Varför då hänga upp sig på pulsen. Tja kort och gott för att veta att man tränar på den intensitet man faktiskt tänkt för sig och sitt hjärta. Vill jag öka min faktiska kondition (syreupptagningsförmåga) måste jag upp i minst 70% av min maxpuls, ligger jag lägre är det inte konditionen jag ökar snarare förbränningen. Så pulsen hjälper mig att hålla koll på att jag uppnår målet för mitt träningspass. Att konditionsträning är viktigt för den som har en reumatisk sjukdom är numera konstaterat. Vi behöver flåset lika väl som alla andra "Svensson"
Detta med indelning av pulszoner skiljer sig ngt beroende på vilken litertur eller "skola" man läser utifrån. Själv är jag mest van med indelningen i 5 st pulszoner enl följande...
Zon 1 | 50-60% | Mycket lätt. Återhämtning/aktiv vila, uppvärmning eller nerjogging. | ||
Zon 2 | 60-70% | Lätt. Optimal fettförbränning, långdistansträning och lågpulsträning. | ||
Zon 3 | 70-85% | Medel. Konditionsträning, snabbdistansträning. | ||
Zon 4 | 85-95% | Hårt. Mjölksyreträning (anaerob träning), intervallträning | ||
Zon 5 | 95-100% | Max. Högintensiv träning, intervallträning |
Att räkna ut sin pulszoner skiljer sig också åt beroende på var man söker, vanligt är dock att använda sig av Karvonens formel: (maxpuls – vilopuls) x intensitet + vilopuls = pulsträningsmål
Hur får jag då fram sin maxpuls? Ja även här kan man göra detta mer eller mindre vetenskapligt utifrån olika formler. Det enklaste sättet för att få ett riktvärde är att ta 220 minus sin ålder, vilket ger en känsla för din maxpuls. Vilopulsen tar man företrädesvis bäst på morgonen innan man klivit upp ur sängen. Räkna pulsen under en minut om du inte har en pulsklocka som du lätt kan koppla på.
Sedan är det bara att sätta sig ner och klura ut i vilken pulszon man vill träna i och vad man vill uppnå.
Du som vill läsa mera om detta och få verktyg att räkna ut dina värden hittar en bland många hemsidor i ämne här >>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar