måndag 20 juni 2016

Gästbloggare Maj: Tjoho, det är kul att cykla i skogen!



Sist jag skrev så skulle jag hämta min nya cykel. Efter att ha fått inställningarna gjorda i butiken, med lagom höjd på sadel och clipsen på rätt köl, så åkte jag upp till Mösseberg. Där träffas ett gäng tjejer i blandade åldrar varje vecka för att köra cykelträning i skogen. Lite nervöst var det allt, men jag förstod ganska snart att det inte bara var jag som var nybörjare. En och en halv timme senare var jag såld!
 
Att jag har en egen PT (personlig tränare) är också en höjdare. Eller, tränare och tränare, men påhejare iallafall! Äldsta barnbarnet Harry är en trogen följeslagare ute i naturen. En kväll gjorde vi en riktig upptäcktsfärd och hittade jätteroliga stigar. " Heja mormor", "fortare mormor", det ger härlig energi! När han till slut frågade om vi cyklat in i ett annat land eftersom vi cyklat så länge, vände vi hemåt.


Inte visste jag att det var så kul att dra ut bland tallar och granar med cykel!
Att det kunde vara så mycket lättare med grövre däck och stötdämpare hade jag inte tänkt mej. Men det var det.

Sedan dess har jag varit runt i min omgivning och utforskat små skogsvägar som jag bara gått eller cyklat förbi tidigare. Ibland tar det stopp vid ett stängsel eller något, men då är det ju bara att vända och leta upp en annan stig. Vårt kuperade elljusspår har också varit en utmaning. En dag körde jag runt, runt tills jag klarade alla backarna utan att behöva kliva av cykeln.



Att träna tillsammans med någon, stor eller liten, är riktigt roligt!

Igår var det dags för cykelgruppen "Solskenscyklisterna" igen. Den här gången hade vi ett riktigt proffs med oss som visade kurvtagning och position på cykeln. Vi delades in i grupper och fick träna på höger- och vänstersväng. Att jag har svårare att svänga åt höger på skidor vet jag ju, och det hängde med även i cyklingen. Efter ett antal U-svängar gick det dock bättre och bättre! Sen fick vi ge oss ut på en smal stig med rötter och stenar och testa lite utförskörning. Detta fick mej att fundera över om det är normalt för en 55-åring att tycka att sånt är kul? Fast, är det inte normalt så är jag gärna lite onormal.....

Sitter ute på altanen och skriver medan maken sköter fotbolls-tittandet inne. I dag har det kommit lite välbehövligt regn och det doftar gott av nytvättat gräs. I veckan har jag fått min dropp-behandling. Den var också välbehövlig. Tänk att man bor i ett land där man har tillgång till vård och medicin i de allra flesta fall. Med fin medicinering får jag det samhället kan erbjuda. 

Vad kan jag göra själv för att ge min kropp de bästa förutsättningarna? Vad kan du göra?


4 kommentarer:

  1. Vad kul med en egen PT :-) Det låter som om han kör lite med dig! Jag är fortfarande feg! Det är något med det ojämna underlaget som jag måste komma över. Det är så väldigt mycket enklare på slät väg ...

    SvaraRadera
  2. Jag har tittat på lite youtube-klipp från "vår" vasabana. Det verkar vara mest vanlig skogsväg och grus. Såg varken stubbar eller rötter så vi kan nog vara ganska lugna 😀!

    SvaraRadera
  3. Smart att förbereda sig lite mentalt genom bla YouTube. Finns en hel del att hitta på Vasaloppets egen sida också.

    SvaraRadera