Gästblogg Nina: Evidensbaserad vård

Den senaste veckan har jag ägnat åt att undervisa blivande kollegor i vetenskapens ädla konst. Jag har haft förmånen att få rå om 60 fysioterapeutstudenter som går den tredje terminen på sin utbildning och syftet med kursen är att de ska lära sig att konsumera vetenskap. Att förstå vad andra har skrivit och att läsa sig att sålla ut det som är viktig och välgjord forskning från det som är mindre välgjort.

Oundvikligen kom diskussionerna in på evidensbaserad vård. Ett begrepp som vi använder i vården men som kan ha lite olika innebörd beroende på vem du frågar. I vårt fall ser vi på det utifrån en modell med fyra ”blomblad” som skall samverka i vårt evidensbaserade tänkande. Dessa är att vi ska basera våra insatser på bästa tänkbara forskning, ta i beaktande kliniska erfarenheter och kunnande, utforma behandling utifrån patienternas önskemål, men också anpassa oss till de resurser vi har till förfogande. Eftersom både jag och min kollega Emma Swärdh som undervisar i kursen har vår kliniska erfarenhet inom reumatologi bombarderar vi våra studenter med exempel från det reumatologiska området vad helst vi än talar om. 

När det gällde våra exempel om evidensbaserad vård kunde vi lätt identifiera exempel där man som fysioterapeut blir glad att vara just fysioterapeut, där patientens önskemål, vår kliniska erfarenhet och den tillgängliga forskningen är samstämmiga och att åtgärderna ryms inom resurserna. 

Till exempel främjande av fysisk aktivitet, att arbeta med levnadsvanor och att vara coach, specialist eller bollplank till någon som är i ett skede där träning och hälsa upprätthålls i en bra balans för just den individen. Det är härligt att få förmedla såna bra exempel till blivande kollegor och att få passa på att ge dem lite extra insikt i det område som vi båda brinner för. 

Såklart finns det också exempel där resurserna i vården inte alls stämmer överens med vad forskningen säger, vilka erfarenheter vi har och vilka önskemål patienten har. Men de tar vi en annan vecka. Nu ut och boosta kroppen med sol och nästan sommarkänslor. Kanske passa på att ta en promenad?

Chatta med Dr Stefan om fibromyalgi ikväll

Ta chansen klockan 19:45 på tisdag kväll och ställ frågor om fibromyalgi till en framstående smärtforskare!

Stefan Bergman, specialistläkare i allmänmedicin, docent i experimentell reumatologi och professor i hälsa och livsstil, föreläser i Immanuelskyrkan i Halmstad på internationella fibromyalgidagen, tisdagen den 12 maj. 

Efter föreläsningen svarar han på dina och allmänhetens frågor via Fibromyalgiförbundets chat. Chatten börjar kvart i åtta och håller på en halvtimme. För att kunna ställa frågor måste du logga in med ditt Facebook-konto eller
Föreläsningen är resultatet av ett samarbete mellan Fibromyalgiförbundet och Reumatikerförbundet.
Länk till chattsidan.

Reumatikerförbundets hemsida hittar du här >>

Träning vid fibromyalgi

Idag är det internationella fibromyalgidagen! Och självklart har även träningsbloggen fokus på fibromyalgi just idag.

Den stora käpphästen vid denna sjukdom är långvarig och utbredd smärta, en smärta som ofta ökar vid aktiviteter som kräver muskelstyrka eller muskeluthållighet. Det kan då tyckas märkligt att en av behandlingsmetoderna för att lindra sjukdomen just då är fysisk aktivitet och träning.

Precis som vid andra reumatiska sjukdomar gäller dock regeln att påbörja träningen på för individen rätt nivå och utifrån dagsform. Denna princip är kanske än viktigare vid just fibromyalgi. Att dela upp sin fysiska aktivitet i kortare pass vid flera tillfällen under dagen fungerar alldeles utmärkt tex 10 min + 10 min + 10 min, då blir ju totalen ändå 30 min den dagen. Strålande!

Finns det då någon tio i topp övning eller aktivitet som är extra bra just vid fibromyalgi? Nej, här handlar det mera om att hitta en aktivitet som just du tycker är rolig och behaglig. Det spelar ingen roll om det handlar om att vara ute i trädgården och kratta eller att sätta sig på cykel och ta en tur eller gå och träna i bassäng. Doserar aktiviteten efter hur du mår och försök öka "träningstiden" på sikt. Sträva efter att få in både konditionshöjande och muskelstärkande övningar i den aktivitet eller träningsform du väljer.

Förutom ökad smärta beskriver många som lever med fibromyalgi ökad trötthet. Även här kan fysisk aktivitet och träning ha en positiv effekt. Man blir helt enkelt piggare av att röra på sig och gladare. Träningen sätter liksom fart på både knoppen och kroppen.

Idag hålls många föreläsningar om fibromyalgi ute i landet. Ta en titt i Reumatikerförbundets kalendarium om någon föreläsning hålls i närheten av där du bor. Kalendern hittar du här >>

Läs mera om fibromyalgi på Reumatikerförbundets hemsida som du hittar här>>

Ny gästbloggare: Nina Brodin

Under maj månad har träningsbloggen glädjen att häsa Nina Brodin välkommen som gästbloggare. Ta del av Ninas första inlägg här nedan.



Nina Brodin månadens gästbloggare

Nina Brodin – undervisande och forskande fysioterapeut… Hej alla nyfikna bloggläsare därute! Nu har träningsbloggen fått tillfälligt besök av de tankar och funderingar kring fysisk aktivitet och träning som rör sig i huvudet på mig, en fysioterapeut som ägnar största delen av dagarna åt att utbilda blivande kollegor och forska om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom, men som även för tillfället har förmånen att även få jobba med det roligaste av allt – verkligheten! Jag syftar såklart på möten med patienter! Mina erfarenheter från mitt arbete som fysioterapeut inom reumatologi vid Danderyds sjukhus ger mig verktyg att använda inte minst inom forskningen, men även i mitt arbete som lärare vid Fysioterapeutprogrammet på Karolinska Institutet.

Jag går en kurs just nu. Den handlar om att lära och kommunicera genom att använda öppna nätverk. Man har väl fejsbook tänkte jag, det här kommer att gå galant. Men redan efter en veckas kursande inser jag att jag är på samma nivå som min mamma (som fortfarande kallar datorn för datan och skriker i sina sms med ’STORA BOKSTÄVER!!’). Den digitala världen är oändligt stor och jag finns bara i ett litet litet hörn av den.  Jag tänker på den forskning som vi genomför i den forskargrupp jag är med i just nu och drar mig till minnes att vi vid det senaste mötet pratade om PER, mina vårdkontakter, ont i lederna-appen, tRAppen, att följa träning med sms, att testa sin egen kondition via nätet och hur användbara accelerometrar är. En rad tekniska och internetbaserade aktiviteter. För det är ju den tiden vi lever i. De kommande veckorna ska jag och en kollega förbereda för en studie som vi har fått finansiering från the European League Against Rheumatism (EULAR) för att genomföra. Den handlar bland annat om hur vårdpersonal och patienter utnyttjar modern teknologi för att mäta och bedöma sin egen fysiska aktivitet. Jag ser med spänning fram emot resultatet och jag misstänker att vårdpersonal ligger i lä jämfört med patienterna!

På återhörande,

Hans friskare liv med Hälsoportalen

 

Hans Bergström har haft psoriasisartrit i 30 år. Genom att träna och hålla sig fysiskt aktiv motverkar han besvären. Till sin hjälp har han Reumatikerförbundets hälsocoach och hälsodagboken som han för inne på Hälsoportalen. Om du har reumatoid artrit (ledgångsreumatism), psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit (Bechterews) så har du också möjlighet till att ta hjälp av Reumatikerförbundets Hälsoportal. Besök den här sidan för mer information: https://reumatikerforbundet.org/halso...

Motionslopp för alla

Som en fortsättning på fredagens inlägg kommer här ett antal länkar till årets motionslopp. Tyvärr finns inte en samlad sajt för alla olika grenar, sporter, inriktningar utan de är mera grenspecifika med cykling och löpning som de stora kolosserna.

Vore kanske ett uppslag för någon innovativ person att göra företasgidé av...!
Här kommer i alla fall ett antal länktips som hjälper dig att hitta rätt motionslopp 2015.

Löpkalendern 2015 (som namnet säger här är det gå, lunka löp som gäller) hittas här >>

Cykeltävlingar och motionslopp hittar du här >>

Motionskalender (cykling även här) hittar du här >>

Funbeat (mera blandad kompott av tävlingar inom flera grenar) hittar du här >>

Svenska Kanotförbundet (här hittar du motionslopp ute på böljan den blå) hittar du här >>

Klara 5 km på 9 veckor

Under 2011 följde jag (elinsjukgymnast) detta 9 veckorsprogram med målet att från att inte i princip sprungit något till att genomföra Blodomloppets 5 km. Det fungerade. Jag fick dock lägga lite längre tid på vissa av passen och inte gå fram fullt så snabbt som schemat visar för att mina fötter skulle hålla. Men de höll.

Så varför inte anmäla dig till blodomloppet du med! Här hinns länk till  Blodomloppets hemsida >>

Här är träningsprogrammet "Nybörjarprogram för löpning"!

Vecka	Träningspass 1	Träningspass 2	Träningspass 3
1	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 1 minut. Gå i 1½ minut.  till en total tid av 20 minuter (8 st).	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 1 minut. Gå i 1½ minut.  till en total tid av 20 minuter (8 st).	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 1 minut. Gå i 1½ minut.  till en total tid av 20 minuter (8 st).
2	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 1½ minut. Gå i 2 minuter.  till en total tid av 20 minuter (6 st).	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 1½ minut. Gå i 2 minuter.  till en total tid av 20 minuter (6 st).	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 1½ minut. Gå i 2 minuter.  till en total tid av 20 minuter (6 st).
3	Värm upp m. 5 min rask promenad. Utför två repetitioner av följande intervaller: Spring i 1½ minut. Gå i 1½ minut. Spring i 3 minuter. Gå i 3 minuter.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Utför två repetitioner av följande intervaller: Spring i 1½ minut. Gå i 1½ minut. Spring i 3 minuter. Gå i 3 minuter.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Utför två repetitioner av följande intervaller: Spring i 1½ minut. Gå i 1½ minut. Spring i 3 minuter. Gå i 3 minuter.
4	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 3 minuter. Gå i 1½ minut. Spring i 5 minuter. Gå i 3 minuter. Spring i 3 minuter. Gå i 1½ minut.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 3 minuter. Gå i 1½ minut. Spring i 5 minuter. Gå i 3 minuter. Spring i 3 minuter. Gå i 1½ minut.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 3 minuter. Gå i 1½ minut. Spring i 5 minuter. Gå i 3 minuter. Spring i 3 minuter. Gå i 1½ minut.
5	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 5 minuter. Gå i 3 minuter. Spring i 5 minuter. Gå i 3 minuter.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 8 minuter. Gå i 5 minuter. Spring i 8 minuter.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 20 minuter utan att gå.
6	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 5 minuter. Gå i 3 minuter. Spring i 8 minuter. Gå i 3 minuter.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 10 minuter. Gå i 3 minuter. Spring i 10 minuter.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 25 minuter utan att gå.
7	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 25 minuter utan att gå.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 25 minuter utan att gå.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 25 minuter utan att gå.
8	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 28 minuter utan att gå.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 28 minuter utan att gå.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 28 minuter utan att gå.
9	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 30 minuter utan att gå.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 30 minuter utan att gå.	Värm upp m. 5 min rask promenad. Spring i 30 minuter utan att gå.

Träningsprogrammet är upplagt för att vägleda en person som inte sprungit tidigare att på 9 veckor utvecklas från att vara ”stillasittande” till att kunna springa i 30 minuter.