Kaisa Mannerkorpi |
Träning kan hjälpa vid fibromyalgi! Här följer en
artikel av professor Kaisa Mannerkorpi saxad ur Reumatikerförbundets
forskningsrapport Ledord.
Fibromyalgi (FM) karakteriseras av långvarig
generaliserad smärta och förekommer hos en till tre procent av befolkningen,
varav majoriteten är kvinnor. Andra vanliga symtom är trötthet, nedsatt
muskelstyrka och kondition, svårigheter att klara vardagsaktiviteter och
förvärvsarbete, vilket sammantaget sänker livskvaliteten. Fibromyalgi förklaras
med ökad smärtkänslighet, vilket också innebär att smärtan ökar vid belastning.
Biologiska, psykologiska och sociologiska faktorer anses ligga bakom att
smärtan utvecklas, och blir kvar.
Träning rekommenderas
I mitten av 1990-talet, när de första svenska studierna
började göras, var kunskapen om effekterna av fysisk träning vid fibromyalgi bristfälliga.
Studier visade dock att lågintensiv träning gav positiva effekter för hälsa,
symtomens svårighetsgrad och välbefinnande. I dag ingår rekommendationer för
fysisk träning som en självklar del av behandlingsriktlinjer för personer med
fibromyalgi. Intervjuer med deltagare i träningsgrupper visar att träningen
även bidragit till att deltagarna lärt sig nya strategier för att hantera
smärtan.
Stavgång
Efter att ha studerat effekter av lågintensiva
träningsformer (bassängträning, promenader) blev vi intresserade av att studera
konditionsinriktad träning. Konditionsinriktad träning är viktigt för alla
människor för att förebygga sjukdomar i hjärta och kärl, men högintensiv
träning ansågs vara förknippad med risken att smärtan ökar i samband med
belastning vid fibromyalgi. Vi valde stavgång som träningsform för vår studie,
och för att minska riskerna för smärtökning inledde vi med en lugn gånghastighet.
Därefter ökade vi gånghastigheten och växlade mellan snabba och långsamma
hastigheter.
Resultaten visade att denna träningsform fungerade
bra för de allra flesta deltagare och att den ledde till en markant förbättrad
fysisk kapacitet. Smärtan minskade hos en del men kvarstod på samma nivå eller
försämrades hos andra. Senare studier visade att biologiska faktorer, bland
annat ett tillväxthormon, hade betydelse för smärta i samband med träning.
Individuellt träningsprogram
I vår senaste träningsstudie, genomförd i
samarbete mellan forskare i Göteborg, Stockholm (professor Eva Kosek, KI) och
Linköping undersöker vi effekter av styrketräning för personer med fibromyalgi.
Sammanlagt 130 kvinnor valdes ut till styrketräning eller avspänningsträning,
som fungerade som en kontrollintervention.
Träningsprogrammet planerades utifrån en
personcentrerad fysioterapeutisk tankemodell för att öka deltagarnas tilltro
till förmågan att klara träningen, vilket innebar att deltagare tränade efter
ett individuellt program i grupp. Även detta träningsprogram visade sig fungera
väl, och resultaten visar på ökad muskelstyrka och förbättrad allmän hälsa,
minskad trötthet, ökad smärthantering, socialt deltagande och livskvalitet.
Bara ett fåtal deltagare avbröt träningen eller beskrev negativa effekter i
form av ökad smärta.
Ny studie
I nya studier undersöker vi nu vilka
omständigheter som var viktiga för att kunna uppnå goda resultat. Studierna
tyder på att planerad fysisk träning främjar hälsa vid fibromyalgi men också
att det är viktigt att träningen planeras tillsammans med patienten och
anpassas till hens utgångsläge, resurser och målsättningar.
I morgon torsdag 12/5 är det internationella fibromyalgidagen då fortsätter vi på temat fibro och träning här på bloggen. Läs också mera om fibromyalgidagen på Reumatikerförbundets hemsida som du hittar här >>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar