GPS till gymmet!



Skönt att vara tillbaka på roddmaskinen!























Med tanke på att det nu var över ett år sedan jag var på gymmet senast så hade jag nästan behövt GPS för att hitta vägen dit. Men nu var det dags! Det har minst sagt varit lite si och så med träningen efter nedkomst, får väl kalla den fysiska aktivitet som blivit av för "grundträning" att köra barnvagn i snömodd måste gå in under multifunktionell träning. Så hur mår jag då i lederna såhär ett år efter dotterns entré? Si så där, det ligger liksom och pyr. Ett knä som strular lite nu och då, småont i en armbåge ibland en bröstrygg som är mer än stel och fotleder som börjat knorra mest varje dag. Det sistnämnda tillskriver jag ren artros som förvärrats av viktökningen under graviditet och ett evigt konkande i nuvarande vardag. Vidare har styrkan minskat katastrofalt i bål och ben därav sattes siktet in på gymmet här om dagen.

Klev in i den kända miljön på det lokala träningshaket. Här hade det hänt prylar, borta var broiler maskinerna till förmån för allmänna sekvensapparater och ett utrymme för funktionell träning. Vidare hade man äntligen slutat spela "techno blip blop musik" i högtalarna (alla står ju med sina egna lurar i öronen i alla fall) och dessutom fanns ny konditionsutrustning. Mitt mål för kvällen var kort och gott att köra ett pass på roddmaskinen 10 min och sedan direkt gå över på cykel 10 min för att sedan avsluta med allmänstyrka i sekvensapparaterna. Ingen idé att lägga ribban för högt i starten, ville se hur kroppen reagerade och det kändes över förväntan. Barnvagnspulsandet har gjort sitt för flåset men gällande bålstyrkan finns det en del övrigt att önska.

Bara att ställa in GPSèn på återkommande turer till gymmet med målet att det skall sluta "pyra" i systemet.