onsdag 13 september 2017

Reumadagarna: Dos och respons vid fysisk aktivitet- teori och verklighet





Morgonpigga fysioterapeuter inleder Reumadagarna i Västerås med att lyssna till Åsa Tornberg docent vid Institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds Universitet.

Åsa Tornberg, fysioterapeut har sitt forskningsområde inom diabetes och forskar på hur fysisk aktivitet och träning påverkar insulinet och dess verkning. Forskningen visar att fysisk inaktivitet är den 4:e största sjukdomsrelaterade riskfaktorn.



Fysisk inaktivitet ger kronisk generell inflammation (se bild ovan) vilket i sin tur påverkar det metabola systemet negativt vilket på sikt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom samt flera andra specifika sjukdomstillstånd. Den generella inflammationen skapar i sig en låg "fitness" medan skelettmuskulaturen som genom dagens forskning ses som ett endokrint organ motverkar inflammation.

Åsa Tornberg visar på hur potent fysisk aktivitet och träning är att påverka glukosnivåer. Forskningen visar att en kombination av kondition av styrketräning gav lika stor påverkan (0.8% enheter) av gluksossänkning som läkemedel över tid.


Att träningsplanera är a och o för att få bästa möjliga effekt och Åsa Tornberg poängterar vikten av att testa vilken nivå man ligger på både gällande kondition och styrka och utifrån resultaten planera upplägg och program. Glöm inte bort att planera in återhämtning det är grunden för att kroppen skall hinna kompensera och bygga upp sig efter träning, alltså möjliggöra träningseffekt.

Intensitet och tid är det som påverkar insulinet främst. Att träna på högre intensitet tex enl HIIT är mera effektivt än att köra långa pass på lägre intensitet. För att påverka insulinkänsligehetn behöver man komma upp i över 70% av (maxpuls minus vilopuls + formel = HRR Exercise HR= 70% (201-50=151) + 50) Exercise HR=155 bpm



För att få en medicinsk effekt av fysisk aktivitet och träning krävs i högre grad individualisering av träningsplanering och träningsanpassning än vad som görs idag för att nå bästa och mesta möjliga träningseffekt.


Utifrån reumatologiskt perspektiv är forskningen inom ämnet diabetes mycket intressant då flera likheter föreligger inom påverkan av det metabolasystemet och kopplingen till hjärt-kärlsjukdom. Vidare är kunskapen om att fysisk inaktivitet i sig själv ger upphov till inflammation en aspekt att fundera vidare runt. Att träning i sig själv numera anses som inflammationsdämpande har även forskningen inom reumatologin kunnat konstatera frågan är bara hur vi på bästa sätt skall använda denna kunskap i praktiken.

Åsa Tornbergs svar är tydligt! Testa, mät, planera, individanpassa och våga träna på högre intensitet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar