Instagram by Reumatikerförbundets träningsblogg

Engelbrektsturen 2016

ICA Klassikern - Vansbrosimningen

I måndags drog etapp två av ICA Klassikern igång. Nu är det simning som gäller, närmare bestämt 3 km, precis som den klassiska sträckan i Vansbro. Skillnaden är dock att i stället för att fixa 3 km på en dag så har man sex veckor på sig att fixa sträckan. Vidare så finns det en omvandlingstabell för sträcka så att man kan tillgodoräkna sig aktivitet både med rodd och kajakpaddling. Det sistnämnda passar mig perfekt då kajaken varit en följeslagare under många år. Men på premiärdagen slog jag på stort och simmade i vår egen lilla insjö 300 m iförd flytväst. Med så knackiga höfter som jag har är det ingen idé att chansa, simning har aldrig varit min starkaste gren. Men jag tänker 300 m simning med flytväst är bättre än ingen simning alls eller att inte våga för att jag känner mig rädd ute på sjön.

Motion handlar om att komma sig för och att göra. Former och stilar spelar mindre roll. Nu skall jag nå Vansbro.

// Elin sjukgymnast

Plocka svamp - lågintensiv träning

I Kungälv har man tagit fasta på glädjen för både knoppen och kroppen att plocka svamp och startat en svmapplockarcirkel. Ett riktigt bra initiativ tycker vi på Reumatikerförbundets träningsblogg som välkomnar allt som sätter oss i rörelse.

Läs hela artikeln här från Kungälvs-posten >>>>

Sommarbilden: Njutcykling i Bergslagen

Jag passar på att bidra med min bild av sommarträning. En njutrunda i vackra Bergslagen. Ingen jäkt, ingen pulsklocka, inga appar, inget mål. Bara njuta av svensk sommar när den är som bäst.

//Elin sjukgymnast

Sommarbilden!

Fäbodtennis, det är sommarträning!

Visa din sommarträning! Dela din bild med oss på Reumatikerförbundets träningsblogg.

Skicka din bild till traningsbloggen@reumatikerforbundet.org

Gästbloggare Elisabet: Mindfulness och Mahjong

Idag när cyklade min vanliga runda så var det en så’n där dag när jag inte tänker aktivt, när tankarna flyger hej vilt utan att jag kontrollerar dem.

Dagens ”tankesmedja”, lite roligt med ny träningsklocka – att kunna få en karta på var jag varit.

Det är fascinerande så kreativ man kan bli i de lägena. Helt plötsligt var det här inlägget klart. Det blir lite långt bara. Jag har gått ett par dagar och funderat över vad jag skulle skriva. Skulle jag skriva något förskönande om hur jag tränar helt enligt plan, hur allt bara flyter och funkar. Eller skulle jag spela på hur illa allt är. Det blir mellanläget, så där som livet faktiskt är.

Efter att nackproblematiken var hyfsat utredd så cyklade jag ju Vättern och det var en seger. Vad jag inte skrev då var att jag sedan i höstas har dragits med en inflammerad synnerv, gått på höga doser kortison. Vilket är jättebra mot alla andra inflammationer vi dras med av och till, lederna har mått toppen av det.

Men det har sedan ca sex-åtta veckor tillbaka visat sig att det har undertryckt min astma. Nu när jag har trappat ner kortisonet så har astman blivit värre än någonsin. Vilket slutade i ännu ett träningsförbud i en vecka för att få kontroll på astman och justera in mediciner.

Det finns dagar när man förbannar sin inneboende fiende. Det finns dagar när man inser att utan den så kanske man skulle vara sämre i något annat.

När astman var under kontroll så stod Vansbrosimningen för dörren. Jo, det är en klassiker på gång, 50-års belöningen. Simningen är ju min gren så det var ju bara att hoppa i våtdräkten och begå öppet vatten debut för året. Hann med en och en halv runda innan loppet. Vi hamnade i ”kändisstartgruppen” tillsammans med Markoolio och Måns Zelmerlöv – jag vann över Markoolio och förlorade mot Måns. Vädrets makter var … jaaa … intressanta, det var hagel, åska och strålande sol. Min kompis, Elisabeth, fick simma sista biten bland isbitar.

Så var det där med cyklingen, det har känts – ja, uppförsbacke helt enkelt, en lång vidrig uppförsbacke. Undanflykterna har varit många – allt från att jag satt däcken i fel rullriktning när jag bytte dem till att jag inte haft någon träningsklocka sedan jag tappade min i sjön och den försvann - via både nacken och astman. Då kliver världens bästa syster fram! Fixar kvällsmat och ger mig ingen chans att ducka eller smita … Så fram med det svarta underverket och iväg.

Spagetti och köttfärssås, serverat och klart när jag klev ur duschen. Världens bästa syster!

Det är då liknelsen med Mahjong slår mig. Vi är fyra tjejer som spelar och vi har ett uttryck som har satt sig ”hur ska det här någonsin kunna gå vägen”. Det är något vi säger när vi får en dålig hand i given. Där på cykeln i mitt icke-aktiva tänkande så dyker det upp. Om jag ser på min givna hand som ”hur ska det någonsin …” hur ska det då någonsin gå?

Det är bättre att byta ut de dåliga brickorna mot något som kanske blir lättare att spela med. Satsa på något som ger lite mindre poäng men som kanske gör att jag vinner i slutändan. Så jag bestämde mig för att byta ut min hand. Den första bricka jag skulle byta bort var alla fula ord och ”åh skit” när jag slirar, byta attityd till slirandet helt enkelt. Nästa skulle vara backen, den jag inte cyklat utför än, och efter det så ska det bli en ny längre rutt.

Hur det gick? Jo – jag tänkte bara ”åh jäklar” en gång och det var läs noga nu, följt av ”jag klarade det!!!” JAG HAR CYKLAT UTFÖR BACKEN!!! JAG CYKLADE UTFÖR BACKEN!!! Bromsspåren säger väl en hel del om att jag har lite att jobba på tekniken, men jag gjorde det.

De mörka spåren till vänster, inringade, är mina slir- och bromsspår, men jag klarade det, jag har cyklat utför värstingbacken!

Två brickor bytta med gott resultat. Inspirerad av de bedrifterna så ska jag försöka ta mig runt hela slingan Brantbrink-Lida-Harbo till helgen. Det här varvet har jag sett länge nog nu, dags att se något nytt – dra en ny bricka helt enkelt. Jag ska vinna den här ronden i cykelmahjongen! 

En vinnande hand, en mahjong, även om den inte gav så många poäng så var det en vinst.

Citatet: Wolfgang Pichler

"Jag lovar dem att de inte ska behöva träna mer än tio timmar per dag"

// Wolfgang Pichler, fd landslagstränare i skidskytte

Recept: Bananpannkaka

Här får du ett tips på ett bra mellanmål eller varför inte en raketfrukost från boken "Orka Träning och äventyr i vardagen". Se tidigare inlägg om boken här >>  Receptet är beräknat för en person.

Bananpannkaka
Mosa en banan.
Vispa ihop med 2 st ägg.
För den som vill 1 matsked jordnötssmör.
Stek pannkakan i kokosolja.
Smakar fint ihop med naturell kesella och bär.

Gästbloggare Maj: Tillbaka på ruta ett (eller iallafall tre)

Näsdroppar, näsdukar och Alvedon som bästa sällskap.....

Verkar det bekant? Just när man känner att "nu är jag på gång", så kommer det. Först som en liten obetydlig känsla i halsen och sen ett mer tydligt envetet gnagande. En dunderförkylning som efter snart tre veckor fortfarande inte är helt borta blev resultatet av den känslan. Trist, men det är bara att gilla läget och försöka komma igen. Två träningstillfällen med mina Solskenscyklister har också brunnit inne, det är nästan värst....

Har passat på att studera banprofiler och Youtube-klipp på Cykelvasan när jag ändå inte kunnat göra något annat. Vad jag har uppfattat genom detta är att underlaget på 30-kilometeraren inte ser ut att gå över varken stock eller sten iallafall. Skogsväg och grus mest. Däremot ser det ut att kunna gå riktigt fort i nedförsbackarna efter Gopshus och Hökberg. Det får bli handen på bromsen där tror jag.....

Lite smygande har jag introducerat en tanke för maken. Tänkte att vi kunde åka upp en vecka före loppet och testa resten av Vasaloppsleden. Vi kan ta den i lite mindre portioner och sätta oss och cyklarna på någon lokalbuss till orten man vill starta för dagen. 

Sen kom Elisabets helt galna inlägg om hennes strapatser på Vätternrundan! Vilken prestation att hålla i så länge utan att ge upp. Tänker att mina planer på 9 mil uppdelat på tre tillfällen borde vara klart genomförbart......

Intresset för mitt/vårt cykelprojekt är ganska stort bland vänner och bekanta. Jag vet att en del tycker att vi snöar in helt på detaljer och grejer som hör till, samtidigt som jag tror att flera gärna skulle vilka göra något liknande. För mej är det ju mest som en morot för att orka fortsätta träna, att ha ett klart mål att jobba mot. Att sedan ha bra utrustning kan ju inte vara någon nackdel, eller hur?

Något som har slagit igenom i vår bygd är ICA-klassikern. Sådana som aldrig har tränat för något speciellt har cyklat för fullt i vår och det tycker jag är jätteroligt! Vi får hoppas på en bra vinter så att skidåkningen också blir möjlig här nere i Götaland. 

Nu ber jag en bön för att Elisabets axel och nacke ska hämta sig så vi, med våra anhängare, får möjlighet att träffas på startlinjen i Oxberg! Jag brukar försöka ha en målbild framför mej inför ett lopp och den här gången får det vara en bild på oss två under målportalen i Mora.

Vad säger du Elisabet?

ICA Kuriren: Så tränade Eva-Lena bort sin artros

Fungerar träning? Ja tydligen!

Läs Eva-Lenas berättelse här i ICA Kuriren

Skapa möjligheter för självmonitorering!

Pratglad panel eniga om samverkan för eHälsa

Det var ett av budskapen som Reumatikerförbundets träningsbloggs redaktör fysioterapeuten Elin Löfberg lyfte vid gårdagens seminarium "Vägen till hälsa alltmer elektronisk". Elin Löfberg lyfte också Reumatikerförbundets pågående projekt där man bygger ut och bygger om den egna Hälsoportalen med både flera funktioner och tjänster för att Reumatikerförbundets medlemmar skall kunna följa och monitorera sina hälsovärden på ett lättare sätt. Elin Löfberg skickade en passning till Torsten Håkansta, generaldiriktör, E-hälsomyndigheten som deltog i panelen att Reumatikerförbundet gärna samarbetar i eHälsofrågor och med glädje bidrar med delar ur sin Hälsoportal in i HälsaFörMig.

Sjukhusläkarna har skrivit en sammanfattande artikel om seminariet som du hittar här http://www.sjukhuslakaren.se/rensa-bort-regler-och-gammal-teknik/

Almedalsveckan med eHälsa och livsstil på tapeten

Almedalen 2016 Reumatikerförbundets träningsblogg på plats

Nu pågår Almedalsveckan för fullt och att Gotland inte sjunker i havet är ett rent under med tanke på hur många människor, företag och organisationer som samlas i vackra Visby under denna vecka. Även Reumatikerförbundet finns på plats och deltar i ett antal samtal och seminarier. I morgon onsdag har träningsbloggens redaktör fysioterapeut (sjukgymnast) Elin Löfberg förmånen att vara en av deltagarna i panelen som skall samtala utifrån rubriken "Vägen till hälsa alltmer elektronisk?".

Vi hoppas på ett kreativt samtal med hälsa och livsstil i fokus!

Se alla seminarier och programpunkter som Reumatikerförbundet är delaktiga i här >>

Johan Olsson sommarpratare

Fick möjlighet att lyssna till Johan Olssons sommarprat här om dagen. Denna ödmjuka gigant som slagit välden med häpnad ute i skidspåren men främst titulerar sig som småbarnspappa.
Ett riktigt feelgood program. Låt dig inspireras du med.

Hela programmet hittar du här >>