tisdag 7 april 2015

Träna & resa i sällskap med Fru RA och Herr Sjögren

Reumatikerförbundets träningsblogg har glädjen att under april månad hälsa Kristina Areskoug-Josefsson välkommen som gästbloggare. Släng dig in i Kristinas första inlägg här nedan! Och kommentera gärna Kristinas inlägg direkt i kommentarsfältet längst ned.

Kristina Areskoug-Josefsson

Kristina Areskoug-Josefsson, mamma, sambo, fysioterapeut, forskare och reumatiker.

Under mina år med RA och Sjögrens har jag insett att träning är det enklaste sättet att få mitt vardagsliv att fungera. Mer stillasittande ger mer stelhet, trötthet och värk, medan träningen gör mig rörligare, piggare och dessutom tycker jag att det är kul! Den bästa träningen för mig är högintensiva pass varannan dag och lågintensiva pass resten av dagarna. Daglig träning helt enkelt. Helst i sällskap med familj eller träningskompisar. Med andra ord har jag hittat en ganska bra balans i livet (i alla fall i kombination med MTX och Mabthera).

MEN, det finns alltid ett men, eller hur?

Vårblommor i Småland
I mitt fall handlar det om resor i arbetet. Det är oftast roligt och kreativa arbetsuppgifter, trots att resorna ger mer stillasittande och därmed ont i vänster knä som  standard. Jag vet ju att om jag kan påverka mitt mående med att röra på mig, så det är ju bara att planera in det eller hur?
Som sagt, hotellet väljs efter om de har gym eller promenadvägar i närheten. Resvägar planeras gärna med byten, så jag kan röra lite på mig (om jag slipper släpa min väska, den typen av träning ger mig bara irritation, ont i handlederna och en allmänt dålig dag).

Sen är det väl bara att träna på när jag kommer fram eller?

Nja, det var ju det här med packningen också….

Promenadskor måste alltid med. Och naturligtvis tillhörande varm jacka, vantar, mössa, halsduk, underställ och goa strumpor. (glöm aldrig kolla vädret – regn? Snö? Illblåst?)

Gråväder i Skåne
Löparskor är ett annat måste för att kunna träna högintensivt. Och även där tillhörande tights, lager 2 tröja, löparjacka, reflexväst, löparvantar, löparmössa, buff, löparstrumpor, sportbehå och ett underställ till. Det går ju inte att ha samma som till promenadutrustningen, då luktar jag ju skunk på långt avstånd sen….

Inomhusträningskläder, ett måste om vädret är värdelöst eller om det är ruskigt mörker ute. Ner i väskan med sportbehå, strumpor, inomhusskor, linne tunna tights.

Äntligen färdigpackad! Nja…kanske inte… saknar ju alla de ”vanliga kläderna” i väskan….

Den senaste veckan blev det  intensiv familjegympa och utforskande mountainbike i Småland, regnig löpning och blåsig promenad i Skåne avslutar mars med snölöpning i Luleå och förhoppningsvis en promenad innan flygresan hem.

Vart tog våren vägen i Luleå?
PS. Är det någon mer än jag som har fått be främmande tjejer i omklädningsrum om hjälp för att ta av sportbehån efter ett träningspass? Trodde väl det! Det är inte enkelt med en svettig kropp och en sportbehå som sitter som ett andra skinn i kombination med fumliga fingrar. Tur att det finns hjälpsamma människor!

2 kommentarer:

  1. Hej! Tack för Din fina beskrivning hur vi reumatiker och andra med kroniska smärtproblem KAN träna och hålla igång våra kroppar på ett lite självklart sätt.
    Det behövs egentligen bara att alla bilar inte alltid måste köra alla alltid sina destinationer.

    SvaraRadera
  2. Kul att du uppskattade inlägget! Håller med dig om att det gäller att att hitta en träning som passar och som fungerar i vardagslivet!

    SvaraRadera