Om artros i Expressen

I Expressen i lördags (28/9) fanns en artikel med rubriken "Artros - så minskar du smärtorna i lederna". Glädjande nog var man klok att låta både Reumatikerförbundets Yvonne Enman, kommunikatör med många års erfarenhet inom ämnet reumatologisk forskning samt doktorerade sjukgymnasten Carina Torstensson expert inom ämnet artos, uttala sig. Både Yvonne och Carina ger tydliga besked, - Sök hjälp för att få rätt träning!

Läs hela artikeln här >>

En vecka kvar till sjukgymnastdagarna 2-4 oktober

Nästa vecka samlas landets sjukgymnaster till kongress i Göteborg. Här kommer stort och smått dryftas inom det sjukgymnastiska området och yrkets utveckling. Ett stort urval av seminarier och workshops står på programmet. Sektionen för reumatologi inom LSR (Legitimerade sjukgymnasters riksförbund) kommer hålla två workshops "Hypermobilitet - Vad bör du som sjukgymnast känna till?" och "Att konditionstesta vid reumatisk sjukdom". Flera seminarier och postrar inom ämnet reumatologi kommer att hållas och presenteras.

Jag åker dit med ögon och öron på helspänn och hoppas på många nya upptäckter som rör träning och hälsa i ämnet reumatologi. Träningsbloggen återkommer med direktrapport.

Läs mer om Sjukgymnastdagarna här >>

Reumatikerförbundets kansli rör på sig

Idag är det personaldag för hela slanten på Reumatikerförbundets kansli. Vi ser tillbaka på förra årets temaår "Kunskap som lindrar" och blickar fram emot jubileumsåret 2015 då Reumatikerförbundet fyller 70 år.
En av många glädjande punkter från 2012 års temaår är att våra webbföreläsningar varit och är mycket välbesökta.

Om du missade Blossom Taintons föreläsning om motion och motivation eller Ola Schenströms föreläsning om mindfullnes eller om du missat alla de andra 13 föreläsningarna så hittar du dem här >> och kan titta på dessa igen.

Kan man ha en personaldag utan pausgympa? Givetvis inte! Nedan ser du hela gänget svänga loss till Dolly Parton.

Härligt, suddigt rörigt foto av kanslipersonalen i rörelse

Ny träningskompis Garmin forerunner 305

Det är bara att erkänna, träningsmotivationen ligger inte på topp! Har svårt att hitta drivet att komma ut efter vardagens bestyr när lugnet sänkt sig över stugan. Landar trött i soffan i stället. Och mörkt börjar det bli ute om kvällarna också, och kallt. Nej nu får det vara slutgnällt tänkte jag och gjorde slag i saken och köpte mig en bättre begagnad GPS-klocka stor som en moraklocka här om dagen.

Garmin forerunner 305 är en klocka med flera inställningsmöjligheter och träningsval än jag egentligen behöver. Och då finns det en ännu vassare modell i efterföljaren 310xt som kom ut för ngt år sedan. Men jag har suktat efter en GPS-klocka för att kunna se sträcka och hastighet, inte minst när jag är ute med kajaken. Jag gillar grejen med att komma hem efter ett pass och kunna plita ner lite gott och blandat i träningsdagboken. Siffror är skoj, inte minst för motivationen så nu är min förhoppning att min nya träningskompis kan välta mig ur soffan ut i höstmörkret. Får återkomma med rapport om någon månad.

PS. Det är 987 m. mellan Reumatikerförbundets kansli på Alströmergatan i Stockholm till Karlbergs pendeltågsstation. Tänk vad man kan få reda på med hjälp av en GPS en vanlig onsdag i september. DS.

Skor avlastar knäartros

I maj-juli numret av Reumatikervärlden (Reumatikerförbundets tidning) stod följande att läsa...
"Personer med knäartros som bär platta, flexibla skor, så kallade mobility shoes, belastar sina knän mindre i vardagen"

Uppgifterna som bygger på en amerikansk studie publicerats i Arthritis & Rheumatism visade också att skorna även bidrog till en gångstil som förbättrade testpersonernas knästatus. Skons sula är böjlig och eftersträvar att likna hur våra fötter rör sig när vi går barfota.

Känns beskrivningen igen? Ja visst, barfotalöpning! Klart intressant tycker jag i svallet av de vågor som går just i ämnet barfotalöpning, där de minimalistiska skorna som används just har samma princip som de skor som beskrivs i studien ovan.

I min värld blir det dock lite krock i begreppen runt den praktiska användningen av "artrosskorna". Jag skulle i stället vilja formulera frågan så här. Har du en isolerad knäartros eller har du en knäartros som är sekundärt orsakad av tex ledgångsreumatism? Om svaret är det sistnämnda misstänker jag att du snarare har behov av en stabil sko med lätt rullsula, snarare än en "barfotasko". Men vi är som bekant olika, här gäller det att prova sig fram och hitta det som passar just dig. Att ta ett resonemang med en ortopedtekniker och en sjukgymnast som kan fötter är helt klart till stor hjälp.

Ökad styrka vid barnreumatism

Läste en sammanfattning av en studie gjord på barn och ungdomar med juvenil ideopatisk artrit (JIA) eller barnreumatism i folkmun i tidningen FYSIO. Underlaget bestod av femtiofyra barn och unga mellan 9 och 21 år. Deltagarna lottades till två grupper, en träningsgrupp och en kontrollgrupp. Muskelstyrka, kondition och välbefinnande mättes innan och efter träningsperioden. Ett uppföljande mättillfälle lades också efter sex månader efter avslutad träning. Studien pågick i 12 veckor, där de som tillhörde träningsgruppen körde tre pass i veckan. Varje pass innehöll styrkeövningar med fria vikter samt att hoppa rep.

Före träningsperioden uppvisade både kontrollgruppen och träningsgruppen samma resultat nämligen nedsatt styrka i de muskler som sträcker höften och de muskler som gör att man kan ta benen åt sidan samt handens greppstyrka. Efter avslutad träningsperiod hade träningsgruppen ökat sin styrka ffa i höftens och knäts muskler jämfört med kontrollgruppen. Det var dock ingen skillnad i kondition eller smärta som låg på samma nivå som vid studiens start. Smärtan var lika för både kontroll och träningsgrupp.

En viktig faktor var dock att smärtan inte förvärrades i träningsgruppen utan ungdomarna med JIA kunde tillgodogöra sig träningen på ett positivt sätt trots hög belastning.

Hela artikeln i sin helhet finns publicerad i Pediatr Rheumatol Online J 2013;11(1):7.



Apropå barnreumatism!
Har du läst om Klas? Inte!
Då tycker jag att du skall titta in här >>  och läsa om en kille som idag är 20 år men som levt med JIA sedan han var två år. En riktig fajter! Passa också på att ge en gåva till Reumatikerfonden här >> 

Gratis e-böcker

Gratis är kul!
Nu kan du ladda ner Hillevi Wahl´s samlade texter om träning och hälsa i e-bokformat gratis. Hillevi som är författare och krönikör som bla skrivit boken "Extremt kul" där hon beskriver resan från en fd "soffpotatis" till "träningsfrälst". Eller varför inte ta en titt på boken "Exprimentet" där hela familjen involveras i ett tremånadersexpriment för att byta livsstil. Ladda ner "Träningsglädje" här >>

Artrosskola en rättighet eller...?

I förra veckan uppmärksammades ämnet artrosskolor i bla Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladets kartläggning visar att artrospatienterna är lite av en bortglömd grupp. Enligt BOA registret (bättre omhändertagande vid artros) är det idag endast Jämtland som kan erbjuda artrosskolor till alla. 
  
– Alla som behöver det ska naturligtvis erbjudas en artrosskola. Det ska inte spela någon roll var man råkar bo, säger Anne Carlsson ordförande Reumatikerförbundet.
Och hon fortsätter:

 – Kartläggningen visar hur viktigt det är med patientskolor som en del i behandlingen. Vi vill att sjukvården ska införa fler patientskolor. Därför att vi vet att det ger stor effekt och bidrar till att människor kan leva ett bättre liv.

Men det är alltjämt stora regionala skillnader;  
Det ser bäst ut i Jämtland där alla som vill får gå en sådan. Och sämst ser det ut i Västernorrland där bara fyra procent erbjuds en artrosskola. I Stockholm erbjuds bara drygt var tionde patient artrosskola. Stockholm satsar också mer på läkemedel och operationer än övriga landet. 85 % av patienterna behöver inte opereras utan har större nytta av en artrosskola, skriver tidningen också.
Reumatikerförbundet som har varit med och tagit fram artroskolorna välkomnar naturligtvis Svenska Dagbladets stora granskning om detta. Granskning är bra men det behövs också verkstad.

– Vi behöver fler sjukgymnaster, fortsätter hon.  Därför idag finns ingen behandling som botar artros, utan det bästa behandlingen är faktiskt träning och där har sjukgymnasterna en viktig roll att fylla. 
Ett bra exempel på hur landstingen organiserar vården av artrospatienter finns dock i Värmland. Där måste man först gå en artrosskola innan man får en remiss till ortopeden för eventuell operation. Där hoppas Reumatikerförbundet att fler landsting kan ta efter det goda exemplet!

Det är inte bara artrosskolor som Reumatikerförbundet varit med och tagit fram. Vi arbetar också med smärtskolor för de med långvarig smärta i samarbete med Primärvården.  

Läs hela artikeln från Svenska Dagbladet här >>
Inslag om artrosskolor på SvT mittnytt  hittar du här >>

Ortos vid knäartros

Artros är Sveriges folksjukdom nr 1. Hur många i din bekantskapskrets känner du som har fått ett knä eller en höft utbytta mot en protes? Och då nämner jag inte ens alla dom som i din närhet har artros i fingrar, fötter eller rygg vilket också troligen är ett ganska stort antal. De många inte vet är att det finns mycket hjälp att få eller framför allt som man kan göra själv för att påverka sjukdomen innan ortopeden hotar med att ta fram skalpellen. Först och främst är träning och åter träning i ett så tidigt skede som möjligt oerhört viktigt. Om man fått artros konstaterat eller misstänker att det lutar åt det hållet ska du lyfta luren och boka tid hos sjukgymnast alternativt arbetsterapeut (vid handproblem) för att få hjälp att utforma ett individuellt träningsprogram eller ännu bättre...Gå en artrosskola!

Om smärtan hindrar dig från att utföra en fysisk aktivitet eller träning kan en ortos (stöd"bandage") komma in som ett komplement. För någon vecka sedan fick jag och mina kollegor ett antal sådana produkter presenterade för oss. Glöm de gamla hudfärgade bandagen, nu är det nanomaterial som gäller, det vill säga lätta och extremt hållbara. Det ledade gångjärnet går numera även att få med ett fjädrande motstånd i ytterläget. Allt för att skapa en så stor stabilitet för i detta fall knäleden som möjligt.

Även här gäller det att ha en diskussion med sin sjukgymnast för att se om just dina besvär skulle kunna lindras med hjälp av en ortos. I sådana fall krävs en remiss och du skickas sedan vidare till en ortopedtekniker som provar ut ortosen.

Men glöm inte bort....vitsen med en ortos är att smärtan skall minska så att du skall kunna vara mera aktiv och om möjligt träna dig bort från "bandaget". Inget slår kroppens egen muskelkorsett!

Kurs om spondylartriter

Igår hade jag förmånen att delta vid Reumatikerförbundets kurs i ämnet spondylartriter "sjukgymnastiska verktyg och metoder". Vi var ett gäng sjukgymnaster från olika delar av landet som landade i skolbänken, idel öra för vad specialistsjukgymnast och doktorand Emma Haglund hade att säga. Emma som just doktorerar i ämnet inflammatoriska "ryggar". Till sin hjälp hade Emma AS-instruktören Steinar Walsö-Kanstad. Ett mycket uppskattat inslag i kursen som gav patientperspektivet ett verkligt ansikte.

Huvudämnet gällde diagnosen ankyloserande spondylit tidigare kallas Bechterews sjukdom. Visste du att från första symtom till att diagnos är ställd ligger medeltalet på 6 år? Det är en faslig lång tid att gå runt med "ryggskott". Målet med dessa kurser från Reumatikerförbundets sida är att genom utbildning av bla sjukgymnaster minska tidsspannet från symtom till diagnos så mycket som möjligt.

Emma och Steinar i aktion. Här tas ett BAS-status

Så vad är då viktigast? Att så snabbt som möjligt utreda om "ryggontet" är av reumatologisk infalammatorisk orsak eller av annan orsak. För det är just detta med inflammationskomponenten som är det centrala utifrån en reumatologisk frågeställning.

Ja men tänker du, vad skiljer en inflammatorisk ryggsmärta från en "vanlig ryggsmärta"? Det enklaste svaret på en frågan är att ställa en motfråga. Minskar smärtan i ryggen om du rör på dig eller blir den värre? Om svaret är att smärtan minskar vid fysisk rörelse och träning då är smärtan med största säkerhet orsakad av inflammationskomponenter.

I den frågan får vi också svaret på vad man kan göra åt smärta i ryggen som är orsakad av inflammation, nämligen träning. Emma berättade om vikten av att så fort som möjligt komma igång med anpassad rörlighetsträning (se tidigare inlägg om övningar för bröstrygg och ländrygg) men även styrketräning och konditionsträning för att motverka sjukdomens effekter. Här kan en sjukgymnast vara till stor hjälp i att utforma ett specifikt träningsprogram och även följa upp detta med tester.

Jag hoppas att denna kurs kan bidra till att någon får hjälp lite snabbare och får en korrekt bedömning innan 6 år har gått. Lite trötta i huvudet gick vi nöjda hem efter en givande eftermiddag!

Friskvårdsbidrag vs Friskvårdstimme?

Har höstterminen snurrat igång rejält nu? För min del är terminsstaterna ett bra avstamp för att tex börja på ny kula gällande träning. Det är väl inte för inte tidningarna fylls av erbjudanden från gym och träningsinstanser just i terminsstarterna. Många tänker nog som jag, dags att komma igång igen och hitta en rutin för fysisk aktivitet och träning.

Jag har nyligen börjat arbeta på sjukgymnastiken på Huddinge sjukhus där man har den fiffiga regeln att vi som arbetstagare kan välja mellan att utnyttja friskvårdsbidraget på en viss slant per år eller att ta ut en timmes friskvård på arbetstid varje vecka. För min del som har fullt skubb med att få ihop tidspusslet i vardagen med en liten brutta i familjen passar det som hand i handske att kunna träna på arbetstid. Här har någon uppenbarligen tänkt till, kanske en småbarnsmamma eller småbarnspappa i den ledningsgruppen som klubbade beslutet.

Många företag/arbetsplatser beskriver annars att denna förmån är ganska dåligt utnyttjad oavsett om det handlar om friskvårdsbidarag i pengar eller i tid. Många glömmer helt enkelt bort att förmånen finns eller känner sig för stressade för att ta ut träningstiden.

Det bästa är nog att helt enkelt bestämma sig och endera nappa på ngt av alla erbjudanden om träningsmöjligheter "på stan" och lämna in kvittot för sitt träningskort till arbetsgivaren eller helt sonika sätta ett stort kryss i agenden och faktiskt utnyttja sin träningstimme i veckan om även den möjligheten finns. Själv tänker jag sikta in mig på det sistnämnda.

Hur tänker du göra i höst?

Detta gjorde vår dag!

Den här ljuvliga kommentaren kom in på inlägget "Ryggövningar för träning av ländrygg". Tack! Det ger oss energi att arbera vidare med Reumatikerförbundets träningsblogg.

Nu har jag kämpat på väldigt länge med smärta och värk varje natt och innan jag tar mig ur sängen måste jag "värma upp" med olika övningar. Har nu äntligen fått en diagnos och blivit medlem idag i reumatikerförbundet. Det känns gott att äntligen kunna få tips och råd av experter på området samt att lyssna/läsa till andra i samma situation... Tack!!

Det har hänt en del...

...i både utseende och innehåll gällande information om reumatiska sjukdomar. Dessa "piffiga" broschyrer hittade jag när jag gick igenom en gammal arkivlåda. Jag hade skickat efter information från Reumatikerförbundet till mitt examensarbete på grundutbildningen till sjukgymnast. Snacka om att informationsflödet förändrats på ca 20 år. Och till det bättre i detta fall. Idag kan du hämta den mesta av informationen gällande en Reumatisk diagnos direkt via Reumatikerförbundets hemsida eller ladda ner betydligt färgladare kunskap och information om fysisk aktivitet och träning direkt hem till dig.

Här kommer några matnyttiga länkar...
Reumatikerförbundets hemsida hittar du här >>
Bilagan "Från forskning till rörelse" kan du ladda ner här >>
Träningsfilmer "Träna hemma med Elin och Emma" hittar du här >>

Citatet: Okänd

"Öppna din famn för ombyten och förändringar, men släpp inte dina värderingar"

/Okänd