Det tog inte många veckor innan kroppens huvudströmbrytare slog av totalt. Det kändes som om kroppens all energi fokuserades på den pågående graviditeten. Jag hade laddat upp med kajak, cykel och löpprogram för sommarens semester, men det blev assint (dalmål för ingenting) av alltihop. Kajaken låg där den låg och cykeln blev stående. Jag var glad om jag lyckades motivera mig till att ta en rejäl promenad dagligen. Och jag som vanligtvis slukar träningsmagasin och artiklar kände plötsligen ren leda för att läsa en rad i dessa ämnen. Nej jag gick in i någon sorts ide där kraften lades på något helt annat. En mycket märklig känsla för mig som vanligen mår så gott och har min glädje i fysisk aktivitet och träning. Men det var bara att gilla läget och hänga med.
Finns det någon annan där ute som känner igen detta?
Träning + reumatisk sjukdom = Friskare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar