Christina Opava sjukgymnast och professor vid Karolinska Institutet är författare till texten "Fysisk aktivitet för alla"
Christina skriver...
Den generella rekommendationen är 30 minuter daglig fysisk aktivitet. Det gäller både för friska individer och personer med kronisk sjukdom. Du ska känna dig måttligt ansträngd, svettas och bli lätt andfådd. Tiden kan delas upp i till exempel två raska 15 minuters promenader. Den kan också bytas mot 20 minuters konditionsträning tre gånger i veckan. Då ska pulsen ligga på 60-80 procent av maximalpulsen. Maximalpulsen mäts antingen genom ett test eller genom den generella formeln 220 pulsslag minus ålder.
Lägg också till två styrketräningspass i veckan. Vikterna ska vara så tunga att du orkar lyfta dem cirka tio gånger, men inte mer. För personer med kronisk sjukdom eller som är över 65 år rekommenderas rörlighets- och balansträning. Bäst effekt av rörlighetsträningen får du med lugna, upprepade rörelser där du stannar till i ytterläget och försöker att nå lite längre utan att trycka eller bända. Ta gärna kontakt med en sjukgymnast för att få hjälp att lägga upp ett passande träningsprogram.
Förutom generella riktlinjer finns särskilda rekommendationer för några olika diagnoser.
Rör dig så mycket som möjligt i vardagen och undvik stillasittande perioder. Det finns hittills ingen forskningsstudie som funnit ökad inflammatorisk aktivitet efter styrke- eller konditionsträning för personer med en reumatisk ledsjukdom. När det gäller de reumatiska systemsjukdomarna finns det viss risk för komplikationer i olika organsystem i samband med fysisk ansträngning. Rådfråga alltid din läkare eller sjukgymnast innan du påbörjar träning.
Vad och hur du än tränar, börja försiktigt med låg intensitet och ge kroppen mycket tid för återhämtning. Det inte är farligt om det gör ont, så länge smärtan är acceptabel och går över inom 24 timmar. För att uppnå resultat bör träningen pågå åtminstone 5-6 veckor. Så fort du slutar träna försvinner den positiva effekten, precis som effekten av läkemedel försvinner så snart du slutar att ta din medicin. Fortsätt därför att vara aktiv kontinuerligt.
– Det är aldrig för sent att börja och lite är bättre än inget, säger Christina Opava, sjukgymnast och professor vid Karolinska Institutet.
Lägg också till två styrketräningspass i veckan. Vikterna ska vara så tunga att du orkar lyfta dem cirka tio gånger, men inte mer. För personer med kronisk sjukdom eller som är över 65 år rekommenderas rörlighets- och balansträning. Bäst effekt av rörlighetsträningen får du med lugna, upprepade rörelser där du stannar till i ytterläget och försöker att nå lite längre utan att trycka eller bända. Ta gärna kontakt med en sjukgymnast för att få hjälp att lägga upp ett passande träningsprogram.
Förutom generella riktlinjer finns särskilda rekommendationer för några olika diagnoser.
Rör dig så mycket som möjligt i vardagen och undvik stillasittande perioder. Det finns hittills ingen forskningsstudie som funnit ökad inflammatorisk aktivitet efter styrke- eller konditionsträning för personer med en reumatisk ledsjukdom. När det gäller de reumatiska systemsjukdomarna finns det viss risk för komplikationer i olika organsystem i samband med fysisk ansträngning. Rådfråga alltid din läkare eller sjukgymnast innan du påbörjar träning.
Vad och hur du än tränar, börja försiktigt med låg intensitet och ge kroppen mycket tid för återhämtning. Det inte är farligt om det gör ont, så länge smärtan är acceptabel och går över inom 24 timmar. För att uppnå resultat bör träningen pågå åtminstone 5-6 veckor. Så fort du slutar träna försvinner den positiva effekten, precis som effekten av läkemedel försvinner så snart du slutar att ta din medicin. Fortsätt därför att vara aktiv kontinuerligt.
– Det är aldrig för sent att börja och lite är bättre än inget, säger Christina Opava, sjukgymnast och professor vid Karolinska Institutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar