Ingen bevisad effekt med omtalade MSM

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Naturpreparatet MSM påstås ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper och sägs vara bra vid artros. Men om MSM över huvud taget fungerar är inte klarlagt i några stora vetenskapliga studier.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #3

-------------------------------------------------------

Runt 30 procent av dem som har ont på grund av artros använder kosttillskott eller naturpreparat för att lindra smärtan.

MSM, metylsulfonylmetan, är ett av alla dessa preparat, och ofta omtalat. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att det är effektivt mot smärta.

Trots det tycker många med reumatisk sjukdom att MSM är bra.

– Jag tycker att smärtan blev mindre och att magen krånglade mindre när jag började med MSM, säger Ingvor Thorén, 54, som bor i Spånga och har både artros, fibromyalgi och känslig tarm, eller IBS.

– Egentligen tror jag inte på sådana här alternativa metoder, men jag tycker ändå att jag upplever en effekt, säger Ingvor Thorén.

De få studier som finns visar att MSM inte är bättre än placebo, så kallade sockerpiller.

I en del av dessa små studier har patienterna upplevt lite mindre smärta och förbättrad funktion i knäna, men det är oklart om resultatet är av klinisk betydelse.

– Jag kan inte rekommendera någon av mina patienter att ta MSM, eller något annat preparat, där det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för att det fungerar, säger Stefan Lohmander, seniorprofessor i ortopedi vid Lunds universitet.

Studier visar att vetenskapliga bevis inte är det som väger tyngst vid beslut att använda kosttillskott eller naturläkemedel. Det som väger tyngst är i stället råd från vänner och familj och uppgifter i medierna.

En av dem som tar MSM-pulver varje dag för att må bättre är Pernilla Waax Svänson, 51, som bor i Gustavsberg. Hon har ingen reumatisk sjukdom men började med MSM i början av 2000-talet då hon var aktiv kampsportare.

– Musklerna återhämtade sig snabbare med MSM. I dag känner jag mig piggare, immunförsvaret blir starkare och håret växer bättre.

Pernilla Waax Svänson tycker att hon inte är förkyld lika ofta och märker stor skillnad när hon inte tar det.

– Jag känner mig tröttare och har inte lika mycket energi.

Text: Fredrik Hed

Fakta: Viktigt att tänka på

• De som tar naturläkemedel, kosttillskott eller andra produkter bör alltid berätta detta för sin läkare. Det är osäkert hur otestade preparat påverkar vanliga läkemedel.

Blåbär har allt!

Om du inte tagit dig "off road" ännu i sommar så gör det idag. Ut i skogen med dig vet ja, det är blåbärsår i år. De lär vara bland de nyttigaste bären du kan plocka fritt och för intet och som sagt i år finns det gott om de små blå.

Tänkte på det när lillflingan och jag gjorde en förmiddagstur upp skogsbrynet att detta måste vara det ultimata hälsoreceptet. Gång i ojämn terräng, böja sig ner för att nå bären, sträcka på sig för att spana in nästa stim av blåbärsris, gå en bit igen. Hela kroppen får jobba stilla och rytmiskt, böja, sträcka, tänja plocka.

Lillflingan kom dock på ett mer tillbakalutat plockarsätt, hon satte sig på en sten och bad att få blåbärsris serverade i handen för att sedan ömsom lägga bären i hinken eller munnen.

Stunden i skogen gav vila åt själen och lagom rörelse åt kroppen. Våra blåa bär har sedan förgyllt gröten varje morgon. Mums! Fritt och för intet som sagt. Gå ut i skogen, det är veckans tips.

Yogan ger Therese makt över smärtan

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Therese Lögdahl. Foto: Louise Ljungberg

För Therese Lögdahl handlar det om mycket mer än en trend. Yogan har blivit hennes jobb och är livsviktig på flera sätt.– Mitt liv har förändrats av yogan. Smärtan rinner av mig på ett helt annat sätt.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #3

-------------------------------------------------------

Therese Lögdahl, 29, har systemisk lupus erythematosus, SLE, Sjögrens syndrom och Raynauds fenomen. Som barn hade hon reumatoid artrit, RA, som senare gick över till SLE.

– Förr var problemen med lederna värst, nu handlar det mer om muskler, senfästen och inre organ.

I jobbet som yogalärare i Sundsvall och föreläsare om stress och smärthantering har hon en extra förståelse för dem som har ont i kroppen.

– När smärtan gör att vi inte rör på oss så mycket blir vi ännu stelare och musklerna mer spända. Yoga handlar mycket om att lära sig att slappna av. Det behöver inte vara krångligt utan ska kännas mer som meditation. Alla positioner går att göra med en stol, det kan vara bra att komma ihåg.

Yoga handlar om att observera kroppen, och mycket om andning.

– Övningarna skapar ett lugn och kan fungera som massage av de inre organen.

Och Therese har blivit både starkare och tåligare, tack vare yogan.

– Många riskerar att identifiera sig med sin sjukdom. Men yoga kan hjälpa till att bli mer distanserad, vilket är bra. Jag tycker att yogan gör att jag kan ta makten över smärtan. Att det blir jag som bestämmer.

Särskilt gillar hon den vanliga hathayogan, som är flexibel och med rörelser och positioner som går att anpassa efter hur kroppen mår. Medicinsk yoga är en annan favorit, "mild och hänsynsfull".

Therese Lögdahl tror att fler med reumatiska sjukdomar skulle ha glädje av yoga och skulle gärna vilja föreläsa för reumatikerföreningar runt om i landet, utifrån sina erfarenheter.

– I stället för att tycka synd om mig själv tänker jag på vad jag kan göra, trots smärtan. Det ger mig kraft.

Text: Maja Aase
Foto: Sara Arnald

Dofter och minnen

Tog en stilla kvällstur på cykeln mellan regnskurarna. Varken kroppen eller knoppen var sugen på någon hårdkörning så jag lunkade på där på pedalerna och njöt av sommaren. Såg smultronen i vägkanten som väntade på att bli hittade av något barn. Log gott åt den trötta getabocken som idisslade under sina långa skruvade horn. La i en ännu lättare växel för att orka upp för backen mellan de stora tysta granarna då slog minnet till med full kraft. Eller egentligen var det näsan som skickade mig 30 år tillbaka i tiden. Här inne i skogslandet passerade jag nämligen en liten myrmark och näsan fylldes av doften av Pors.

Plötsligen var jag där, i runda slängar 10 år med metspöt på axeln. Framför gick farmor och efter kom farfar. Flötet på spöt var gjort av en gammal kork och i handen höll jag en påse med deg som agn. Någon stans i snåren kom farmor och farfars katt Murre som för länge sedan räknat ut att det kanske skulle vankas mört till kvällsmat. Vi ginade över Tänbacksgärdet, snett ner bakom stora hallonbusken och så ut på spången i myren eller myrn som man kort och sa. För mig var det som att gå in genom porten till djungeln en ny värld av dofter och växter. Gå försiktigt nu inte halka på spången och håll tungan rätt i mun mellan rulltuvorna. I stilla sommarkväll stod vi där med myrn i ryggen och ån framför och livet andades ro, där bland blommande Pors tillsammans med farmor och farfar.

Ibland kan den lugnaste cykeltur ge den största energin tack vare dofter och minnen.

Testat fäbodtennis?

Kort modell, stora rack och boll i påse. Yes det funkar!

Ibland kan det enklaste också vara det roligaste. Har du en stör, ett snöre, en strumpa och en tennisboll samt två slagträn (typ brännbolls trän eller annat lämpligt tillhygge) kan du på 5 min skapa förutsättningarna för en riktig sommarplåga på gräsmattan.

Den här aktiviteten har sysselsatt tusentals lägerfirande scouter genom åren lika väl som glada familjer i semestertid. Gammal som ung, alla kan vara med.

I med bollen i strumpan, knyt fast i snöret. Fäst sedan snöret i störens topp (ca 2 m hög stör rekommenderas och ngt kortare snöre).

Utrusta de två kombattanterna med var sitt slagträ och kör igång. den förste som lyckats slå förbi sin motståndare och snurrat in hela snöret så bollen når stången vinner.

Enkelt, billigt, kul och rolig sommarträning.

Testat fäbodtennis? Det är dags nu!

Citatet: Då och nu

"För en generation sedan behövde människor vila efter avslutad arbetsdag. Nu behöver de motion."

/Källa okänd

Artrosskolan gjorde stor skillnad för mig

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Jette Kjaer. Foto: Privat.

För 15 år sedan började danskan Jette Kjaer, 62, få ont i händerna. Hon gick till sin läkare, som konstaterade artros utan att ordinera någon direkt behandling.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #3

-------------------------------------------------------

När Jette Kjaer pensionerades 2012 flyttade hon från Danmark till sambon i Gyllebo på Österlen. Kort därefter fick hon smärtor i höger höft och nedsatt rörlighet.

Vid röntgen konstaterades artros och på nätet hittade hon information om artrosskola och bad läkaren om en remiss.

– Artrosskolan på Rehabhuset Tomelilla gjorde stor skillnad för mig. Nu går jag två gånger i veckan till deras gym och en gång i veckan på vattengympa, som är organiserad av Reumatikerförbundet. Jag tror att jag är i bättre form i dag än någonsin tidigare och märker stor skillnad om jag hoppar över några pass.

Hittills har Jette Kjaer hört talas om två av de tre hörnpelarna i egenvården vid artros. Hon har koll på att hålla sig informerad och skaffa sig kunskap och att det är viktigt att vara fysiskt aktiv.

– Men det där med vikten har ingen riktigt sagt något om och jag har inte heller några större problem. Vi försöker äta sunt och mycket grönt och odlar våra egna grönsaker, säger Jette Kjaer.

Text: Fredrik Hed

Runtastic fiffiga appar

Är du en appbiten och appvan användare? Det är inte jag! Har provat lite olika appar inom ämnet livsstil och hälsa men inte riktigt fastnat för någon, förrän nu. Den har länge legat nedladdad i mobilen och visst har jag kikat lite på den ibland men det var först för ett par månader sedan som jag faktiskt började använda den i skarpt läge. Appen heter "Runstatic Mountain Bike" och innehåller en rejäl mängd funktioner i gratisversionen och ännu fler i PRO-versionen (betalversionen) förstås. Här går att få fram allt från cykelrutt via GPS till medelhastighet och sträcka. Om du är av den interaktiva sociala typen kan du följa dina cykelkompisar över sociala medier och dela rutter och tider om så önskas. Själv är jag kort och gott mest förtjust i all se vilken sträcka jag cyklat och på vilken tid. Kalendern som ackumulerar sträcka under varje månad peppar också och det är roligt att se hur många kilometer jag samlar under en månad då jag väljer cykeln som transportmedel.

Runtastic är precis som namnet avslöjar från början en app för löpning men har sedan utvecklats med både funktion för cykling (MTB och landsväg), gång, magträning (x flera), sömn och pulsmätare.

Fiffig app, lätt att använda med lagom peppande effekt!

Kommentera gärna dina synpunkter om du själv testat någon av Runtastics appar.

Ny studie kartlägger det viktigaste vid artros

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Allt fler forskar om artros. En ny studie vid Lunds universitet ska kartlägga behovet av protesoperationer. En annan studie undersöker vad som är viktigast för bäst resultat: information, fysisk aktivitet eller viktkontroll.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #3

-------------------------------------------------------

Artrosbehandling i Sverige baseras på medicinsk forskning, som lett fram till BOA-­registret, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Grunden i dagens artrosbehandling är information och kunskap, fysisk aktivitet och viktkontroll.

För att undersöka behovet av proteser vid artros ska Leif Dahlberg och Stefan Lohmander, båda professorer och överläkare i ortopedi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund, studera hur många patienter i BOA som behöver protesoperation, jämfört med dem som inte behandlas enligt BOA.

– Tanken är att de som deltar i BOA, och som får ett vetenskapligt baserat omhändertagande, inte behöver lika mycket kirurgi som de som inte behandlas enligt BOA, säger Stefan Lohmander, vars forskning har legat till grund för BOA:s tillkomst.

– Målet med behandlingen enligt BOA är att så långt det går undvika kirurgiska ingrepp, och att förbättra livskvaliteten för den stora grupp med artros som inte är aktuell för protesoperation. Studien ska kartlägga hur bra vi lyckas med det, säger Leif Dahlberg, som sitter med i BOA:s styrgrupp.

Standardreceptet vid artros är alltså information och kunskap om artros, fysisk aktivitet och viktkontroll. Men hur fördelningen mellan de tre olika ingredienserna ska se ut är inte klarlagt. Därför startar Leif Dahlberg en studie för att försöka klarlägga vad som är viktigast och vilken "dos" som är den rätta.

– Alla deltagare i studien ska gå på artrosskola för att få information och kunskap om sjukdomen. Några får ett tillägg av viktkontroll, några får fysisk aktivitet och andra en kombination av både och. Sedan får vi se vilket som ger bäst effekt.

I sin forskning har Leif Dahlberg och Stefan Lohmander fastslagit att förutom ärftlighet finns det tre viktiga riskfaktorer för att få artros: ledskada i unga år, övervikt och för lite fysisk aktivitet.

– En uppkommen ledskada kan du inte göra något åt, men de andra kan du påverka själv, säger Leif Dahlberg.

Artrosforskningen i Lund är indelad i tre områden: vilka riskfaktorer som bidrar till att sjukdomen uppkommer, vad som händer i själva leden vid sjukdomen samt att pröva och utveckla nya behandlingar.

Vid sidan av att studera riskfaktorer spenderar Leif Dahlberg och Stefan Lohmander mycket tid i labbet med sina kollegor, för att undersöka vad som händer kemiskt i brosket när det bryts ned. Tidigare var det inte känt att broskceller kunde nybildas men den moderna artrosforskningen har visat att det inte stämmer.

– Vi har kommit fram till att brosket, precis som hjärnan, till viss del kan reparera sig själv, säger Leif Dahlberg.

Men om forskningen har kunnat kartlägga varför artros uppkommer, och vad som händer när brosket slits ned, har det inte gått lika bra att hitta effektiva behandlingar. Det beror bland annat på att artros är en komplex sjukdom, som inte bara drabbar brosket utan även ben och ledband.

– I likhet med Alzheimers sjukdom, som sakta smyger sig på, kan artros orsakas av många små skador som uppstår under flera år och samlas i vävnaderna, säger Stefan Lohmander.

När smärtan dyker upp är det ofta för sent för att åtgärda skadorna.

– Och det kan inte ett läkemedel ändra på, säger Leif Dahlberg.

Däremot mår även skadat brosk bra av fysiskt aktivitet.

– Det viktigaste är att kunna bära upp sin egen vikt, för att minska belastningen på lederna, säger Leif Dahlberg. Men lite mer fysisk aktivitet är bra för både ben och brosk och troligen leder det till viktnedgång också, som då kommer på köpet.

Fakta

Detta är artros

• Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och påverkar upp till 800 000 människors dagliga liv.
• Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket, vilket ger bristande funktion i leden.
• Läs mer om artros.
• Läs mer om BOA-registret.

Ekonomiskt stöd

Sedan 2009 har Reumatikerförbundet stöttat Leif Dahlbergs forskning med 825 000 kronor och Stefan Lohmanders forskning med 1  175 000 kronor.

Första dagen på semestern!

Så har första dagen på semestern passerat med allt från spöregn till soldis till kvällen. Säkert flera med mig som börjat ledigheten i och med denna vecka och suckar lite över att man inte var ledig i förra veckan när vi slog årets värmerekord. Men vad är en bal på slottet!?

Sitter och funderar på detta med fysisk aktivitet och inte minst på strukturerad, planerad träning. Har inte varit så lite av den sistnämnda varan för mig sedan dackefäjden. Hade goda intentioner med cykelvasan men det föll på att vi glömt en stor högtidsdag inom familjen som landade på samma dag och inte minst på att vi under senaste halvåret renoverat "en halv by".

Så sitter jag här och känner mig lite misslynt att jag liksom inte får till det med svettband och benvärmare på i någon form av regelbunden planerad motion. Tänker ett varv till och konstaterar att sommarens första semesterdag innehållit allt från att släpa flyttkartonger till gå ner till sjön med familjen och få uppleva lillflingans fiskepremiär. Det är också att vara "i rörelse".

Hur ser din "icke träning" ut under semestern?

Testa nytt: Prova SUP!



Bild från Stockholms SUP-klubb


Du kanske har sett dom glida förbi ute på någon sjö eller vattendrag. dom ser ut som tagna ur någon film från söderhavet där de står på sin bräda med en lång paddel i handen. Det du sett heter Stand Up Paddling (SUP). En aktivitet som vuxit sig allt starkare även i vårt kalla land trots att SUP-brädan ursprungligen kom från platser med bra mycket högre celsius tal än vad Sverige kan uppbringa.

Många uppfattar SUP-paddlingen som både enklare och mer allmängiltid än tex kajak eller kanotpaddling. En platt bräda och en lång paddel är allt som krävs, vågor eller plattvatten spelar mindre roll. Gammal eller ung kvittar det också. Detta är en aktivitet som engagerar alla sinnen och alla muskler. Ta i så mycket eller så lite du vill och njut av upplevelsen i fulla drag.

Idag finns många uthyrare av SUP-brädor då du kan i lugn och ro prova på utan att behöva sälja både skjortan och slipsen för att ha råd med en egen bräda.

Så varför inte testa nytt i sommar och prova Stand Up Paddling!?

Läs mera om SUP här >>
eller här >>

Kreativt avbrott i arbetet!

En hälsning till alla som håller vården igång under sommaren. Ta ett kreativt avbrott!

Om vader i Prehabbloggen

Vill slå ett slag för "Prehabbloggen" som finns i högerspalten här på Reumatikerförbundets träningsblogg. För några dagar sedan publicerades ett inlägg om vader i Prehabbloggen med målet att hålla vadens två muskler pigga för löpning. Men strunta i att det handlar om löpning, många personer med reumatisk sjukdom har också problem med just vadmuskulaturen endera på grund av krångel med knäleden eller fötterna. Kanske kan tipsen i Prehabloggen hjälpa dig och dina vader. Modulera övningarna efter ditt behov och dagsform.

Här hittar du inlägget om vadträning >>

Bed & Bike

Här får du ett trevligt tips inför semestern, Bed & Bike. Ett koncept startat av Cykelfrämjandet sedan några år tillbaka. Precis som det låter är här trevligt boende kombinerat med cykelfin terräng. För att främja både cykelsäkerhet och utveckla cykelmöjlighet i Sverige samarbetar Cykelfrämjandet med Trafikverket. Så passa på att ta en längre eller kortare tur med en eller flera övernattningar via Bed & Bike i sommar.

Läs mera om Bed & Bike här >>