Före träningsperioden uppvisade både kontrollgruppen och träningsgruppen samma resultat nämligen nedsatt styrka i de muskler som sträcker höften och de muskler som gör att man kan ta benen åt sidan samt handens greppstyrka. Efter avslutad träningsperiod hade träningsgruppen ökat sin styrka ffa i höftens och knäts muskler jämfört med kontrollgruppen. Det var dock ingen skillnad i kondition eller smärta som låg på samma nivå som vid studiens start. Smärtan var lika för både kontroll och träningsgrupp.
En viktig faktor var dock att smärtan inte förvärrades i träningsgruppen utan ungdomarna med JIA kunde tillgodogöra sig träningen på ett positivt sätt trots hög belastning.
Hela artikeln i sin helhet finns publicerad i Pediatr Rheumatol Online J 2013;11(1):7.
![](https://reumatikerforbundet.org/uploads/cache/3b/55/3b55765492d9a7dc8cc25401645149f9.jpg)
Apropå barnreumatism!
Har du läst om Klas? Inte!
Då tycker jag att du skall titta in här >> och läsa om en kille som idag är 20 år men som levt med JIA sedan han var två år. En riktig fajter! Passa också på att ge en gåva till Reumatikerfonden här >>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar