar du här >>


Så sammanfattningsvis, fibromyalgi + träning = jo då! Men kunskap och långsiktighet får du resultat.

Skoknut som håller hälen på plats

Detta med att knyta skorna är en hel vetenskap. Ja det är sant det finns ett antal varianter av snörningar och knutar för att nå olika funktion och syfte. Tänkte här visa en knut som är till för att låsa hälen effektivt. Många med reumatisk sjukdom har problem med sina hälsenor och har då behov av att få ett bra stöd runt häl och hälsena. Då kan ett "hällås" vara till hjälp.

1. Börja med att dra skosnöret från det näst översta hålet i skon in i det översta/bakersta hålet. Då bildas en ögla. Gör precis samma sak på andra sidan.

2. Dra höger skosnöre genom vänster ögla och tvärt om.

3. När du nu drar åt kommer öglorna dra hälen effektivare mot hälkappan.

4. Knyt en vanlig knut/rosett av skosnörena. Nu har du en skoknut som ger bra stabilitet åt din fotled och hälen ligger stabilt i skon.

Träningsfilm: Övningar för ländryggen

Har du haft ont i ländryggen någon gång? De flesta svarar nog ja på den frågan och inte minst om du har en inflammatorisk ryggsjukdom. Oavsett vilket så kan övningarna i filmen nedan hjälpa dig att minska smärtan och öka rörligheten. Filmen är producerad av Reumatikerförbundet.

Dagens utmaning! Stå Upp!

Då var det dags igen, det var några veckor sedan nu. Idag gäller det.....STÅ UPP!!!
Res dig en stund 2 ggr varje timme. Sitt alltså inte längre än 30 min.

Några tips!
Res sig när du pratar i telefonen
Stå i varje reklampaus på Tv
Använd ditt sitt och ståbord...tryck på knappen och res dig
Ställ larmet på mobilen eller äggklockan som påminnelse efter 30 min

Tack vare att du väljer att stå i stället för att sitta förbättras din hälsa idag!

FYSSforum Tai Chi for Arthritis och På god fot

Det är inte så ofta det kommer ut kurser som riktar sig till "patienter" för egenvård. Men företaget FYSSforum i Stockholm har under många år jobbat med detta som en del av sitt koncept. Nu har du som vill besöka den kungliga huvudstaden eller redan bor i området möjlighet att gå följande kurser under vår och försommar.

12/5 På god fot! Workshop om fötter, skor och balans. Målgrupp: Patienter. http://fyssforum.se/PDF/godfot.pdf

21-22/5 Instruktörskurs Tai Chi for Arthritis, del 2. En utbildning för dig som själv vill undervisa i TCA, och som tidigare gått steg 1. På denna kurs repeterar man del 1  och gör 9 nya rörelser, samt fördjupar den pedagogiska förmågan. Kursen fungerar även som uppdatering av det internationella instruktörscertifikatet.  Inhyrd kurs, anmälan till  Kent Skoglund senast 2/5, kenta 1497@hotmail.com.

7/6 Tai Chi för Artrit Repetitionskurs och fördjupning för dig som tidigare lärt dig formen (del 1), hos oss eller någon annanstans. Målgrupp: Alla. http://fyssforum.se/PDF/tcarepetition.pdf

Läs mera på FYSSforums hemsida här >>

Hälsa på burk!

Gästbloggare EvA: Vattengympa med reumatikerföreningen på Sunderby Sjukhus

Tisdagsgruppen  Sunderby sjukhus

Det här en av de tre vattengympagrupper som reumatikerföreningen i Luleå har på Sunderby sjukhus. Det är en ganska stor pool så vi har gott om plats att springa runt och plaska.När jag är ledare brukar jag i början av ett nytt program gå igenom hur de olika rörelserna kan göras olika beroende på var man har ont. Ett bra knep om man har ont i fötterna och inte kan stå utan specialskor eller om fötterna inte klarar av alla hopp, är att gå till den djupa delen av bassängen, så att man inte bottnar. Det finns olika knep för att ändå hålla huvudet över vattenytan, ett är att sitta på en skum-orm, ett annat är att ha flytväst och om man är stark kan man trampa vatten hela träningspasset J

Att alla gör i sin takt och efter sin dagsform gör att alla kan vara med och ha roligt 

På frågan vad som är så bra med vattengympan fick jag dessa svar från gruppen:

-          Det mjukar upp kroppen på ett skonsamt sätt, vilket ger mindre värk

-          Det är så varmt och skönt i bassängen och i bastun efteråt

-          Vi har så kul och så fin gemenskap

-          Både unga och gamla, kvinnor och män kan träna tillsammans

-          Det borde ge mindre belastning på sjukvården på grund av att vi mår bättre

-          Man känner sig så lätt i vattnet

-          Efter träningen känner vi oss så nöjda  … även om vi är trötta

-         

Trevlig träning!

Tisdagsgruppen / EvA

Forskning visar att det är mycket viktigt hålla igång kroppen när man har reumatisk värk.

Om man är orolig för om träningen kan vara skadlig rekommenderas den här filmen >>

Gästbloggare Mats: Nu åker handskarna av på riktigt!

Jag tycker det är hög tid att vi samlar oss kring frågorna kopplat till reumatisk sjukdom. För de av oss som fått uppleva de goda effekter rehabveckorna på sjukhus gör med vår hälsa och vårt välbefinnande, så vet vi att det är guld värt.

Ni som läst min blogg har redan förstått att jag brinner för träning som egenvård, inte bara, men som ett bra komplement för de fina mediciner det finns idag.

Men att lägga till träningen som ett komplement gör att många av oss kan leva ett mer aktivt liv där vi kan få möjlighet att umgås med nära och kära och där vi kan få kroppen att bli vår vän eller för den delen ett redskap för vårt välbefinnande.

Så tänker jag i stora drag, att vi ser till att sprida budskapet att sätta upp mål och delmål samt att våga. För det handlar mycket om vår inställning. Som jag tidigare skrivit så handlar det om att våga testa. Borde vi inte kunna få hjälp med kompressionskläder, eller träning på recept, möjlighet till rehabveckor utomlands eller hemma?

Jag menar också att vi tillsammans kan sätta oss ner med beslutsfattarna på olika nivåer och göra ett upprop för ökad hälsa för alla. Vi kan vi vill och vi ska få de verktyg som behövs. Jag är övertygad om att vi kan lyckas med att få igång en folkrörelse i Reumatikerförbundets regi där vi tillsammans visar på hur mycket billigare det faktiskt blir om vi håller oss i gott skick! För det är mig veterligen det enda sättet vi kan bli lyssnade på på allvar om vi vill så kan vi både

1.     föra fram ett problem

2.     men också en lösning på det samma.

Så vad säger ni? Ska vi, vill vi? Är ni med mig? Nu går vi tillsammans mot Rosenbad och kräver en modernisering! För det är ju inte länge sedan många av oss med reumatisk sjukdom ombads att bara ligga still. Det är inte bara läkemedel som behövs utan här behövs det rejäla krafttag för ett mer rörligt och tränande Reumatikerförbund.

 Jag anmäler mig härmed frivillig att delta i kampen för att vi ska få en likvärdig vård och det ska gälla vart vi än bor och vet ni - alla kan vara med och uppnå stordåd om vi gör det tillsammans!

Jag ska sätta denna boll i rullning och hoppas att just du vill vara med för ett friskare liv!

NU slutar vi knyta handen i fickan och engagerar oss istället!!! Se till att få med en vän eller två så ökar vi snabbt vårt inflytande!

 Ta hand om er och vet ni vad…..? NU GÖR VI DET eller som jag brukar säga #Baragort

 Mats Griph

Träningstokig reumatiker som visar att allt är ta mig tusan möjligt för så är det helt enkelt!