onsdag 27 maj 2015

Gästblogg Nina: Mot EULAR och Rom



Så har en månad alltså gått! Swish sa det så byttes grå och trista april ut mot, maj, i alla fall lite ljusare och trevligare maj. Även om de just sa på vädret att det har regnat ovanligt mycket under Maj månad i år...

Men som vanligt mot slutet av Maj så börjar förberedelserna för en av höjdpunkterna för mig som forskare inom reumatologi. Nämligen den årligen återkommande kongressen the European League Against Rheumatism, eller EULAR, som alltid hålls i mitten av juni. I år bär det av till Rom och att döma av programmet kommer det att bli mycket spännande för mig som fysioterapeut med föredrag om hur intensitet vid träning ska kontrolleras på bästa sätt och sessioner om patientrapporterade bedömningsinstrument. 

I år är jag lite mer nervös för att åka till konferensen än vad jag brukar vara. Jag blev nämligen redan förra hösten tillfrågad om jag kunde tänka mig att hålla i en sk. "highlights" session för den delen av kongressen som arrangeras av PARE, patientorganisationerna! Gulp. Jjjjaaa. Såklart vill jag det! Men oj. Nervöst!! Mitt uppdrag går ut på att täcka samtliga presentationer som hålls inom det sk. "Health professionals" fältet (det är alltså fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, kliniskt verksamma läkare och annat vårdfolk) och sedan att sammanfatta innehållet under den sista sessionen på 15 minuter i form av vad jag har uppfattat som det bästa ur patienternas synvinkel. 

Jag förstod tidigt att jag inte kommer se mycket av Rom, vill jag kolla in Påven får jag ta en nöjestripp en annan gång, för här ska kollas postrar, lyssnas på föredrag, ätas plastförpackad sallad och tigga sponsrade bläckpennor i båsen för hela slanten! För oj vilken möjlighet, att få gå och lyssna på en hel kongress med "patientglasögonen" på och riktigt få fundera vad vår forskning som vi producerar egentligen betyder för de som den är till för. Jag hoppas på värdefulla insikter (och sol, god sallad och många gratis pennor) när jag summerar en av årets höjdpunkter.

Och hörni, tack för mig. Tack för att jag fick möjligheten att berätta om en forskande och undervisande fysioterapeuts vardag i träningsbloggen! På återseende eller hörande i framtiden!


Tjingeling!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar