Christian Berglund efter Cykelvasan x 2

Christian Berglund i Team Reumatikerförbundets färger under CV90

Reumatikerförbundets träningsblogg fick möjlighet att ta pulsen på Christian Berglund efter två genomförda lopp i årets upplaga av Cykelvasan.

Christian, jag ställer den klassiska sportfrågan -Hur känns det efter CV30 och CV90, din spontana kommentar om loppen?

Det känns fantastiskt! Detta är faktiskt något av det roligaste jag har gjort och framför allt CV30 med min yngsta dotter.

CV30 som jag cyklade med min dotter var riktigt roligt. Banan var väldigt enkel, bredd och fin tycker jag. Vi hade ett riktigt fint väder den dagen då solen sken över oss alla som skulle cykla eller heja på. Det var en härlig och avslappnad stämning vid start, cykling och målgång. Ute på arenan så var det alla slags motionärer, från gammal till ung, från tung till tunn. Det fanns många som hejade "fram" oss cyklister under loppets gång. Något som jag aldrig kommer att glömma var när åskådare hejade fram min dotter när hon kämpade på. Och när jag såg hennes leende och glädje, det var riktigt härligt, obetalbart. CV30 var för mig en riktig "folkfest".

CV90 var en riktig rolig, jobbig och i många delar en snabb bana, Tyvärr så var vädret lite kallt och det duggregnade vid start, men efterhand som loppet gick så blev vädret bättre, solen kom visserligen inte fram ordentlig med det var ändå okey. Här kunde man känna mer av en tävlingskänsla än i CV30:an. De tävlande var mer fokuserade på något sätt. Det var inte samma "feststämning" som på CV30 tycker jag.

Om vi fokuserar på CV90; hur skulle du beskriva loppet (banan) och arrangemanget?

Banan var väldigt bra tycker jag. Det var en riktig fin natur omkring en, skog, myrar, fäbodar och öppna landskap. Jag blev helt tagen av detta. Själva cyklingen bjöd på många långa och fina raksträckor där jag bara kunde ligga och köra på. Jag blev faktiskt lite överraskad av att banan innehöll en del tekniska avsnitt och då menar jag att det fanns sträckor där det fanns mycket "rullsten" som man fick parera sig igenom om man inte ville få ont i rumpan, få punktering eller åka omkull. Min framdämpning fick arbeta ordentligt på dessa partier. Något som jag kan tänka mig att en del ovana cyklister tyckte var läskigt, var de långa, "snabba" och kurviga nerför backarna, där gick det riktigt fort (om man ville 😊) och här gällde det att hålla tungan rätt i mun så att man inte körde omkull i gruset. Det som tyckte var lite tråkigt var att jag startade väldigt långt bak i startgrupperna. Detta medförde att det fanns många cyklister framför mig som hade startat innan, så jag hade väldigt många som jag var "tvungen" att cykla om och detta medförde att det blev lite jobbigare att cykla då man fick öka hastigheten för att komma förbi stora och långa klungor med cyklister för att kunna lägga sig i "rätt" spår (högra). På vissa avsnitt, framför allt de lite kortare uppförsbackarna så blev det köbildningar i båda spåren, man fick bromsa där p.g.a. att många blev trötta och inte orkade cykla snabbt uppför. Jag fick många gånger "tränga" mig förbi det vänstra spåret på utsidan och då hamnade jag ute på "rullgruset", vilket skapade lite halvfarliga och läskiga situationer. Jag kändes efter loppet att jag hade hamnat i fel startgrupp i förhållande till min egen kapacitet, men så är spelreglerna och det är bara att gilla läget...

Det fanns bra med depåer tycker jag, där man kunde få sig något att dricka och äta, men jag själv stannade aldrig för att förtära något gott. Däremot fick jag tyvärr besöka första servicedepån efter Berga by p.g.a. av en strulande bakväxel, och detta "sved" ordentligt då jag förlorade jag ca 7 minuter under detta stopp.

Arrangemanget var outstanding! Cykelvasan har verkligen lyckats med allt tycker jag, från logistik till tävlingsarena. Allt fungerade klanderfritt, som att hämta ut nummerlappar, få och ta del av information, busstransport av både cyklister och cyklar mm. Jag är verkligen imponerad.

Du sa inför loppet att detta skulle vara ett "se och lära år", tänker du köra CV90 igen och i så fall vad har du lärt dig i år, något speciellt du kommer förbereda/träna inför nästa år?

Jag uppnådde mitt mål att komma fram hel och ren (Jag såg faktiskt cyklister som inte gjorde det). Jag cyklade in på tiden 03:48:59, vilket är för mig en helt okey tid med tanke på att det var mitt första lopp. Jag har också lärt mig hur arenan ser ut (banan) samt hur allt fungerar runt omkring. Jag kommer förmodligen vara lite mindre stressad och mer avslappnad nästa gång, om jag ställer upp. Som det känns nu så vill jag cykla 94 km nästa år, men jag har inte bestämt mig ännu om jag ska cykla CV90 eller CV90 öppet spår. Det jag även har lärt mig i år är att jag har mer styrka i kroppen än vad jag trodde att jag hade. Det kändes efteråt att jag hade tagit alldeles för lugnt i början och att jag började "jaga" lite försent. Jag var trött när jag kom in i mål, men jag saknade den där blodsmaken och den där riktiga utmattningen.

Jag kommer att ändra min träning något. Jag kommer framförallt titta mer på kvalitet istället för kvantitet. Jag kommer att försöka träna mer intervallträning, då det skall ge lika bra resultat som att "gneta på". Mitt stora problem att jag har mer vilja än förstånd och då blir det lätt att man sliter ut sig och blir trött än att man utvecklas och bli bättre.

En smärtsam lärdom som jag har fått erfara, är efter en cykeltur som jag gjorde tre veckor innan cykelvasan. Jag cyklade från Ölands södra udde till Ölands norra udde under samma dag. Jag avverkade då 155 km på cykeln, vilket jag nu i efterhand tycker var riktigt onödigt och dumt. Efter den cykelturen så hade jag ont i mina båda knän samt i en hälsena ända fram till cykelvasan. Jag trodde att min kropp skulle klara detta då jag har tränat cykling under våren och sommaren. Det är ett misstag som jag inte tänker göra om.

Hela Team Reumatikerförbundet införs start CV30

Hur mådde du i kroppen (artrosen) under och efter loppet?

Jag mådde och mår oförskämt bra under och efter loppet 😊. Jag fick riktigt ont i min vänstra höft (artroshöften) vid 2 olika tillfälle och de båda gångerna var relaterade till långa uppförsbackar där jag fick använda mina lår och höftmuskler väldigt mycket. Detta var inte oväntat och som jag har skrivit tidigare i en intervju så hör den smärtat till på något sätt, så det var bara att köra på. I slutet av loppet, då det var ca 20 km kvar till mål , så kände jag även av ryggen på min vänstra, nedersta sida. Jag har tyvärr ibland problem med den sidan av ryggen, då mitt vänstra ben är kortare än mitt högra. Då jag hade känt detta tidigare och även vet vad det berodde på, så det var bara att bita ihop sista biten, fast det gjorde jä.. ont. Uppriktigt sagt så trodde jag att jag skulle få mer ont tidigare i loppet än vad jag fick, så jag är riktigt nöjd ändå.

Du körde i Team Reumatikerförbundets tröja. Vad skulle du säga till en person med reumatisk sjukdom som skulle vilja prova CV90? Vad ska man tänka på och träna?

Det är svårt att ge ett kort och enkelt svar på denna fråga då det handlar mycket om personens fysiska status och hur mycket smärta man tål eller är beredd att ta. Det är jobbigt att cykla 94 km då det är en lång sträcka och det finna en del långa och korta uppförsbackar som sliter på en. Känner man att man vill prova på att cykla 94 km så tycker jag att man förts ska testa att cykla hemma denna sträcka innan man anmäler sig till loppet, för att se hur ens kropp "reagerar" på belastningen och tiden på en cykel och känner man då att det är för jobbigt, så finns det faktiskt de andra alternativen som CV30 och CV45 som är kortare. Är man ny eller inte har tävlingsambitioner och har bestämt sig att cykla 94 km så tycker jag att man ska välja CV90 öppet spår om man har som mål att cykla 94 km. Det är färre cyklister på arenan och man kommer även där att cykla med dem som är jämbördiga, om man har vid anmälningstillfället angett sin riktiga uppskattade åktid. Detta gör att det inte blir så trångt på banan och man får cykla med dem som har samma "förutsättningar" som en själv. Det blir en säkrare och roligare cykling helt enkelt. Och får man lite ont eller av annan orsak vill sakta ner så behöver man inte heller känna att man är i vägen för dem som är starkare och snabbare som vill cykla om, då det finns utrymme på arenan.

Vad man ska träna på är också rätt svårt för mig att säga då det beror på ens fysik och var någonstans man har ont i kroppen. Men en sak som jag tycker att man måste träna på är att cykla både korta och något längre sträckor, oavsett vad man väljer för CV-sträcka. Som en del cyklister har sagt till mig, "skaffa mil i benen". Ett bra träningskomplement till cykling är cross-trainer, som jag tycker är ett bra redskap att träna kondition på, då den är "väldigt" snäll mot leder och kroppen i allmänhet, min favorit! 

Har man tex problem med sina handleder så ska man tänka på att det är väldigt stötvis emellan åt, så där bör man kanske tänka på att träna sina handleder ordentligt så att man orkar och klarar av att ojämnheterna. Har man stora problem med sina knän tycker jag faktiskt att man inte skall cykla CV90 utan välja de andra alternativen då det är en del uppförsbackar, korta som långa och har man dessutom motvind så kan det kännas ordentligt under en sådan lång sträcka.

Ett riktigt bra tips från mig är att göra en bike-fit. Jag själv gjorde en sådan i våras. Under min bike-fit så ställde man in min cykeln och tillbehör efter min kropp. I mitt fall så ställde man in cykeln efter exempelvis mitt kortare vänstra ben, så att jag fick och har numera samma belastning på båda benen vilket har minskat min smärta i min artroshöft. Har man lite problem med sina handleder eller rygg så är denna bike-fit guld värd kan jag lova! En felaktig "sits" kan leda till att man får en för hög belastning på handleder och en för böjd rygg. Dessa två exempel leder garanterat till smärta när man cyklar, fråga mig 😊

Jag tycker också att det är viktigt att man kan hantera sin cykel ordentligt innan ett så långt lopp och detta tycker jag är extra viktigt om man har problem med sin kropp. Jag är helt övertygad, att om man lär sig cykla "rätt" från grunden så får man mindre belastning på kroppen samt att man undviker (förhoppningsvis) göra tokiga saker som gör att man lättare skadar sig där man har ont. Har man en "trasig" / ond kropp så kan det ta lite längre tid att komma tillbaka efter en skada och frågan man får ställa sig själv, är om man tycker att det är värt den risken att inte kunna hantera sin cykel. Jag själv har i våras tränat en del på kurvtagning i nedförsbacke, kombinerat med grus. Jag tog en privatlektion för att lära mig grunderna först. Jag har tidigare varit mycket rädd för sådana nedförsbackar då jag är dålig på att hantera min cykel i sådana situationer. Jag har tidigare ramlat av min cykel och slagit i min västra artroshöft och jag hade väldigt ont lång tid därefter. Efter denna privatlektion så hade jag "verktygen" för att träna själv och på så sätt bli en bättre cyklist, vilket jag faktiskt tycker jag har blivit (men jag har mycket kvar att lära).

Något jag kan verkligen kan rekommendera är att gå en cykelvasakurs om man är ny och ska cykla cykelvasan eller något annat cykellopp. Jag gick den kursen i våras hos Mountainbikeskolan då de var den officiella Vasaloppscoachen för cykel 2017. Att jag gick denna kurs var för att jag aldrig tidigare hade cyklat något långlopp och var väldigt osäker på allt runt omkring ett långlopp. På cykelvasakursen som jag "gick" tog man upp säkerhet och "vett och etikett". Vi tränade på att bromsa, cykla i klunga och kurvtagning, ta dryck i farten mm. Man blir en säkrare cyklist om man har kunskap, så är det bara.

Träna är kul tycker Christian!

Hur ser din målsättning ut framåt, blir det mera MTB och cykel eller är det andra utmaningar som hägrar?

Mitt långsiktiga mål är att nästa år slå min tid som jag fick på CV90. Jag kommer därför att gå en MTB kurs i höst på Mountainbikeskolan för att lära mig att hantera min cykel ännu bättre och säkrare, så att jag vågar att utmana mig själv ännu mer och därmed kunna cykla ännu fortare och även för att minimera risken att åka omkull och göra illa mig.

Jag kommer att träna mer "brett" än att bara köra in mil i benen eller att köra crosstrainer som en galning. Hur denna träning kommer se ut vet jag inte för närvarande, men en annan och mer inriktad cykelträning kommer det bli i alla fall under våren och sommaren 2018.

En härlig och stor utmaning som jag har framför mig i höst, är att jag har fått förtroendet att vara hjälpinstruktör och ledare för en MTB kurs för barn på Moutainbikeskolan. Man lär sig även när man lär ut, då repetition är kunskapernas "moder", så jag är väldigt glad att jag har fått den möjligheten. Jag kommer förhoppningsvis också få tillfällen att få träffa andra cyklister och få tips och råd och få ta del av deras erfarenheter.

Till sist vill jag bara säga - träna, träna och åter träna och våga lita på din kropp, fast du kanske har ont! Du kan prestera mer än vad du själv tror, men glöm inte det viktigaste, ATT HA ROLIGT!!!!

Lycka till och vem vet, vi kanske ses i spåret 😊

Christian Berglund